Geografi veckoplanering 13-14 Jordgloben Läxa sid. 8-12 och 14-20 Detta jobbar vi med( ska du kunna på läxkoll efter lovet) Hur man använder en kartbok(symboler, skala, färger) Årstider, Polcirkeln, sommarsolståndet och vintersolståndet. Dag och natt, Vändkretsar, Ebb och flod Gradnätet, Longitud och latitud (längdgrader och breddgrader) Topografiska kartor, Tematiska kartor, skala GIS Lektionsplanerig - detta gör vi på lektionen Lektion 1 v 13 tisdag Genomgång tillsammans i klassen kring begreppen världskarta, ekvator, GMT, vändkretsar, zenit, polcirkeln, gradnät, världsdelar, världshav. Dela ut kartböcker och gå igenom upplägg med innehåll och register. Vad står koordinaterna för? Tematiska och topografiska kartor, skillnaden? Kartboksövningar Läxa till nästa lektion, läs sid 8-9. Förklara med egna ord varför vi får dag och natt, varför vi har årstider i Sverige och vad midnattssol är. onsdagslektionen utgår Lektion 1 v14 tisdag Repetition från förra lektionen, vilka begrepp? Koll av läxa. Sitt två och två och förklara frågorna för varandra. Formulera sedan ett enskilt ett svar kring varför vi har årstider/ dygn. Detta lämnas in för bedömning. Utgå från bilderna i boken sid 15 och prata om gradnätet. Alla ritar en jordglob och sätter ut längd och breddgrader tillsammans. Eleverna jobbar med egna övningar. Om tid finns börja jobba med Seterra Europa länder och huvudstäder. Lektion 2 onsdag Kan du alla begrepp vi gick igenom senast ? Läs sid 10 och förklara vändkretsarna, vintersolståndet, sommarsolståndet Läs s 12 och förklara sedan muntligt Ebb och flod. Gradnätet gick vi igenom tidigare ( s 14-15 i boken), nu ska du öva genom att jobba med ett arbetsblad Repetera begreppen och arbeta i läroboken med frågorna. Veckan efter lovet kommer läxförhör på detta. s 13 frågorna 4-9, 12, 14, s 14 frågorna 1-3,6,7. v. 16-17 Läxförhör sid. 8-12, 14-20 Se ovan vad du ska kunna( under rubriken detta jobbar vi med) Klimat och väder Läxa sid. 24-34 Detta jobbar vi med: Vad är det för skillnad mellan klimat och väder? Var är det varmast och kallast på jorden? Varför? Hur påverkar klimatet och vädret människorna och växtligheten? Rita och förklara hur det ser ut vid Ekvatorn.(Regnskog och öken) Monsunvind och havsströmmar. Varför det regnar. Högtryck och lågtryck. Klimatdiagram. Kustklimat och inlandsklimat Tisdag efter lovet Alla läser s 23 och du funderar sen själv på vad rutan vill säga dig. Vi läser tillsammans s 24. S 25. Läs själv och skriv sedan en förklaring till 1 - Vad är lågtryck, hur och var uppstår det? 2 Vad är högtryck, hur och var uppstår det ? Diskutera med någon annan som är klar och lär av varandra. 3 skriv till/ komplettera ditt svar. Gemensamt samtal kring era förklaringar i helklass. Arbeta sedan med att bokens frågor inför läxförhöret i morgon. S 13 fråga 4 a,b, 5,6,7,8,12,13,14 s 21 fråga 1,2,3,7,8 Om du hinner:Se orden vi ska ha på förhöret och träna på dem Onsdagens lektio. Läxkoll När du är klar besvarar du dessa frågor och skriver ner dina svar. Förklara vad passadvindar är. Läs s 26 Förklara vad monsunvindar är . Läs s 27 Förklara hur golfströmmen påverkar vårt klimat i norden. Läs s 28 Förklara hur regn bildas.Tänk på vad vi talat om men läs också s 32. Detta ska bli klart denna lektion annars läxa Hinner du så se filmen om klimatzoner Tisdag v 17 Gemensam genomgång/diskussion så att alla kan förklara följande begrepp: Hög och Lågtryck, Passad och monsunvindar Alla ska skriva ner en förklaring i skrivboken Därefter gruppdiskussioner där ni ska diskutera och tillsammans komma fram till skillnad på inlands och kustklimat. onsdagens lektion Klimatzonerna. Arbetsstencil: sätt ut världens klimatzoner Eget arbete med att skriva kring varje klimatzon: Du ska beskriva klimatet, vegitationen, djurlivet samt hur detta påverkar människan som bor i den zonen. Instruktion: Läs s 38-41. Det handlar om tropiska zonen. Skriv i skrivboken / ipad : Rubrik Tropiska zonen Tropiska zonen består av två skilda områden nämligen regnskog och savann. Jag ska börja berätta om regnskogen. Klimat : Sammanfatta och skriv här det som står på s 38 om regnskogens klimat. Vegetation: Se bilden s 39 och skriv om växtligheten ,ta hjälp av texten i rutan Djurliv. Finns ej så mycket info i texten men se bilden och skriv ner vilka djur du tror finns här, googla och eller fråga kamrat/läraren Gå sedan vidare och gör samma sam med Savann. Efter det tar du nästa klimatzon s 42 : Subtropiska zonen. Gör sedan så även kring tempererade och polarzonen. Sista frågan att fundera på som du ska diskutera med en kamrat och även skriva ner svar på är _Hur påverkas människan av att bo i de olika klimatzonerna ? Hur måste hon anpassa sig till klimatzonen hon lever i? Prov 23/5 Se instuderingsfråge fliken Tisdag onsdag v 18/19rtsatt arbete med klimatzonerna. |
|
Geografi |
Historia- de första civilisationerna.
Vi startade detta arbetsområde innan jul genom att se första delen i en bra filmserie Världens historia.
Ni skulle besvara frågorna nedan och visa mig era svar via mail eller skrivbok.
Vi arbetade med frågor till filmens första del
Frågor till filmen Världens historia del 1
1Varifrån tros alla vi människor komma? Rita på kartan hur vi vandrade
2 De talar om en kvinna som har spelat en stor och viktig roll för många av oss – vad handlade det om?
3 I Europa stötte ”vi” ihop med neanderthalarna, vad var det som gjorde att vi var de som överlevde medans de så småningom dog ut ?
4 En stor svårighet för mänskligheten inträffar för ca 25000 år sedan - vad ?
5 I samband med det berättar de om en viktig uppfinning . vilken?
6 När temperaturen så småningom börjar stiga igen börjar något som kallas jordbruksrevolutionen vad var det? Förklara. Rita ut på kartan var denna revolution startar.
7 I Turkiet har man grävt fram rester av ett av de första samhällena. Hur förändrades livet för människorna när de blev bosfasta jordbrukare och började leva tillsammans? På gott och ont
V2
Lektion1 tisdag dubbelpass
Vi återkopplar till filmen och frågorna vi arbetade med innan jul, jag noterar vilka som redovisat svar och vilka som har kvar att göra detta. Vi ser tillsammans på planeringen, kunskapskraven och hur era insatser och kunskaper kommer att bedömmas. När vi diskuterat detta kommer jag att lägga in det här ovan så att ni ser vad som beslutats.
Ni får en lärobok( ta med bibliotekskort) och vi läser tillsammans sida 9. Ni besvarar därefter minns du fråga 1 samt fundera frågorna 1 och 2 som finns på sid 10.Du som hinner börjar med frågor till sidorna 13-17.
Frågorna finns under fliken instuderingsfrågor
Lektion2 onsdag
Eget arbete med sidorna 13-17 och tillhörande frågor. Tänk på att dina svar är del i den totala bedömningen. 20 min arbete så långt ni hinner.
Ni får instruktioner till grupparbetet och delas in i grupper. Ni hinner också sitta i grupp och se på era texter enligt instruktionerna. Läxa att läsa din text
OBS NY info. Arbetet handlar om flodkulturer, i läroboken finns några kapitel om olika flodkulturer. Vikarien ger en flodkultur per grupp så det blir några grupper som får samma flodkultur. Jag har ingen bok här nu så jag vet inte vilka sidor det är men tror att ni klarar detta.
Om jag kommer ihåg rätt så tar boken upp Mesopotamien, Egypten och Gula floden.
Lektion 3 tisdag dubbelpass
Lena börjar med att koppla ditt arbete till kunskapskraven så att du förstår hur du ska göra för att jobba mot dessa. Därefter fortsätter ni att arbeta enligt instruktionerna till grupparbetet. Sätt er i grupp och jobba sedan i grupp eller enskilt beroende på hur långt ni har kommit i arbetet.
Lektion 4 onsdag
Grupparbete
Lekion 5 tisdag dubbelpass
Redovisning efter vald form. Är någon sjuk meddelas vad den personen skulle tagit upp men redvisningen ska fungera för övriga ändå.Är man borta denna lektion ligger det på ditt ansvar att spela in och skicka till mig så att ditt arbete kan bedömas.
instruktioner__uppgift_flodkulturerna_år_7.doc | |
File Size: | 867 kb |
File Type: | doc |
läxplanering_lag_och_rätt_år_7.docx | |
File Size: | 168 kb |
File Type: | docx |
V 43 Samhällskunskap Lag & rätt
Vi ska nu börja med samhällskunskap, det läser vi för att du ska få mer kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar i skola och samhälle - ja för att förstå hur individen och samhället påverkar varandra och därmed bli en god världsmedborgare :)
Vi kommer att arbeta med detta i ca 5 v. En grovplanering finns i filen ovan
Vi arbetar med boken SOS samhälle 7 sidorna 54-87
v 43 lekt 1
Mål : Att få kunskap om rättssamhället Sverige
Att lära dig viktiga begrepp för detta arbetsområde
Att kunna ordningen från "brott till straff"
Introduktion till lag&rätt genom en dagsaktuell händelse - helgens demonstrationer för att de afghanska ungdomarna ska få stanna.
Gemensam tankekarta tillsammans på talan utifrån: vad är bra med Sverige?
Begrepp "från brott till straff" små lappar med begreppen som eleverna försöker lägga i rätt ordning.
Vi läser tillsammans s 56-64
Läxa att kunna placera orden i rätt ordningen.
lekt 2
Mål : Att få kunskap om rättssamhället Sverige
Att lära dig viktiga begrepp för detta arbetsområde
Läxkoll att ni kan begreppen i rätt ordning
Vi läser tillsammans vidare i berättelsen och bygger på begreppslistan.
Eleverna få ett litet häfte med arbetsblad de kan jobba med när det finns tid till det.
v 45 lekt 1
.Mål : Att få kunskap om rättssamhället Sverige
Att lära dig viktiga begrepp för detta arbetsområde
Att fundera kring "anledningar till brott"
Vad kan det finnas för anledning till att man begår brott ?
Gruppdiskussion utifrån frågan och filmen " det här är mitt liv - ingen utväg"
Vad tror ni ?
Vi läser vidare s 61-64, skriver begreppen i rätt ordning och skriver en förklaring till orden.
Nästa lektion blir det test på begreppen.
( Förundersökning, häktning, husrannsakan, anhållan, åtal, åklagare, rättegång, försvarsadvokat, nämndeman, målsägare, tilltalad, dom, påföljd)
Vilka barn och ungdomar blir kriminella?De allra flesta som begår ett brott som unga fastnar inte i kriminalitet. Men en liten grupp människor blir kriminella. Den lilla gruppen står för en stor del av brottsligheten.
Det finns en del forskning om vilka tidiga riskfaktorer som kan leda till att en person blir kriminell. Det kan handla om att man som liten är aggressiv, förstör för andra, har sönder saker, är allmänt bråkig, har koncentrationssvårigheter och har svårt att umgås med andra barn och vuxna. Barnet kan också ha svårt att följa med i skolarbetet och ha svårt med känslor. Detta leder ofta till problem med kamrater och till svårigheter i skolan överhuvudtaget och detta kan skapa en grogrund för att senare börja begå brott och fortsätta med det.
7 Vilka brott är typiska ungdomsbrott?
8 vad kan samhället göra åt ungdomsbrott?
9 vad är gängkriminalitet?
www.brottsrummet.se/sv/ungdomar-och-brott
Det är ganska vanligt att tonåringar någon enstaka gång begår ett brott. Vanligast är stölder i skolan eller i affärer.
Andelen ungdomar mellan 15 och 17 år som misstänks för brott har minskat jämfört med för tio år sedan medan de misstänkta mellan 18 och 20 år utgjorde ungefär samma andel. Däremot har andelen 21-29 år ökat. Så en förskjutning upp i åldrarna kan ses bland de misstänkta personerna.
Arbetsblad "besvara lärobokens frågor" utifrån sidorna i boken s 67-70
v 46 Temavecka
v 47 lektion 1
1 gemensam genomgång och repetition norm/regel/lag. Vi skriver på tavlan . Alla elever antecknar
2 Vi läser tillsammans s 84,85 om civil, straff och offentlig rätt. Samtalar och antecknar tillsammans på tavlan. Eleverna skriver i sin skrivbok.
3 Arbetsblad " sortera brotten"
lektion 2
En lektion där ni får arbeta enskilt med lärobokens frågor s 87.
Vi läser först tillsammans s 72,73,74 innan vi börjar arbeta enskilt med frågorna.
Vi ska nu börja med samhällskunskap, det läser vi för att du ska få mer kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar i skola och samhälle - ja för att förstå hur individen och samhället påverkar varandra och därmed bli en god världsmedborgare :)
Vi kommer att arbeta med detta i ca 5 v. En grovplanering finns i filen ovan
Vi arbetar med boken SOS samhälle 7 sidorna 54-87
v 43 lekt 1
Mål : Att få kunskap om rättssamhället Sverige
Att lära dig viktiga begrepp för detta arbetsområde
Att kunna ordningen från "brott till straff"
Introduktion till lag&rätt genom en dagsaktuell händelse - helgens demonstrationer för att de afghanska ungdomarna ska få stanna.
Gemensam tankekarta tillsammans på talan utifrån: vad är bra med Sverige?
Begrepp "från brott till straff" små lappar med begreppen som eleverna försöker lägga i rätt ordning.
Vi läser tillsammans s 56-64
Läxa att kunna placera orden i rätt ordningen.
lekt 2
Mål : Att få kunskap om rättssamhället Sverige
Att lära dig viktiga begrepp för detta arbetsområde
Läxkoll att ni kan begreppen i rätt ordning
Vi läser tillsammans vidare i berättelsen och bygger på begreppslistan.
Eleverna få ett litet häfte med arbetsblad de kan jobba med när det finns tid till det.
v 45 lekt 1
.Mål : Att få kunskap om rättssamhället Sverige
Att lära dig viktiga begrepp för detta arbetsområde
Att fundera kring "anledningar till brott"
Vad kan det finnas för anledning till att man begår brott ?
Gruppdiskussion utifrån frågan och filmen " det här är mitt liv - ingen utväg"
Vad tror ni ?
- Är det flest killar eller tjejer som begår brott ?
- Vem blir kriminell? Arv eller miljö ?
- Är risken större om man bor i en förort?
- Är risken större att man åker fast där ? varför/ varför inte?
- Finns det samband mellan alkohol och ungdoms brottslighet?
- Har ungdomsbrottsligheten ökat senaste 10-15 åren? Blivit grövre? Vi lyssnar på en "professor i brott" och hör hans svar på frågorna www.brottsrummet.se/sv/ungdomsbrottslighet---en-intervju-med-professon-jerzy-sarnecki
Vi läser vidare s 61-64, skriver begreppen i rätt ordning och skriver en förklaring till orden.
Nästa lektion blir det test på begreppen.
( Förundersökning, häktning, husrannsakan, anhållan, åtal, åklagare, rättegång, försvarsadvokat, nämndeman, målsägare, tilltalad, dom, påföljd)
Vilka barn och ungdomar blir kriminella?De allra flesta som begår ett brott som unga fastnar inte i kriminalitet. Men en liten grupp människor blir kriminella. Den lilla gruppen står för en stor del av brottsligheten.
Det finns en del forskning om vilka tidiga riskfaktorer som kan leda till att en person blir kriminell. Det kan handla om att man som liten är aggressiv, förstör för andra, har sönder saker, är allmänt bråkig, har koncentrationssvårigheter och har svårt att umgås med andra barn och vuxna. Barnet kan också ha svårt att följa med i skolarbetet och ha svårt med känslor. Detta leder ofta till problem med kamrater och till svårigheter i skolan överhuvudtaget och detta kan skapa en grogrund för att senare börja begå brott och fortsätta med det.
7 Vilka brott är typiska ungdomsbrott?
8 vad kan samhället göra åt ungdomsbrott?
9 vad är gängkriminalitet?
www.brottsrummet.se/sv/ungdomar-och-brott
Det är ganska vanligt att tonåringar någon enstaka gång begår ett brott. Vanligast är stölder i skolan eller i affärer.
Andelen ungdomar mellan 15 och 17 år som misstänks för brott har minskat jämfört med för tio år sedan medan de misstänkta mellan 18 och 20 år utgjorde ungefär samma andel. Däremot har andelen 21-29 år ökat. Så en förskjutning upp i åldrarna kan ses bland de misstänkta personerna.
Arbetsblad "besvara lärobokens frågor" utifrån sidorna i boken s 67-70
v 46 Temavecka
v 47 lektion 1
1 gemensam genomgång och repetition norm/regel/lag. Vi skriver på tavlan . Alla elever antecknar
2 Vi läser tillsammans s 84,85 om civil, straff och offentlig rätt. Samtalar och antecknar tillsammans på tavlan. Eleverna skriver i sin skrivbok.
3 Arbetsblad " sortera brotten"
lektion 2
En lektion där ni får arbeta enskilt med lärobokens frågor s 87.
Vi läser först tillsammans s 72,73,74 innan vi börjar arbeta enskilt med frågorna.
Höstterminen 2016 år 7 startar med religionskunskap
religion_år_7_e.docx | |
File Size: | 98 kb |
File Type: | docx |
Lektion 1
Mål för lektionen: Att få större förståelse för ämnet, vad det handlar om och varför vi ska läsa religionskunskap. Lära sig några begrepp: ateism, sekulariusering, identitet, existentiella frågor, livsåskådning
Presentation av ämnet:
Varför läser vi ämnet religion i skolan?
Fundera en stund och tala med din bänkkamrat.
I läroplanen står det att vi ska läsa religion för att bättre förstå vår omvärld. Religionen påverkar människors sätt att tänka och leva och det i sin tur påverkar samhället. Det blir då lättare att förstå varför människor gör som de gör och varför samhällen kan se så olika ut i världen.
Religionslektionerna i skolan ska också ge dig möjlighet att reflektera över din egen inställning till religion och livsfrågor. Din identitet formas mycket av det som finns runt omkring dig, av människor och det samhälle du lever i . Etnicitet, kön, språk, sexualitet och ditt sätt att besvara de existentielle frågorna( vad som är gott / ont, meningen med livet, vad som händer när vi dör mm mm) formar den du är.
Genomgång av planeringen
Genomgång av kunskapskraven
Mål för lektionen: Att få större förståelse för ämnet, vad det handlar om och varför vi ska läsa religionskunskap. Lära sig några begrepp: ateism, sekulariusering, identitet, existentiella frågor, livsåskådning
Presentation av ämnet:
Varför läser vi ämnet religion i skolan?
Fundera en stund och tala med din bänkkamrat.
I läroplanen står det att vi ska läsa religion för att bättre förstå vår omvärld. Religionen påverkar människors sätt att tänka och leva och det i sin tur påverkar samhället. Det blir då lättare att förstå varför människor gör som de gör och varför samhällen kan se så olika ut i världen.
Religionslektionerna i skolan ska också ge dig möjlighet att reflektera över din egen inställning till religion och livsfrågor. Din identitet formas mycket av det som finns runt omkring dig, av människor och det samhälle du lever i . Etnicitet, kön, språk, sexualitet och ditt sätt att besvara de existentielle frågorna( vad som är gott / ont, meningen med livet, vad som händer när vi dör mm mm) formar den du är.
Genomgång av planeringen
Genomgång av kunskapskraven
.
Lektion 2
Mål för lektionen: Att lära sig vad som kännetecknar en religion.
Att lära sig några nya begrepp
Vi startar med att se vad ni kommer ihåg från förra lektionen. Varför är det bra att läsa religions-
ämnet?
Vi repeterar begreppen :ateism, sekulariusering, identitet, existentiella frågor, livsåskådning
Gruppdiskussion - Varför är människor religiösa ? Vad "ger" religionen ? Diskussion i mindre grupp om 4
Vi skriver upp på tavlan det ni tar upp
Vad kännetecknar en religion
Vi läser högt tillsammans i läroboken s 6-11, ni arbetar sedan i grupper med det textstycke som er grupp blivit tilldelad. Diskutera vad stycket vill säga - koppla det till rubriken.
Ni redovisar vad er grupp kommit fram till och skriver det på tavlan
Alla skriver i sina häften det som grupperna säger om respektive text ( Vi hann t.om. grupp 2)
Lektion 3
Mål för lektionen: Att lära sig vad som kännetecknar en religion
Vi tar vid där vi slutade med gruppredovisningarna, alla sex grupper redovisar och skriver på tavlan.
Vi ser ett filmklipp där de i filmen vill likna gemenskapen som AIK fan har med en gemenskap som det kan vara att tillhöra en religion. Vi diskuterar detta.
För och nackdelar med denna grupptillhörighet. Påverkar det din identitet, dig som människa ?
Här ser vi hur man kan jämföra det som fotbollsfansen får av att tillhöra fansgruppen med vad religionen ger de religiösa:
http://urskola.se/Produkter/173980-Himmel-och-jord-Varfor-finns-religion#start=570&stop=1080
Om vi hinner:
Det är vi i Sverige som är "udda" i vårt sätt att se på religion. Se denna korta filmsnutt:
urskola.se/Produkter/173980-Himmel-och-jord-Varfor-finns-religion#start=58&stop=190
Lektion 4
Mål För lektionen: Att reflektera över det vi arbetat med och det du lärt dig
Att utveckla din förmåga att reflektera över din och andras identitet
Vi startar med att tillsammans tänka igenom vad vi arbetet med och skriva upp de frågeställningar vi arbetat med på tavlan. Vi diskuterar och påminner varandra.
Vi ser ett filmklipp Vem är du ?
sli.se/r/rxpD
Vi diskuterar identitet utifrån filmen.
Alla reflekterar enskilt. Valfritt att göra tankekarta, skriva text eller i punktform.
Alla ska reflektera över två frågeställningar som vi arbetat med :
1 Vad kännetecknar en religion ( tänk på vad du skrivit upp i din skrivbok, det som ni arbetade med i grupp och som alla grupper redovisade på tavlan. Vi har också läst detta tillsammans i boken s6-11)
2 Identitet - vad menas med det ? Hur kan identiteten påverkas av religion ?
3 Skriv också upp och förklara 4 begrepp som du lärt dig eller som du tycker att du lärd dig mer om under denna tid
Du har hela passet på 40 min till detta om du vill, blir du klar tidigare ska du arbeta med text och frågor i boken ( se tavlan) Lämna in dina reflektioner
Lektion 5: 7/9
De fick se sina omdömen från reflektionerna, de som ej gjort detta eller ej kunnat visa en E nivå ska komma till mig på läxhjälpstiden i morgon torsdag eller bestämma annan tid med mig. Frågeställningarna är som ovan, de tre grönmarkerade frågorna.
Vi klippte ut bilder som har med judendomen att göra, de klistrade in i sin skrivbok - nästa gång ska vi skriva till dessa bilder.
Vi såg en animerad film om Mose.
Lektion 6 13/9 Tisdag
Pass 1 före lunch
Mål för lektionen: Att öva din förmåga att reflektera kring din och andras identitet.
Annika sätter igång bilduppgiften
Uppgift: Religion och identitet
Utifrån diskussioner och det du har läst i religionsboken om vad religion är, ska du göra tre berättande bilder. Varför söker sig människor till en religion och hur påverka det en människas identitet.
en bild om fördelarna med en religion,
en bild om hur religionen kan ha negativa konsekvenser
en bild som berättar vad som påverkat dig och din identitet, vem är du?
Mål:
Bild
Att arbeta med en egen idé
Att berätta en historia med bilder.
Att kunna skapa bilder med olika tekniker
Att kunna föra arbetet framåt
Att presentera arbetet med anpassning till syfte och sammanhang
So att reflektera och uttrycka dessa reflektioner kring din och andras identitet
Arbetssätt:
Gör en tankekarta tillsamman med din bänkkamrat om fördela och nackdelar.
Intervjua varandra för att få hjälp med att formulera din egen identitet, vem är du?
Gör tre skisser.
Du ska göra tre bilder antingen som en serie vilket innebär att bilderna hänger ihop på något sätt eller du kan göra det som tre fristående bilder.
Du kan antingen jobba med collage vilket innebär att du skapar nya bilder utifrån bilder som du hittar i tidningar eller som du skriver ut från nätet.
Eller jobba med tuschteckningar.
Tid: v.36-40 först passet på tisdagar.
Lektion 2
Mål för lektionen: Att lära sig vad som kännetecknar en religion.
Att lära sig några nya begrepp
Vi startar med att se vad ni kommer ihåg från förra lektionen. Varför är det bra att läsa religions-
ämnet?
Vi repeterar begreppen :ateism, sekulariusering, identitet, existentiella frågor, livsåskådning
Gruppdiskussion - Varför är människor religiösa ? Vad "ger" religionen ? Diskussion i mindre grupp om 4
Vi skriver upp på tavlan det ni tar upp
Vad kännetecknar en religion
Vi läser högt tillsammans i läroboken s 6-11, ni arbetar sedan i grupper med det textstycke som er grupp blivit tilldelad. Diskutera vad stycket vill säga - koppla det till rubriken.
Ni redovisar vad er grupp kommit fram till och skriver det på tavlan
Alla skriver i sina häften det som grupperna säger om respektive text ( Vi hann t.om. grupp 2)
Lektion 3
Mål för lektionen: Att lära sig vad som kännetecknar en religion
Vi tar vid där vi slutade med gruppredovisningarna, alla sex grupper redovisar och skriver på tavlan.
Vi ser ett filmklipp där de i filmen vill likna gemenskapen som AIK fan har med en gemenskap som det kan vara att tillhöra en religion. Vi diskuterar detta.
För och nackdelar med denna grupptillhörighet. Påverkar det din identitet, dig som människa ?
Här ser vi hur man kan jämföra det som fotbollsfansen får av att tillhöra fansgruppen med vad religionen ger de religiösa:
http://urskola.se/Produkter/173980-Himmel-och-jord-Varfor-finns-religion#start=570&stop=1080
Om vi hinner:
Det är vi i Sverige som är "udda" i vårt sätt att se på religion. Se denna korta filmsnutt:
urskola.se/Produkter/173980-Himmel-och-jord-Varfor-finns-religion#start=58&stop=190
Lektion 4
Mål För lektionen: Att reflektera över det vi arbetat med och det du lärt dig
Att utveckla din förmåga att reflektera över din och andras identitet
Vi startar med att tillsammans tänka igenom vad vi arbetet med och skriva upp de frågeställningar vi arbetat med på tavlan. Vi diskuterar och påminner varandra.
Vi ser ett filmklipp Vem är du ?
sli.se/r/rxpD
Vi diskuterar identitet utifrån filmen.
Alla reflekterar enskilt. Valfritt att göra tankekarta, skriva text eller i punktform.
Alla ska reflektera över två frågeställningar som vi arbetat med :
1 Vad kännetecknar en religion ( tänk på vad du skrivit upp i din skrivbok, det som ni arbetade med i grupp och som alla grupper redovisade på tavlan. Vi har också läst detta tillsammans i boken s6-11)
2 Identitet - vad menas med det ? Hur kan identiteten påverkas av religion ?
3 Skriv också upp och förklara 4 begrepp som du lärt dig eller som du tycker att du lärd dig mer om under denna tid
Du har hela passet på 40 min till detta om du vill, blir du klar tidigare ska du arbeta med text och frågor i boken ( se tavlan) Lämna in dina reflektioner
Lektion 5: 7/9
De fick se sina omdömen från reflektionerna, de som ej gjort detta eller ej kunnat visa en E nivå ska komma till mig på läxhjälpstiden i morgon torsdag eller bestämma annan tid med mig. Frågeställningarna är som ovan, de tre grönmarkerade frågorna.
Vi klippte ut bilder som har med judendomen att göra, de klistrade in i sin skrivbok - nästa gång ska vi skriva till dessa bilder.
Vi såg en animerad film om Mose.
Lektion 6 13/9 Tisdag
Pass 1 före lunch
Mål för lektionen: Att öva din förmåga att reflektera kring din och andras identitet.
Annika sätter igång bilduppgiften
Uppgift: Religion och identitet
Utifrån diskussioner och det du har läst i religionsboken om vad religion är, ska du göra tre berättande bilder. Varför söker sig människor till en religion och hur påverka det en människas identitet.
en bild om fördelarna med en religion,
en bild om hur religionen kan ha negativa konsekvenser
en bild som berättar vad som påverkat dig och din identitet, vem är du?
Mål:
Bild
Att arbeta med en egen idé
Att berätta en historia med bilder.
Att kunna skapa bilder med olika tekniker
Att kunna föra arbetet framåt
Att presentera arbetet med anpassning till syfte och sammanhang
So att reflektera och uttrycka dessa reflektioner kring din och andras identitet
Arbetssätt:
Gör en tankekarta tillsamman med din bänkkamrat om fördela och nackdelar.
Intervjua varandra för att få hjälp med att formulera din egen identitet, vem är du?
Gör tre skisser.
Du ska göra tre bilder antingen som en serie vilket innebär att bilderna hänger ihop på något sätt eller du kan göra det som tre fristående bilder.
Du kan antingen jobba med collage vilket innebär att du skapar nya bilder utifrån bilder som du hittar i tidningar eller som du skriver ut från nätet.
Eller jobba med tuschteckningar.
Tid: v.36-40 först passet på tisdagar.
Passet efter lunch
Vi startar med en bildanalys av denna bild 2/2 sen gemensamt.
Vilka ser du på bilden ? Vad händer ? Känner du till berättelsen ? När levde mannen ?
Varför är han Viktig för det judiska folket ?
Klicka här när du vill redigera.
Bild 2 vi formulerar tillsammans en bildtext. Ser på världskartan och knyter ihop med dagsaktuell situation.
Vilket land ?När bildades det ? Varför ? Av vilka ? Hur hänger det ihop med det judiska folkets historia ?
Vilket land ?När bildades det ? Varför ? Av vilka ? Hur hänger det ihop med det judiska folkets historia ?
Lektion 7 onsdag 14/9
Mål för lektionen : Fortsatt mål är att ta större ansvar för att du lär dig och att kunna
uttrycka vad du inhämtat för kunskaper.
Att lära dig om judendomens historia och centrala gestalter(viktiga personer)
Vi startar med en tillbakablick: Vad gjorde vi senast? Kort repetition om bild 1 och 2.
Högläsning s 9-11 i läroboken för år 8
Ny bild
Vem är detta ? Vad håller han i händerna? Varför är han viktig för judendomen? När levde han?
Vad vill detta träd visa ?
Berätta!
Berätta!
Vi gör sedan en ämnesutvärdering tillsammans.
Lektion 8 tisdag 20/9.
Passet före lunch
Annika leder lektionen, ni fortsätter med bildarbetet kring religion och identitet. Nu när ni gjort färdigt tankekartorna börjar ni skissa denna lektion. Se ovan instruktioner och mål för bildarbetet.
Passet efter lunch
Mål för lektionen: fortsatt mål är att ta större ansvar för att du lär dig och att kunna
uttrycka vad du inhämtat för kunskaper.
Att lära dig om judendomens historia och centrala gestalter(viktiga
personer och centrala tankegångar, läran.
Vi arbetar texten i boken genom att läsa ett stycke , välj ut några viktiga ord och träna med din bänkkamrat att berätta vad texten vill säga. Ni skriver sedan ner vad ni sagt. Sidan om läran, stycken om trosbekännelsen, Gud och människan.
Lektion 9 onsdag 21/9
Mål för lektionen: Att ta större ansvar för att du lär dig och att kunna
uttrycka vad du lärt dig
Att inhämta kunskaper om judendomens centrala tankegångar.
( se gärna kunskapskrav nr 1)
Att göra: Återkoppling till senaste lektionen.
Trosbekännelsen: Hör, Israel! Herren vår Gud, Herren är en.
( vad kan du utläsa av trosbekännelsen? Vad säger den om vad judarna tror på )
Gud (Hur ser judarna på Gud?)
Människan ( hur ser judarna på människan)
Jobba vidare på samma sätt med texten s 21 och 22. Läs stycket, tag ut och skriv upp några stödord.Träna att återberätta med egna ord med hjälp av texten. Skriv ner i skriv boken. Detta blir din läxa, att kunna återberätta med hjälp av stödord
Blir du klar med detta ska du se att du har skrivit bildtext till de fyra bilder ni fått.
Lektion 10 onsdag 28/9
Mål för lektionen: Att ta större ansvar för att du lär dig och att kunna
uttrycka vad du lärt dig
Att inhämta kunskaper om judendomens centrala tankegångar och urkunder.
( se gärna kunskapskrav nr 1)
Att göra : Återkoppling till förra lektionen och läxan genom en skrivuppgift utifrån dina stödord.
Eget arbete med instuderingsfrågor
Två elever berättar om judendomens urkunder
Tisdag 4/ 10
Pass 1 So / Bildlektion
pass 2 Enskilt arbete med instuderingsfrågor.
Mål för lektionen : Att kunna uttrycka dina kunskaper genom att resonera, beskriva och förklara i dina svar.
Det är kunskapskrav 1 vi arbetar med nu där du för ett E ska ha grundläggande kunskaper som du visar genom beskrivande faktasvar.
För en C nivå ska dina svar visa på goda kunskaper som du visar genom att förklara och visa på samband i dina svar - förklara hur saker och ting hänger ihop -
Test på dessa instuderingsfrågor onsdag 19/ 10
Onsdag 5/10
Även denna lektion fick ni arbeta med instuderingsfrågorna, så mål och innehåll är detsamma som torsdagens lektion.
Alla har nu fått ett eget personligt onedrive dokument som ni ska skriva i, detta för att jag ska kunna se hur ni arbetar och vad ni skriver. Både du och jag kan redigera i ditt dokument.
Nästa lektion ska vi arbeta med de olika riktningarna, du kan förbereda dig genom att läsa sidorna 24-25 hemma
tisdag 11/10
Mål för lektionen: Att kunna resonera om likheter och skillnader inom judendomen, kunskapskrav 2
Detta gör vi under lektionen: Ni arbetar enskilt och skriver i onedrive dokumentet.
1 Vad heter de olika inriktningarna?
Judendomens 4 inriktningar. ( skriv denna rubrik)
Skriv : De fyra olika riktningarna inom judendomen är ……se s 25
2 Förklara namnen på inriktningar – vad betyder orden ? Googla och försök förklara!
Skriv om varje riktning. Här är tips på hur ni kan starta era meningar
x betyder ……. med det menas…. Jag tror att det betyder att…..
man kan jämföra det med…..
Om man tänker på judendomen så kan det då bli att……..
de som tillhör den riktningen tycker att….
3 Läs i boken och fyll på mer info om de olika inriktningarna.
Ta upp hur de ser på regler s 24-25
Hur de ser på män och kvinnor s 24-25 men även s 31
Lektionen avslutas med en skriftlig utvärdering av dagens arbete.
onsdag 12/10
Vi fortsätter med arbetet vi påbörjade förra lektionen. Du som blir klar ska lämna in arbetet till mig för att sedan jobba vidare med instuderingsfrågor.
.