NP ÄMNET ÄR NU KÄNT : RELIGION
Sprid till alla !!!
Här är en länk till en SO lärare som satt ihop en plugglista
https://sokungen74.wordpress.com/nationella-prov-religion-keynotes-och-lankar/
Gammalt NP prov del A https://idpp.gu.se/digitalAssets/1454/1454808_a----pre9-delprov-a.pdf
prov del B https://idpp.gu.se/digitalAssets/1454/1454849_a----pre9-delprov-b.pdf
Annan bra länk du himmer mycket bra fakta på är : http://religionsfroknarna.se/
Katolska kyrkan
https://sli.se/r/7dwB
Ortodoxa kyrkan
https://sli.se/r/CHz7
Protestantismen och Martin Luther
https://youtu.be/T_VkSkKJf0g
Svenska kyrkan
https://sli.se/r/5Xf2
Sverige och religionen
https://sli.se/r/ChjV
Etiska modeller
https://sli.se/r/6jqT
Jesus liv
https://sli.se/r/CHzD
Det finns även filmer i de andra världsreligionerna, sök bara på själva religionen och Inblick ex. ”Hinduism inblick”
Kommer du inte in på sli.se så sök liknade filmer på Youtube.
Sprid till alla !!!
Här är en länk till en SO lärare som satt ihop en plugglista
https://sokungen74.wordpress.com/nationella-prov-religion-keynotes-och-lankar/
Gammalt NP prov del A https://idpp.gu.se/digitalAssets/1454/1454808_a----pre9-delprov-a.pdf
prov del B https://idpp.gu.se/digitalAssets/1454/1454849_a----pre9-delprov-b.pdf
Annan bra länk du himmer mycket bra fakta på är : http://religionsfroknarna.se/
Katolska kyrkan
https://sli.se/r/7dwB
Ortodoxa kyrkan
https://sli.se/r/CHz7
Protestantismen och Martin Luther
https://youtu.be/T_VkSkKJf0g
Svenska kyrkan
https://sli.se/r/5Xf2
Sverige och religionen
https://sli.se/r/ChjV
Etiska modeller
https://sli.se/r/6jqT
Jesus liv
https://sli.se/r/CHzD
Det finns även filmer i de andra världsreligionerna, sök bara på själva religionen och Inblick ex. ”Hinduism inblick”
Kommer du inte in på sli.se så sök liknade filmer på Youtube.
Historisk källkritik
V 11 lekt 1
Mål: Lära
dig historisk källkritik / de specielle kriterier som gäller för just historisk källkritik
Att göra: Vad kommer du ihåg från år 7?
Film/genomgång kring begreppen
Övningar i källkritik
Du som missar lektionen - be om dessa övningar så att du kan jobba hemma med dem.
V 11 lekt 1
Mål: Lära
dig historisk källkritik / de specielle kriterier som gäller för just historisk källkritik
Att göra: Vad kommer du ihåg från år 7?
Film/genomgång kring begreppen
Övningar i källkritik
Du som missar lektionen - be om dessa övningar så att du kan jobba hemma med dem.
lekt 2
Mål : Att lära dig använda de källkritiska begreppen som du lärt dig
Att göra : Vad gjorde vi senast, kommer du ihåg?
Gemensam repetition av begreppen.
Du måste ta ansvar för att du kan dessa begrepp och att du kan förklara dem, öva att uttrycka kunskap!
Jobba med en gammal NP övning i källkritik
Fler övningar
Genomgång och gemensam bedömning av vad som krävs för olika bedömningar/resultat av uppgiften, enligt NP
Mål : Att lära dig använda de källkritiska begreppen som du lärt dig
Att göra : Vad gjorde vi senast, kommer du ihåg?
Gemensam repetition av begreppen.
Du måste ta ansvar för att du kan dessa begrepp och att du kan förklara dem, öva att uttrycka kunskap!
Jobba med en gammal NP övning i källkritik
Fler övningar
Genomgång och gemensam bedömning av vad som krävs för olika bedömningar/resultat av uppgiften, enligt NP
V 12 Fredag
Mål : Att kunna förklara begreppet "hållbar utveckling"
Att kunna förklara växthuseffekten
Att göra: Se planeringen och tala om den
Kort diskussion 2/2 om begreppet hållbar utveckling
Kort gemensam genomgång om begreppet
Läsa häftet tillsammans s
Se kort film om global uppvärmning " När klimatet ändras" 9.08: https://www.youtube.com/watch? v=9BOOHt324Wg&t=279s
Rita och skriva en förklaring till växthuseffekten
V 13 Onsdag
Mål : Att kunna förklara flera orsaker till klimatförändringar
Att kunna förklara vilka konsekvenser dessa klimatförändringar
orsakar för miljö, människa och samhälle
Att göra : Återkoppla till föregående lektion - vad lärde du dig ?
Film: Växthuseffekten och klimatförändringar 22 min : https://www.youtube.com/watch?v=vjBD9-KA5ak
Sitt i 4 grupper, punkta upp och orsaker bakom klimatförändringarna. Diskussion
Rast
Film " Global uppvärmning" 14.02 min : https://www.youtube.com/watch?v=Y6lhMOVP0tM
https://www.youtube.com/watch?v=9BOOHt324Wg&t=279s
Sitt i 4 grupper, punkta upp konsekvenser av klimatförändringar
13 Lekt Fredag utgår temadag
Mål för temadagen: Att kunna förklara begreppen förnybara och ändliga energikällor samt
att kunna se för och nackdelar med de olika energikällorna.
Film om energikällor: https://sli.se/apps/sli/prodsearch.php? db=4&sort=SORT_REL&search=energik%C3%A4llor
Vattenfalls hemsida om för och nackdelar med olika energikällor
https://corporate.vattenfall.se/press-och-media/nyheter/import-nyheter/fordelar-och-nackdelar-med- olika-kraftslag/
V 14 Onsdag
Mål: Att förklara flera orsaker till klimatförändringar och vilka konsekvenser
dessa klimatförändringar orsakar för miljö, människa och samhälle
samt redogöra för några förslag på lösningar.
Att kunna ge konkret exempel på speciellt sårbara platser i världen
och förklara vilka konsekvenserna kan bli just där.
Att göra : Återkoppla till föregående lektion
Läsa texthäfte tillsammans
Arbeta med uppgift där du väljer ut ett sårbart område och se vilka konsekvenser klimatförändringar na kan orsaka där
Sidor att använda : https://www.wwf.se/klimat/konsekvenser/
https://illvet.se/naturen/klimatforandringar
V 14 fredag
Mål: Att kunna förklara begreppet ekologiskt fotavtryck
Att göra: Vi har lite rest från förra lektionen - jobba klart med sårbara platser -konsekvenser
Gå igenom detta tillsammans på tavlan - alla antecknar!
Läsa i texthäftet - ekologiskt fotavtryck-
Gå in på Globalis och se tabeller och diagram på ekologiskt fotavtryck
Länk: www.globalis.se/Statistik/Ekologiskt-fotavtryck
Gå sedan in på världsnaturfondens hemsida och gör deras klimatkalkylator, för att se hur
stort ekologiskt avtryck DU gör .
Länk: www.wwf.se/klimat/ekologiska-fotavtryck/sa-beraknar-man/
Hur kan du minska ditt egna avtryck ? Diskutera med kamrat
V 15 Onsdag
Mål: Undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt beskriva geografiska
mönster av handel och kommunikation.
Du ska också kunna föra resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid
Att se konsekvenser av vår klädkonsumtion utifrån hållbar utveckling
Att göra: Varifrån kommer dina kläder ?
Rita ett flödesschema för din tröja från råvara till avfalla via dig. 2/2
Se Naturskyddsföreningens sida . se T-T-shirtens flödesschema och diskutera
Film: Ett miljösmart klädval
Läs tillsammans: Faktablad - våra kläder
olika material http://www.sverigeskonsumenter.se/stilmedveten/kategorier/fakta/materialskolan/
Fredag
Mål: Att Undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt beskriva geografiska
mönster av handel och kommunikation.
Du ska kunna föra kort resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid; Att se konsekvenser av vår klädkonsumtion utifrån hållbar utveckling
Att göra : Film om klädindustrin - härifrån till hållbarheten
https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=U104607-05
Se flödesschema för din tröja från råvara till avfalla via dig som du ritade förra lektionen.
1 Vad är problemet för en hållbar utveckling med vår klädkonsumtion?
-Hur mycket textil konsumerar vi i genomsnitt per år /svensk?
-Hur mycket textil slänger vi i soporna i genomsnitt per år/svensk?
- Se var och hur kläderna tillverkas, se på olika material - bra och dåliga material?
2 Tänk ut och presentera förslag på lösningar
Se Naturskyddsföreningens sida . Se T-shirtens flödesschema och utgå från den
www.naturskyddsforeningen.se/skola/folj-t-shirten
Faktablad - våra kläder https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/faktablad-kladskolan
Fakta om olika kläd/textil material https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/faktablad-kladskolan
Andra bra länkar: www.sverigeskonsumenter.se/stilmedveten/kategorier/fakta/bomull---hur-bra-ar-det-/
www.radron.se/artiklar/Bomull-tommer-varldens-vattendrag/
Hållbart mode inom alla tre aspekter. Hemsida
http://www.sverigeskonsumenter.se/vad-vi-gor/hallbar-konsumtion/hallbart-mode/
Film om projekt där bla SIDA går in för att stödja hållbar utveckling inom textilindustrin
https://www.sida.se/Svenska/Har-arbetar-vi/Asien/Bangladesh/resultatexempel/madeinbangladesh/
Med ekologiskt hållbart mode menar vi att odling, framställning och tillverkning av textil och kläder
ska ha väldigt liten eller ingen påverkan på miljön.
Med socialt hållbart mode menar vi att de som arbetar i produktionskedjan ska få schyssta löner och arbetsvillkor.
Med ekonomiskt hållbart mode menar vi att kläder och textilier ska vara av bra kvalitet och hålla,
för att minska slit och släng-konsumtionen. Det ska gå att förlänga textiliers livslängd genom att
laga eller göra om dem till något nytt. Som sista anhalt i textiliens liv bör det finnas ett återvinnings-
system som tar till vara på fibrerna.
Film om projekt där bla SIDA går in för att stödja hållbar utveckling inom textilindustrin
https://www.sida.se/Svenska/Har-arbetar-vi/Asien/Bangladesh/resultatexempel/madeinbangladesh/
Hållbart mode inom alla tre aspekter. Hemsida
http://www.sverigeskonsumenter.se/vad-vi-gor/hallbar-konsumtion/hallbart-mode/
Med ekologiskt hållbart mode menar vi att odling, framställning och tillverkning av textil och kläder
ska ha väldigt liten eller ingen påverkan på miljön.
Med socialt hållbart mode menar vi att de som arbetar i produktionskedjan ska få schyssta löner och arbetsvillkor.
Med ekonomiskt hållbart mode menar vi att kläder och textilier ska vara av bra kvalitet och hålla,
för att minska slit och släng-konsumtionen. Det ska gå att förlänga textiliers livslängd genom att
laga eller göra om dem till något nytt. Som sista anhalt i textiliens liv bör det finnas ett återvinnings-
system som tar till vara på fibrerna.
Mål : Att kunna förklara begreppet "hållbar utveckling"
Att kunna förklara växthuseffekten
Att göra: Se planeringen och tala om den
Kort diskussion 2/2 om begreppet hållbar utveckling
Kort gemensam genomgång om begreppet
Läsa häftet tillsammans s
Se kort film om global uppvärmning " När klimatet ändras" 9.08: https://www.youtube.com/watch? v=9BOOHt324Wg&t=279s
Rita och skriva en förklaring till växthuseffekten
V 13 Onsdag
Mål : Att kunna förklara flera orsaker till klimatförändringar
Att kunna förklara vilka konsekvenser dessa klimatförändringar
orsakar för miljö, människa och samhälle
Att göra : Återkoppla till föregående lektion - vad lärde du dig ?
Film: Växthuseffekten och klimatförändringar 22 min : https://www.youtube.com/watch?v=vjBD9-KA5ak
Sitt i 4 grupper, punkta upp och orsaker bakom klimatförändringarna. Diskussion
Rast
Film " Global uppvärmning" 14.02 min : https://www.youtube.com/watch?v=Y6lhMOVP0tM
https://www.youtube.com/watch?v=9BOOHt324Wg&t=279s
Sitt i 4 grupper, punkta upp konsekvenser av klimatförändringar
13 Lekt Fredag utgår temadag
Mål för temadagen: Att kunna förklara begreppen förnybara och ändliga energikällor samt
att kunna se för och nackdelar med de olika energikällorna.
Film om energikällor: https://sli.se/apps/sli/prodsearch.php? db=4&sort=SORT_REL&search=energik%C3%A4llor
Vattenfalls hemsida om för och nackdelar med olika energikällor
https://corporate.vattenfall.se/press-och-media/nyheter/import-nyheter/fordelar-och-nackdelar-med- olika-kraftslag/
V 14 Onsdag
Mål: Att förklara flera orsaker till klimatförändringar och vilka konsekvenser
dessa klimatförändringar orsakar för miljö, människa och samhälle
samt redogöra för några förslag på lösningar.
Att kunna ge konkret exempel på speciellt sårbara platser i världen
och förklara vilka konsekvenserna kan bli just där.
Att göra : Återkoppla till föregående lektion
Läsa texthäfte tillsammans
Arbeta med uppgift där du väljer ut ett sårbart område och se vilka konsekvenser klimatförändringar na kan orsaka där
Sidor att använda : https://www.wwf.se/klimat/konsekvenser/
https://illvet.se/naturen/klimatforandringar
V 14 fredag
Mål: Att kunna förklara begreppet ekologiskt fotavtryck
Att göra: Vi har lite rest från förra lektionen - jobba klart med sårbara platser -konsekvenser
Gå igenom detta tillsammans på tavlan - alla antecknar!
Läsa i texthäftet - ekologiskt fotavtryck-
Gå in på Globalis och se tabeller och diagram på ekologiskt fotavtryck
Länk: www.globalis.se/Statistik/Ekologiskt-fotavtryck
Gå sedan in på världsnaturfondens hemsida och gör deras klimatkalkylator, för att se hur
stort ekologiskt avtryck DU gör .
Länk: www.wwf.se/klimat/ekologiska-fotavtryck/sa-beraknar-man/
Hur kan du minska ditt egna avtryck ? Diskutera med kamrat
V 15 Onsdag
Mål: Undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt beskriva geografiska
mönster av handel och kommunikation.
Du ska också kunna föra resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid
Att se konsekvenser av vår klädkonsumtion utifrån hållbar utveckling
Att göra: Varifrån kommer dina kläder ?
Rita ett flödesschema för din tröja från råvara till avfalla via dig. 2/2
Se Naturskyddsföreningens sida . se T-T-shirtens flödesschema och diskutera
Film: Ett miljösmart klädval
Läs tillsammans: Faktablad - våra kläder
olika material http://www.sverigeskonsumenter.se/stilmedveten/kategorier/fakta/materialskolan/
Fredag
Mål: Att Undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt beskriva geografiska
mönster av handel och kommunikation.
Du ska kunna föra kort resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid; Att se konsekvenser av vår klädkonsumtion utifrån hållbar utveckling
Att göra : Film om klädindustrin - härifrån till hållbarheten
https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=U104607-05
Se flödesschema för din tröja från råvara till avfalla via dig som du ritade förra lektionen.
1 Vad är problemet för en hållbar utveckling med vår klädkonsumtion?
-Hur mycket textil konsumerar vi i genomsnitt per år /svensk?
-Hur mycket textil slänger vi i soporna i genomsnitt per år/svensk?
- Se var och hur kläderna tillverkas, se på olika material - bra och dåliga material?
2 Tänk ut och presentera förslag på lösningar
Se Naturskyddsföreningens sida . Se T-shirtens flödesschema och utgå från den
www.naturskyddsforeningen.se/skola/folj-t-shirten
Faktablad - våra kläder https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/faktablad-kladskolan
Fakta om olika kläd/textil material https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/faktablad-kladskolan
Andra bra länkar: www.sverigeskonsumenter.se/stilmedveten/kategorier/fakta/bomull---hur-bra-ar-det-/
www.radron.se/artiklar/Bomull-tommer-varldens-vattendrag/
Hållbart mode inom alla tre aspekter. Hemsida
http://www.sverigeskonsumenter.se/vad-vi-gor/hallbar-konsumtion/hallbart-mode/
Film om projekt där bla SIDA går in för att stödja hållbar utveckling inom textilindustrin
https://www.sida.se/Svenska/Har-arbetar-vi/Asien/Bangladesh/resultatexempel/madeinbangladesh/
Med ekologiskt hållbart mode menar vi att odling, framställning och tillverkning av textil och kläder
ska ha väldigt liten eller ingen påverkan på miljön.
Med socialt hållbart mode menar vi att de som arbetar i produktionskedjan ska få schyssta löner och arbetsvillkor.
Med ekonomiskt hållbart mode menar vi att kläder och textilier ska vara av bra kvalitet och hålla,
för att minska slit och släng-konsumtionen. Det ska gå att förlänga textiliers livslängd genom att
laga eller göra om dem till något nytt. Som sista anhalt i textiliens liv bör det finnas ett återvinnings-
system som tar till vara på fibrerna.
Film om projekt där bla SIDA går in för att stödja hållbar utveckling inom textilindustrin
https://www.sida.se/Svenska/Har-arbetar-vi/Asien/Bangladesh/resultatexempel/madeinbangladesh/
Hållbart mode inom alla tre aspekter. Hemsida
http://www.sverigeskonsumenter.se/vad-vi-gor/hallbar-konsumtion/hallbart-mode/
Med ekologiskt hållbart mode menar vi att odling, framställning och tillverkning av textil och kläder
ska ha väldigt liten eller ingen påverkan på miljön.
Med socialt hållbart mode menar vi att de som arbetar i produktionskedjan ska få schyssta löner och arbetsvillkor.
Med ekonomiskt hållbart mode menar vi att kläder och textilier ska vara av bra kvalitet och hålla,
för att minska slit och släng-konsumtionen. Det ska gå att förlänga textiliers livslängd genom att
laga eller göra om dem till något nytt. Som sista anhalt i textiliens liv bör det finnas ett återvinnings-
system som tar till vara på fibrerna.
V 2
Fredag Lektion (1)– uppstart första världskriget genom kort bildspel och kort genomgång kring NÄR VAR HUR (Du antecknar)
Därefter bildanalys av bilderna nedan
Två och två därefter i helklass: Vad ser du på bild 1 vilka är det ? Vad vet du ? Hur kan detta leda til ett världskrig?
Vad ser du på bild två? vilka kan det vara? Vad vill den säga ? Vad är Balkan?
Genomgång av orsakerna bakom kriget
1 Nationalism
2 Makt - kolonialism - imperialism
3 Industrialiseringen - vapenproduktion, kapprustning
4 Tyskland ett växande hot
5 Allianser
Ni tar anteckningar kring nationalismen som jag berättar om och vi återkopplar till det vi gjorde innan jul
Valfritt att se " vad är grejen men första världskriget" ( youtube) eller läsa i läroboken. Alla valde filmgenomgång
Läxa : Se filmen igen men framför allt läs i boken s 305-307
Läxkoll nästa gång på orsakerna bakom samt hur de kan kopplas ihop med att kriget bryter ut.
V 3
Onsdag Lektion(2)
Startar med läxkoll, du som ej var här och inte kollat upp vad du missade förra lektionen och därför inte gjort läxan behöver komma till läxhjälpen för att skriva läxkoll då.
Dagens lektionsuppgifter handlar om händelseförloppet och krigets konsekvenser.
1 Svarta veckan - vad händer när och varför?
2 Beskriv kriget i stora drag. Vilka stora fronter? Vilka slogs där ? Viktiga historiska slag? Vad är typiskt för de två fronterna?
3 Två viktiga händelser 1917 som påverkar kriget Vad ? Hur ?
4 Freden. Vad innebar den ?
Onsdag Lektion(2)
Startar med läxkoll, du som ej var här och inte kollat upp vad du missade förra lektionen och därför inte gjort läxan behöver komma till läxhjälpen för att skriva läxkoll då.
Dagens lektionsuppgifter handlar om händelseförloppet och krigets konsekvenser.
1 Svarta veckan - vad händer när och varför?
2 Beskriv kriget i stora drag. Vilka stora fronter? Vilka slogs där ? Viktiga historiska slag? Vad är typiskt för de två fronterna?
3 Två viktiga händelser 1917 som påverkar kriget Vad ? Hur ?
4 Freden. Vad innebar den ?
Vecka Fredag Lektion(3)
Vecka 4 Onsdag
Freden och konsekvenser av kriget sidor i boken s 313 - 315
Lektion 4 Veckans mål
- Veta vad versaillesfördraget innebar
- Veta vilka konsekvenser det fick och vilka känslor det ingav tyskarna
- Vilka konsekvenser det fick för Europas karta
- Varför FN bildades
- relevanta begrepp
1 Först repeterar vi vad vi lärt oss hittills, ser vi tillsammans genomgången om Versaillesfreden.
2 Läs uppkopierad sida om Versaillsfredens villkor. Spalta upp villkoren utifrån filmen vi sett och texten du läst Vad innebar fredsvillkoren för Tyskland ? Var det rättvist tycker du ?- vad tänker du att detta fredsfördrag får för konsekvenser för Tyskland och för Europa?
3 NF - Vad var det ? När och Varför bildades det ? Vad är det i dag ? Se sid 314 - 315
4 Vilka nya länder uppstår ? Eran text i boken är lite klurig så läs och se kartan i arbetshäftet. Jämför kartorna s 305 och s 315
5 Begrepp du ska kunna / förstå.: Koloni, imperialism, kapprustning, svarta veckan, svarta handen, allianser, nationalism,skyttegrav, ingemansland, mobilisering, västfronten, östfronten, NF, fredsfördrag, tronföljare, revolution, råvaror, Osmanska riket.
6 Arbeta med arbetsbladen .
Fredag
Vi läser sidorna 335 - 337 tillsammans och börjar sedan svara på frågorna s 337 när du är klar med testet
Läxkoll
Film : Hitlers väg till makten
V 5 Lektion 6 och 7 mellankriget
Mål för veckan :
- Du ska kunna förklara hur situationen i Tyskland var på 20 och 30 talet.
- Du ska kunna förklara hur den situationen bidrog till att Hitler tog makten
- Du ska kunna förklara HUR Hitler och Naziaterna tog makten
- Du ska kunna berätta om hur det judiska folket behandlades under mellankrigstiden, ge exempel
- Resonera kring varför inte omvärlden reagerade då Tyskland bröt mot Versaillesfördraget
- Vad som händer, hur Tyskland agerar mot ett nytt krig mellan 1936 och 1 september 1939
Onsdag uppstart Läroboken s 335 - 337
Vi läser tillsammans sidorna och talar om innehållet, sedan arbetar du med frågorna till texten.
ordentliga svar skrivs i skrivboken.
Svara på 1 - 5b sedan
6 Förklara vad som menas med inflation . För att förstå det se denna lilla film på sli. ( barnslig men...)
https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=U103302-05
Läxa att läsa sidorna 338 - 341 och göra en liten tidslinje.
Fredag
Vi samtalar kring och repeterar vad vi gjorde förra lektionen, går igenom frågorna s 337
1 Vi läser texten s 338 - 341 tillsammans och går igenom betydelsen och svåra ord
2 Svar på följande frågor med hjälp av texten i boken:
a) Beskriv steg för steg hur Hitler gjorde sig till tysk Führer , med oinskränkt makt.
b) Försök att dra några slutsatser av din "lista" i svar 3a
Hitlers väg till makten sammanfattat av 9a
1919 wiemarrepubliken utropas, Tyskland går från kejsardöme till republik.
1919 Freden i Versailles, skrevs under av weimarrepubliken. Det var hårda fredsvillkor, ekonomiskt och politiskt kaos Dolkstöten – politiskt svek. Detta föder ett hat mot politikerna och deras politik.
1920 I början av 1920-talet jobbade Hitler på armens politiska avdelning, får i uppdrag att undersöka en liten högergrupp. Hitler blev imponerad, går med och döper om det till NSDAP, som står för Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet.
1923 Ölhallskuppen, kuppförsök när NSDAP försöker ta över makten i landet. Hitler fängslas pga kuppen.
NU ÄR DET INFATION I TYSKLAND
1924 Han skrev boken Mein Kampf i fängelset.
1928 Nazisterna får 2,6% av rösterna i riksdagsvalet. De fick in tolv stycken ledamöter och en av dem var Hermann Göring och Joseph Goebbels.
1929 Börskraschen (vet vad det var)
1930 Nazisterna får 18,3% av rösterna.
1932 Nazisterna får 37,8% av rösterna. Hitler hade nu blivit Tysklands mest inflytelserike politiker.
1932 Han kommer 2a i presidentvalet efter Hindenburg.
1933 30 januari blir Hitler riksdagskansler.
1933 27 februari brann riksdagshuset. Han skyller allt på kommunisterna, många kommunister arresteras och Marinus van der Lubbe avrättas. Kommunistskräck, medborgarnas rättigheter minskas. Det kommer lagar om att politiska protester blir dödsstraff = mindre demokratiskt.
1933 I mars får nazisterna 43,9% av rösterna i det nya valet. Hitler kräver att få styra enväldigt 4 år framåt. De ledamöter som röstade emot dödades.
1933 mars Det första koncentrationslägret Dachau, byggdes . Där spärrades främst nazisternas politiska motståndare in. Alla andra partier förbjöds. I USA så kör Roosevelt the new deal.
1934 30 juni ”Långa knivarnas natt”, Hitler lät mörda SAs ledning, eftersom de kunde göra vad de ville utan att åtalas. Han fruktade att SA hade blivit för mäktig
1934 Hindenburg dör så Hitler tar hans plats och utnämner sig till Fuhrer
3 om du hinner jobba med frågorna i boken s 341
4 Rast
5 Vi ser 25 min av del två i Hitlers väg till makten
Läxa tills onsdag att vara klar med lektionsuppgifterna ovan ( ej 4 )samt att läsa sidorna 344-347 på så sätt att du förstår och kan berätta vad du läst.
Onsdag
1 Vi samtalar om läxtexten och går igenom lektionsuppgiften
2 Eget arbete med arbetsblad
3 Fortsatt arbete med frågorna s 348-349 så långt ni hinner
4 Diskussion i grupp kring frågorna: Vad var det som gjorde att Hitler och hans budskap blev så populärt hos det tyska folket att han framröstades och kunde ta makten.
prov på mellankrigstiden.
Sidor i boken att läsa 335 - 347. Sidorna 335-340 underlag för resonerande provsfråga. Sidorna342- 347 fakta frågor utifrån texten, ej långa resoneringsfrågor.
Tips: Gör alla instuderingsfrågor på dessa sidor samt frågorna på sidan 348 - 349.
Se filmerna
Se och repetera vad vi gjort på lektionerna
Förintelsen
V7 Onsdag
Vi återkopplar till det vi tidigare sagt och läst kring förintelsen och försöker närma oss detta svåra och tunga genom att ta del av vittnesmål via kortfilmer som ligger på
forum för levande historia
www.levandehistoria.se/vittnesmal-med-klassrumsovningar/tema-offerforovare-askad
Dagens lektion fokuserar kring åskådarnas roll - Definiera begreppet åskådare
I en situation där det finns förövare och offer så finns det många gånger även andra som tysta tittar på och inte ingriper, det vi kallar åskådare.Vad är det som gör att vi inte ingriper i en situation där en eller flera människor blir utsatta för något?
Vi börjar med att lyssna på ett klipp där Ilona Goldberger beskriver hur deras grannar bara tittar på när de deporteras till Auschwitz.
Ilona Goldberger föddes 1925 i en judisk familj i Ungern. Tillsammans med sin mamma hamnade hon i flera olika koncentrationsläger men hon lyckades överleva. Ilona kom till Sverige 1945.
Därefter berättar Margareta om hur grannarna hånade dem när de marscherade mot tågstationen för att deporteras till Auschwitz.
Margareta Kellner föddes 1914 i en judisk familj i Ungern. Hon deporterades till Auschwitz och lyckades överleva. 1945 kom Margareta till Sverige med hjälp av Röda Korset.
I sista klippet berättar Alexander hur folket i hans stad bara stod och tittade på, utan medlidande när han och hans familj tvingades gå från Gettot till tågen som skulle transportera dem till Auschwitz.
Alexander föddes 1930, i en judisk familj i Ungern. Han överlevde Auschwitz samt ett arbetsläger utanför Magdeburg. Han kom till Sverige 1947
- Vilken roll/funktion fyllde åskådarna?
- Varför tror du att åskådaren inte ingrep?
Varför gör vi som vi gör? - vissa agerar, andra förblir åskådare
Efter diskussioner i grupp och helklass tittar vi på varför vi agerar som vi gör - var får vi vår etik/ moral ifrån ?
Etiska modeller - https://www.so-rummet.se/content/etik-och-etiska-modeller
Du tar anteckningar vid genomgång
Fredagslektionen
v7 fredag Fredagslektionen
Mål för lektionen: Att kunna förklara och använda sig av etiska modeller
Återkoppling till förra lektionen
Film om etik och moral 19 min
https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%203154
Var får vi vår etik/ moral ifrån ?
Etiska modeller - https://www.so-rummet.se/content/etik-och-etiska-modeller
Du tar anteckningar vid genomgång
v 8 onsdag
Mål för lektionen: att ni ska få ökade kunskaper om förintelsen och Gulag .
att reflektera och diskutera kring hur samhällsförändringar kan påverka människors levnadsvillkor.
att ge er möjlighet att diskutera och uttrycka känslor kring hur olika samhällsförändring kan påverka såväl offer som förövare.
Att göra: Vi återkopplar till föregående lektion
Ser en film om Sovjetunionens uppgång och fall ca 20 min
Diskuterar Gulag och jämför med förintelsen Läser i lb s 370-371 därefter diskuterar ni och formulerar tillsammans svar på frågan nedan. Alla skriver svar i sin skrivbok
Vad var de stora skillnaderna mellan Sovjetunionens och de nazistiska lägren?
fredag
Mål för lektionen : Att reflektera över vad du lär på lektionen
Att få större kunskap om Norden och Sveriges roll under 2: vkriget
Att göra : Vi återkopplar till förra lektionen
Ni arbetar med bokens sidor 351 - 355. Svarar på frågor så långt ni hinners 355
Svaren ska skrivas i skrivbok för att sedan samlas in
Film : Sverige och Nazismen 28 min
10 min - annan uppgift
Läxplanering år 9 Religion:
Islam
Vecka 42
Läxa sid. 85-103
Det här ska ni kunna:
Vecka 43
Läxa sid. 104-117 (ej sid.106-110)
Det här ska ni kunna:
Vecka 44 Höstlov
Kristendomen
Vecka 45
Läxa sid. 35-51 samt 76-82 (läs en gång)
Det här ska ni kunna:
Vecka 46
Läxa sid. 54-66
Det här ska ni kunna:
Vecka 48 Jämföra islam och kristendomen.
Läxa sid.
Det här ska ni kunna:
Vecka 49
Prov Kristendom och islam
Sid. 54-66, 76-82 samt 92-105 samt 111-116
Det här ska ni kunna till provet:
Klicka här när du vill redigera.
Islam
Vecka 42
Läxa sid. 85-103
Det här ska ni kunna:
- Kunna berätta om Muhammeds liv och hur det gick till då islam grundades.
- Veta att Koranen är indelad i 114 suror (kapitel).
- Veta varför Koranen inte kan översättas.
- Kunna redogöra för de fem pelarna inom islam.
- Veta vad en moské och minaret är.
- Känna till följande begrepp: Sunna, Haditer och Sharia.
Vecka 43
Läxa sid. 104-117 (ej sid.106-110)
Det här ska ni kunna:
- Veta vilka likheter och skillnader som finns mellan Sunnimuslimer och Shiamuslimer.
- Hur blir man muslim?
- Tideräkningen inom islam?
- Berätta om några högtider ex. Ramadan.
- Skillnader mellan kvinnans och mannens roll inom islam.
- Klädsel och matregler.
Vecka 44 Höstlov
Kristendomen
Vecka 45
Läxa sid. 35-51 samt 76-82 (läs en gång)
Det här ska ni kunna:
- Kunna berätta om Jesus liv. Från födelse till uppståndelse (i stora drag).
- Kunna följande begrepp: Lärjungar, apostel, liknelse, Petrus, treenigheten, martyr.
- Veta att Bibeln är indelad i det nya och gamla testamentet.
- Veta att det nya testamentet är indelat i De fyra evangelierna, Apostlagärningarna, Paulus brev och uppenbarelseboken.
- Förklara hur det gick till då kristendomen blev en egen religion.
- Förklara de kristna högtiderna.
- Hur blir man kristen?
- Tideräkningen inom kristendomen?
- Berätta om några högtider ex. Påsk.
- Skillnader mellan kvinnans och mannens roll inom kristendomen.
- Klädsel och matregler inom kristendomen.
Vecka 46
Läxa sid. 54-66
Det här ska ni kunna:
- Förklara likheterna och skillnaderna mellan den katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkan.
- Kunna följande begrepp: Påven, kurian, helgon, munk, nunna, sakrament (kunna den sju sakramenten), ikonostas, mysterierna, Martin Luther.
Vecka 48 Jämföra islam och kristendomen.
Läxa sid.
Det här ska ni kunna:
- Jämföra likheter och skillnader mellan kristendomen och islam.
- Jämföra kristendomens riktningar med varandra
- Jämföra islams riktningar med varandra
Vecka 49
Prov Kristendom och islam
Sid. 54-66, 76-82 samt 92-105 samt 111-116
Det här ska ni kunna till provet:
- Du ska kunna fakta om islams och kristendomens grundande, skrifter, lära, riktningar, vardag och högtider samt jämföra religionerna utifrån dessa faktorer.
- Jämföra kristendomens riktningar med varandra (likheter och skillnader)
- Kunna jämföra islams riktningar med varandra (likheter och skillnader)
Klicka här när du vill redigera.
Samhällskunskap
Så styrs Sverige Valet 2018
Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och formar sina samhällen. Samhället är vi, du och jag och alla människor runt omkring oss. För att vi ska kunna vara med och påverka hur vi vill ha det i vårat samhälle måste vi ha kunskap, vi måste känna till hur det fungerar. Vi vill alla leva i ett demokratiskt och jämställt samhälle. Hur skapar vi det ?
lektion 1 Lektionsmål: Komma underfund med varför det är viktigt att lära om samhällskunskap
Repetera och lära dig hur riksdag och regering bildas och är uppbyggda.
Att göra : 1 Varför läser vi samhällskunskap?
a) Fundera en kort stund för dig själv och skriv ner några ( 2) saker som du tycker är viktigt att lära sig i ämnet samhällskunskap, motivera varför det är viktigt.
b)Sitt i 4 grupper. Alla läser upp sina två saker med liten motivering till varför du tar dessa två punkter.
c) Diskutera, kan ni enas om några punkter?
2 Arbeta med häftet "riksdagen en kort vägledning"
a) Bläddra igenom häftet och läs rubrikerna.
b) Gör en mindmap över hur vår riksdag bildas.
c) Gör en mindmap över hur regeringen bildas.
d) Sammanställ detta i en större mindmap
e) Skriv upp riksdagens och regeringens uppgifter( i din mindmap eller på annan sida om det ej får plats)
3 Hur går det till när man röstar?
a) gå in på denna länk:
www.riksdagen.se/sv-LL/sprak/lattlast/val-till-riksdagen-2018/sa-har-rostar-man/ rostar-man/
b) Läs igenom texten
c) Rita en seriestrip där du förklara med bild och få ord hur det går till att rösta.
Lektion 2 lektionsmål: Att kunna förklara hur det går till när man röstar.
Att göra: 1 Arbeta klart med förra lektionens uppgifter.
2 3 Hur går det till när man röstar?
a) gå in på denna länk:
www.riksdagen.se/sv-LL/sprak/lattlast/val-till-riksdagen-2018/sa-har-rostar-man/
b) Läs igenom texten
c) Rita en seriestrip där du förklara med bild och få ord hur det går till att rösta.
3 Skriva en fråga inom någon av följande områden: Skola, migration, skatter, miljö, lag och rätt. Du blir tilldelad ett parti, får ej välja själv. Du kan söka svar på din fråga med hjälp av partiets hemsida och material som du hämtar i en valstuga
LÄXA : att hämta material från partiets valstuga. Be också någon som finns i valstugan att svara på din fråga , anteckna eller fråga om du får spela in svaret. se uppgiften nästa lektion
sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=EDUS1561
Lektion 3 lektionsmål: Veta vilka de stora ideologierna bakom partierna är
Kunna säga något om vad det är som skiljer dessa ideologier i grunden
Att göra: 1 Först en koll på att du hänger med på de lektionsmål vi haft hitintills ( 10 min)
2 Arbeta med din fråga och det svar du har fått ( 20) min detta ska redovisas och diskuteras i grupp sedan. Du som blir klar tidigare ser kortfilm om "ditt parti" som heter tex moderaterna på 60 sekunder, därefter börjar du se på valfri feminism eller ekologism film.
3 20 min till gruppdiskussion. Spela gärna in er diskussion
4 Vi ser film om ideologiernas historia tillsammans. Vi startar med konservatismen. Ni antecknar för att ställa frågor sedan
urskola.se/Produkter/182094-Ideologiernas-historia/Om-serien
För alla: Liberalism, socialism och konservatism
För dig som vill fördjupa dig: ekologism och feminism
Se kortfilm på 60 sekunder om varje parti - skriv upp partiets namn i din skrivbok och koppla ihop med rätt ideologi. Finns på sli
V 36 Onsdag 5/9
Lektion 4 lektionsmål: Veta vilka de stora ideologierna bakom partierna är
Kunna säga något om vad det är som skiljer dessa ideologier i grunden
Att göra: Vi ser på planering, kunskapskrav och provsdatum
Vi fortsätter att titta på filmerna om ideologiernas historia och ser då filmen om socialismen.
Gemensam klassdiskussion och ni elever tar anteckningar.
Vi går igenom den politiska höger och vänsterskalan -Ni gör sedan en egen skala där ni sätter ut dagens riksdagspartier.
se sedan kortfilmerna på 60 sekunder om varje parti( ni hittar dem på sli) och "rätta" er själva.
Påminner om att ni behöver ha ett konto på sli.
Efter rasten ser vi partiledardebatt.
V 36 7/9 fredag Skolval
Lektion 5 Lektionsmål : Känna sig trygg med vad ni ska kunna inför prov v 38
Kunna viktiga grundläggande skillnader mellan de tre största politiska ideologierna
Kunna koppla ihop dagens riksdagspartier med politisk ideologi - historiskt
Att göra: Gå igenom provdatum, frågor och kunskapskrav
Arbeta vidare med ideologierna genom att se film och
och genomgång. Ni antecknar
Vi arbeta med instuderingsfrågor till riksdags häftet och kopierade sidor
V 37 Onsdag 12/9
Lektionsmål : Att få en bild av valresultatet efter valet
Att få insikt i hur regringsbildande går till.
Kunna koppla arbetet med lektionsmålen till kunskapskraven
Genom lektionsarbete och repetition känna större trygghet och
säkerhet inför provet nästa vecka
Att göra: Genomgång och diskussion kring riksdagsvalet
Genomgång/läsa och arbeta med regeringsbildning
Genomgång och gemensamt resonemang kring lektionsmål/kunskapskrav Eget arbete med instuderingsfrågor
fredagens lektion utgår - Gröna Lund
v 38 Onsdag 19/9
lektionsmål : Kunna koppla arbetet med lektionsmålen till kunskapskraven
Genom lektionsarbete och repetition känna större trygghet och
säkerhet inför provet nästa vecka
Att göra: Genomgång och gemensamt resonemang kring lektionsmål/kunskapskrav Eget arbete med instuderingsfrågor
fredag SO PROV
v 39 Ons/fre Lena sjuk - vikarie - Arbetar efter instruktioner med EU instuderingsfrågor, se flik
v 40 Onsdag
Lektionsmål: Att förbereda sig inför slutuppgiften att kunna diskutera för och nackdelar med EU
Vi kopplar till kunskapskravet om att resonera kring för och nackdelar med
olika former för gemensamt beslutsfattande.
Att göra : Fundera enskilt
Diskutera i små grupper Allt detta om för /nackdelar med EU
Helklassdiskussion
Se kort film
Ämnesutvärdering
Geografi - demografi samt lite namngeografi
Demografiprov - 9/5
Namngeografi 24/5
Varför läser vi ämnet geografi?
Genom ämnet geografi har vi bland annat möjlighet att bli mer medvetna om samspelet mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen. I detta arbetsområde kommer vi att läsa lite demografi, befolkningslära. Det handlar om hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet och om orsaker till och konsekvenser av detta. Migration och urbanisering är viktiga delar i detta.
V 15 Sidor i läroboken 97-102
lektion 1 Mål
- att veta var på jorden det bor flest människor.
- att kunna förklara varför människor bosätter sig på vissa platser ( förr och nu )
- Var befolkningen ökar snabbast och varför befolkningen ökar
- att kunna begreppen demografi, nativitet, mortatlitet, migration, emigration , immigration och urnbanisering
- Vi diskutera begreppet demografi och var ni tror att det bor flest människor i världen och ser sedan en kort filmad genomgång om detta. Studi.se
- Ni får formulera svar på lektionsmål 1 och 2 och skriva svaren i era skrivböcker
- Vi ser en kort film om den demografiska transitionen och diskuterar den. Ni får sedan skriva en förklaring till modellen i era skrivböcker . Ni kan ta hjälp av era läroböcker
Lektion 2
Samma lektionsmål som ovan
Att göra:
- "Entry"ticket på begreppen ni skulle kunna förra lektionen
- Vi läser tillsammans s 100-102
- Ni arbetar sedan med att skriva en förklaring till den demografiska transtionsmodellen
- Hinner vi ser vi en film om världens befolkning.
V 16
Lektion 1 Mål
- Att Kunna förklara den demografiska transitionen
- Att kunna se orsaker och konsekvenser av migration
- Att kunna ange några push och pull faktorer till migration
- Veckans begrepp
Att göra
- Begreppsövning quizlet
- arbeta / diskutera klart demografiska transitionen
- Övningsblad fördelar/nackdelar orsaker/konsekvenser av migration
- Läsa i läroboken om migration, push och pull faktorer
Lektion 2 Mål
- Kunna definiera fattigdom
- kunna förklara hur geografin påverkar välfärden/fattigdom
- kunna ange några orsaker bakom U-ländernas situation i dag och resonera kring sambanden mellan orsakerna.
Att göra
- Vad är fattigdom - eget tänk, par,helklass.
- Hur påverkar geografin vår välfärd - eget tänk, par, helklass
- läsa och arbeta med sidor i läroboken. Punkta upp orsaker bakom fattigdom och skriva ner ett resonemang där du förklarar och visar på samband
V 17
lektion 1 utgår pga temadag
lektion 2
Mål Att kunna beskriva några bakomliggande orsaker till utvecklingsländernas situation.
Att kunna läsa av en befolkningspyramid
Att bli säkrare på namngeografi
Att göra :
lektion 1 utgår pga temadag
lektion 2
Mål Att kunna beskriva några bakomliggande orsaker till utvecklingsländernas situation.
Att kunna läsa av en befolkningspyramid
Att bli säkrare på namngeografi
Att göra :
- Punkta upp de orsaker du kan tänka dig ligga bakom utvecklingsländernas situation - gör en mindmap
- valfritt att sedan arbeta enskilt med att skriva resonerande kring orsakerna - träna.
- Vi ser en kort film från studi.se
- Träna seterra - världens till ytan största länder och världens floder
V 18 Lektionerna utgår
V 19
Lektion 1 och 2 Mål : Att bli säker på vilka mål du kan och vilka du behöver jobba mer med inför testet
Att fördjupa dina kunskaper med hjälp av Roslings statistik
Att bli bättre på namngeografin
Att göra: Du ska själv gå igenom målen på hemsidan och bocka av de du kan och skriva upp de mål du måste jobba mer med
Vi ser en del av Roslings film tillsammans och svarar enskilt på frågor till den
Självstudier inför provet
V 19
Lektion 1 och 2 Mål : Att bli säker på vilka mål du kan och vilka du behöver jobba mer med inför testet
Att fördjupa dina kunskaper med hjälp av Roslings statistik
Att bli bättre på namngeografin
Att göra: Du ska själv gå igenom målen på hemsidan och bocka av de du kan och skriva upp de mål du måste jobba mer med
Vi ser en del av Roslings film tillsammans och svarar enskilt på frågor till den
Självstudier inför provet
öreläsning/film Hans rosling
Skriv svar så att man förstår frågan. Du kan gärna skriva svaren så att de bildar en sammanhängande text
1 Börja med att ta reda på vem Hans Rosling var. Presentera honom men några meningar
2 Hur många människor är vi på jorden? Du kan googla fram en aktuell siffra
3 Han visar statistik på hur jordens befolkning har vuxit genom tiderna. Se flera gånger, stanna upp så att du förstår hans diagram.
Varför stannar han till vid 1800talet? Vad har hänt? Varför har det hänt?
4 Var, i vilken världsdel har den största befolkningstillväxten skett? Vilket land tar han upp som ett exempel? Hur mycket har befolkningen vuxit under de senaste 50-60 åren i landet? (under Hans R livstid)
5 Vi får följa en familj. Vad arbetar frun med? Beskriv hennes arbete.
6 Hur har man lyckats med familjeplanering i Bangladesh? Hans visar här ännu ett diagram. Varför är året 1972 viktigt? Hur såg det ut vid den tidpunkten vad det gäller barnafödande och medellivslängd? Hur ser det ut i dag? Vad har hänt? Berätta!
7 han visar sedan ett diagram för hela världens befolkningsutveckling. Vilka färger representerar vilka länder ?
8 Han startar vid år 1963 – Hur många barn födde varje kvinna i genomsnitt då ? hur ser det ut i dag ?
9 Bangladeshexemplet kommer tillbaka – Vad har man gjort i Bangladesh, vad menar hans är orsaken till förändringen( detta säger han ca 15 min in i filmen)
10 Hans tar upp den industriella revolutionens betydelse igen ca 21 min in i filmen, lyssna noga och se om du kan fylla på något på fråga 3 efter det .
11 Hur kommer befolkningstalen att förändras i Europa i framtiden enligt Rosling( ca 26-29 min in i filmen)
12 Var kommer de flesta av världens människor att bo?
13 Se på en karta var Mosambique ligger, när blev det självständigt ? Vilket land har koloniserat Mosambique?
14 Skriv ner några egna reflektioner kring det du får se och höra om familjen med mamma Olivia och pappa Andre.
14 Vart går gränsen för extrem fattigdom?
15 Hur många i världen lever i extrem fattigdom? ( när denna föreläsning görs)
16 Hur många % av världens människor kan läsa och skriva ?
17 I slutet av filmen ger Hans råd till oss, den rikare delen av världen, vilka råd?
18 Vad tyckte du om detta sätt att arbeta på ?
V 20 Fortsatt eget arbete utifrån samma mål och instruktioner som gäller arbetet med Hans Roslings föreläsning. När du är klar ska boken lämnas in till mig alternativt att du mailar svaren, för bedömning
Vi ska nu läsa historia - revolutionernas tid
planeringen kommer i följande ordningen
1 Amerikanska rev
2 Franska rev
3 Industriella rev
Varje planering har en grovplanering sedan följer mer detaljerad.lektionsplanering om du scrollar ner
v 2-4 läser vi den amerikanska revolutionen enligt planering:
Amerikanska revolutionen
Vecka :2 Tidsaxel med hjälp av bilder
Vecka :3-4 Amerikanska revolutionen sid. 195-203
Det här ska ni kunna:
- Förklara orsaker till den amerikanska revolutionen.
- Förklara händelseförloppet under den amerikanska revolutionen.
- Förklara konsekvenser/följder av den amerikanska revolutionen
- Förklara varför vänskapen mellan indianerna och kolonisterna tog slut.
- Förklara varför britterna lade tullavgifter och skatter på varor som skulle till Nordamerika.
- Varför gav sig Storbritannien till sist i krig med kolonisterna?
- Förklara hur det kom sig att kolonisterna kunde klara sig mot den brittiska armén.
- Förklara varför andra stater stödde kolonisterna.
Förklara följande begrepp/personer:
Kolonialism, slavhandeln, den amerikanska självständighetsförklaringen,
George Washington, Maktdelning (Maktens tre grenar), Mayflower, Nybyggare, Indianer-ursprungsbefolkning.
Avslutas med prov på dessa sidor i läroboken v 6 må 5/2
Lektionsplanering
v 2 lekt 2
Att göra : Tidsaxel med hjälp av bilder som ni samtalar om och sätter i kronologisk ordning.
Se avsnitt 2 "Bye bye Sverige"
Läxa att formulera tre egna frågor inför amerikanska revolutionen
v 3 lekt 1
Att göra: Bokutdelning samt samtal kring tiden innan revolutionen, arbete med boktext på uppslag s 196 - 197
Läs stycke för stycka. Skrov rubrik i skrivhäftet och förklara sedan vad varje stycke handlar om.
Läxa att vara klar med s 196
lekt 2
Att göra : Vi repeterar kort det vi talat om tidigare lektioner
Ni arbetar vidare med texten i läroboken s 197-198
De som blir klara jobbar med frågorna i boken s 199
Vi ser 15 min av filmen
Vi kommer att läsa historia - revolutionernas tid - enligt följande planering( mer detaljerad lektionsplanering finns längre ned)
Lektionsplanering
v2 lektion 1
Lektionsmål: Att väcka ett intresse för och
att få förförståelse för revolutionernas tid.
Att göra : Tidsaxel. Ni får bilder att klippa ut och tillsammans 2/2 lägga i kronologisk ordning.
Ni får historieböcker
Formulera tre egna frågor till amerikanska revolutionen ( vad vill du veta)
V 2 lektion 2
Lektionsmål: Att väcka ett intresse för och
att få förförståelse för revolutionernas tid.
Att göra: Vi läser tillsammans i läroboken de rutor som kallas "röda tråden" och pratar om tiden innan revolutionen.
Ni får läsa upp de frågor ni formulerat till amerikanska revolutionen.
Vi ser del två av Bye Bye Sverige
Läxa att läsa noga sid 196-197
.
v 3 Lektion 1
Lektionsmål: Att kunna förklara varför nybyggarna kom och
hur deras liv där såg ut.
Att kunna förklara orsakerna bakom revolutionen och
berätta om händelseförloppet.
Att göra: Ni arbetar med texten s 196 - 197. Läs stycke för stycke
skriv sedan med egna ord vad stycket vill berätta för dig.
Vi ser del av film om amerikanska revolutionen, den finns på sli.se. skaffa konto där !
V 4 Lektion1 sidorna 200-201
lektionsmål: Att kunna förklara händelseförloppet i den amerikanska revolutionen.
Att göra : Arbeta med texten efter det att vi läst tillsammans och samtalat kring texten
Svara på frågorna s 201
Gör en egen tidsaxel över årtalen, vi år igenom tillsammans vilka årtal som ni bör lägga på minnet.
V 4 Lektion 2 Sidorna 202-203
Lektionsmål: Att kunna redogöra för konsekvenser av den amerikanska revolutionen
Att göra: Läsa texten tillsammans s 202-203
Svara på frågor till texten
Förhör dig själv på kapitlets alla minns du och fundera frågor.
Se film/ genomgångar på Sli.se eller SO rummet
v 2 lekt 2
Att göra : Tidsaxel med hjälp av bilder som ni samtalar om och sätter i kronologisk ordning.
Se avsnitt 2 "Bye bye Sverige"
Läxa att formulera tre egna frågor inför amerikanska revolutionen
v 3 lekt 1
Att göra: Bokutdelning samt samtal kring tiden innan revolutionen, arbete med boktext på uppslag s 196 - 197
Läs stycke för stycka. Skrov rubrik i skrivhäftet och förklara sedan vad varje stycke handlar om.
Läxa att vara klar med s 196
lekt 2
Att göra : Vi repeterar kort det vi talat om tidigare lektioner
Ni arbetar vidare med texten i läroboken s 197-198
De som blir klara jobbar med frågorna i boken s 199
Vi ser 15 min av filmen
Vi kommer att läsa historia - revolutionernas tid - enligt följande planering( mer detaljerad lektionsplanering finns längre ned)
Lektionsplanering
v2 lektion 1
Lektionsmål: Att väcka ett intresse för och
att få förförståelse för revolutionernas tid.
Att göra : Tidsaxel. Ni får bilder att klippa ut och tillsammans 2/2 lägga i kronologisk ordning.
Ni får historieböcker
Formulera tre egna frågor till amerikanska revolutionen ( vad vill du veta)
V 2 lektion 2
Lektionsmål: Att väcka ett intresse för och
att få förförståelse för revolutionernas tid.
Att göra: Vi läser tillsammans i läroboken de rutor som kallas "röda tråden" och pratar om tiden innan revolutionen.
Ni får läsa upp de frågor ni formulerat till amerikanska revolutionen.
Vi ser del två av Bye Bye Sverige
Läxa att läsa noga sid 196-197
.
v 3 Lektion 1
Lektionsmål: Att kunna förklara varför nybyggarna kom och
hur deras liv där såg ut.
Att kunna förklara orsakerna bakom revolutionen och
berätta om händelseförloppet.
Att göra: Ni arbetar med texten s 196 - 197. Läs stycke för stycke
skriv sedan med egna ord vad stycket vill berätta för dig.
Vi ser del av film om amerikanska revolutionen, den finns på sli.se. skaffa konto där !
- Amerikanska revolutionen - Frihetskriget
- Solfilm Media AB, 2017, Från 13 år, 20 min, FilmDVD 3250
- Storbritannien hade i mitten av 1700-talet bildat 13 kolonier på den nordamerikanska västkusten. Här skulle det snart startas en revolution och kolonierna skulle kriga mot sitt moderland Storbritannien. Vi ska i den här filmen gå igenom händelser som sjuårskriget, "Boston Tea Party" och..
V 4 Lektion1 sidorna 200-201
lektionsmål: Att kunna förklara händelseförloppet i den amerikanska revolutionen.
Att göra : Arbeta med texten efter det att vi läst tillsammans och samtalat kring texten
Svara på frågorna s 201
Gör en egen tidsaxel över årtalen, vi år igenom tillsammans vilka årtal som ni bör lägga på minnet.
V 4 Lektion 2 Sidorna 202-203
Lektionsmål: Att kunna redogöra för konsekvenser av den amerikanska revolutionen
Att göra: Läsa texten tillsammans s 202-203
Svara på frågor till texten
Förhör dig själv på kapitlets alla minns du och fundera frågor.
Se film/ genomgångar på Sli.se eller SO rummet
FRANSKA REVOLUTIONEN
Vi kommer att läsa efter följande planering (mer detaljerad lektionsplanering finns till varje lektion, skrolla ner)
Sidor i boken 206-219
Vecka 5 -8
V5-6Det här ska ni kunna:
- Förklara orsakerna till den franska revolutionen.
- Förklara händelseförloppet under den franska revolutionen
- Förklara begreppet upplysningstiden
- Förklara varför Frankrikes grannländer ville få slut på revolutionen.
- Förklara vilka konsekvenser den franska revolutionen fick på kort sikt och på lång sikt.
- Förklara vem Napoleon var och vad han gjorde.
- Förklara vilka grupper som vann och förlorade på revolutionen
- Förklara hur Napoleon Bonaparte fick makt och hur han förlorade sin makt.
- Förklara varför Napoleons erövringar spelade en stor roll för Europa.
Bastiljen, privilegier, revolution, ståndssamhälle, envälde, ge exempel på upplysningsfilosofer, Ludvig den XVI, Marie Antoinette, Eden i bollhuset, Nationalförsamlingen, Nationalkonventet, giljotin, värnplikt, Skräckväldet, Robespierre, Marat och Danton.
Code Napoleon, Waterloo, Elba, S:t Helena Decimalsystemet, Religionsfrihet.
Vecka 7-8
Det här ska ni kunna:
- Förklara hur och varför nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier
- Förklara hur och varför nationalismen växte fram.
Wienkongressen, maktbalans, borgare, klassamhälle, konservatism, liberalism, socialism, nationalism, nation, det kommunistiska manifestet, Karl Marx, Friedrich Engels, Adam Smith, Edmund Burke, proletärer, revolution och reform
Lektionsplanering
v5 lektion 1
Lektionsmål : Att väcka intresse för och ge dig en inblick i hur det franska samhället såg ut vid 1700 talets slut
Att göra: Veckans Nyheter( eftersom vi gör det bör det väl stå :)
Bildanalys
Film ca 30 min . Har du konto i sli kan du följa länken och titta på filmen flera gånger( lärare kan ge dig konto)
sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%201264
v 5 Lektion 2 sidorna 206-209
Lektionsmål: Att kunna förklara orsakerna bakom revolutionen
Att göra: Utifrån filmen punktar vi tillsammans upp orsaker bakom revolutionen
Vi läser texten i boken tillsammans
Ni ska sedan göra en mindmap kring orsakerna
Svara på frågor till texten i den mån ni hinner.
v 6 Lektion1 sidorna 210 - 215
Lektionsmål: Att kunna redovisa dina kunskaper om den Amerikansk revolutionen
Du ska sätta dig in i händelseförloppet.
Att göra : Skriv ner viktiga händelser under åren 1789-1794 (i kronologisk ordning)
Välj ut tre av dessa händelser som du förklarar orsaker till och konsekvenser av. Skriv i din skrivbok.
V 6 lektion 2 Lena är tyvärr sjuk så ni får vikarie eller jobba på egen hand.
Vi skulle göra en tidsaxel tillsammans över händelserna i franska revolutionen, får se hur det går på egen hand.
Skriv ner svaren på mina frågor så kan vi gå igenom det sen.
1 Se bilden s 206 - vad visar den ? Kolla datum och försök förstå vad det är som händer ?
Prata med någon kamrat. Denna händelse ses som uppstarten till revolutionen och den dagen är Frankrikes nationaldag,
2 S 208-209 där går texten igenom orsakerna bakom revolutionen. Vi har ju ritat orsakerna tillsammans. Är du inte klar med det så gör det nu först. Du som inte förstår vad du ska göra frågar någon kamrat som var med när vi började göra detta
3 Läs sista stycket s 209 Vad står det att kungen försöker göra? Hur lyckas det ?
4 När det inte lyckas så kallar han ( regeringen) in representanter för de tre stånden till ett möte, i detta möte vägrar tredje ståndet rösta i det system som finns ,eftersom alla stånd hade en röst var så förlorade alltid tredje ståndet trots att de var 98 % av befolkningen. Läs vidare under rubriken Eden i bollhuset, vad händer i bollhuset?
5 Hoppa vidare till s 211 , se rubrikerna och skriv ner en sammanfattning till varje rubrik på s 211, 212, 213 så att du förstår vad som händer
Klart :)
V 7
Måndag 12/2 L ena är fortfarande sjuk
Hej 8a! Jag är tyvärr fortfarande lite dålig, kommer i morgon till utvecklingssamtalen i alla fall. Jag förstod att ni inte hade vikarie i fredags men att ni arbetade på egen hand med uppgifterna ni fått av mig. Superbra !! Är ni klara med detta så får ni arbeta vidare med eller utan vikarie. Är du inte klar så se till att bli det först. Med vikarie läser ni högt sidorna 214- 215 tillsammans, förklara svåra ord. Gå igenom frågorna 1-5 s 215 muntligt tillsammans ( fråga 1-3 är på sidorna från förra lektionen, kommer ni ihåg? fråga 4-5 på den text ni läser nu) Har ni inte vikarie får ni göra det själva men ta frågorna muntligt, kolla bara av att du kan. När du är klar så gå vidare och läs om Napoleon, jobba med frågorna till texten men läs texten eller skriv med egna ord som vi gjorde förut så att du förstår.
Vill ni nå mig under lektionen så smsa eller maila på [email protected]. Lycka till. Vi ses !!
Klicka här när du vill redigera.
Planering
Industriella revolutionen
Det här skall ni kunna när arbetsområdet är slut:
Ange och förklara några Orsaker till att den industriella revolutionen kunde starta
- Triangelhandeln
- Jordbruket förändras
- Nya uppfinningar och maskiner
Förklara hur arbetarnas arbetsvillkor såg ut och förändrades
Reflektera/resonera kring hur har den industriella revolutionen påverkat oss i dag?
Vecka 10
Lektion 1 prov på franska revolutionen
Läxa sid: 171, 223-225
Lektion 2
Mål : Att få en introduktion till och överblick över vad den industriella revolutionen var.
Att göra
Diskutera utifrån era förkunskaper vad den industriella revolutionen innebär.
Vi Tittar på film från sli.se 16 min och diskuterat frågor till filmen.
Vecka 11
Lektion1
Mål:
- Att kunna förklara hur triangelhandel fungerar och hur den kunde bidra till att den industriella revolutionen kunde starta i Storbritannien
- Att kunna förklara vilka förändringar som gjordes inom jordbruket i Storbritannien under mitten på 1700-talet.
- Läsa tillsammans i boken om jordbrukets förändring och hur detta påverkade utvecklingen i samhället, därefter en elevövning kring denna förändring
- Eleverna läser texten i boken tillsammans i smågrupper och reder ut svåra begrepp. Sedan svarar gruppen på frågorna i boken på sid. 225. Läxa till måndag 12/3 att göra färdigt frågorna på sid. 225
- Genomgång av triangelhandeln
Lektion 2
Läxa sid 230-231, 234-237
Mål:
- Att kunna förklara hur arbetarnas arbetsvillkor såg ut och förändrades.
- Att kunna förklara hur fackföreningar växer fram.
Ni skriver era svar i skrivboken.
1 Beskriv hur arbetssituationen i en fabrik kunde se ut för en arbetare.
2 Ge exempel på hur det kunde bli sämre för mskor att bo i stan jämfört med att bo på landet.
3 Varför bildades fackföreningar?
4 Fackföreningar var först förbjudet men tilläts sedan - hur kom det sig ? ( att de tilläts) Förklar
Vecka 12
Lektion 1
Mål: Att lära sig om någon uppfinning och kunna förstå hur just den påverkar och förändrar människans situation och samhällets utveckling
Att göra:
Paruppgift kring uppfinning
Instruktion
Tid: Arbete kring uppfinning, två lektioner inspelning plus träna inför redovisning, en lektion. Redovisning en lektion. Filmen/redovisningen får vara max 5 min
- Uppfinning lottas ut till respektive grupp.
- Börja med att söka fakta i läroboken och komplettera vid behov. Se länktips.
- Ni skall besvara följande frågor:
- Berätta kort beskrivande fakta om din uppfinning samt visa bild.
- Förklara sedan utförligt vilken nytta uppfinningen hade under industriella revolutionen.
- Beskriv också vilken förändring din uppfinning har bidragit till för individ och samhälle.
- Alla grupper spelar in en redovisning som mailas till mig, ni har ansvar att höra med mig att filmen kommit fram till min mail innan ni lämnar lektiossalen
- Redovisning i klassrummet sker efter lovet genom att vi ser på varandras inspelningar.
Lektion 2 Arbeta vidare med par uppgiften kring en uppfinning
V 13
Lektion 1
Mål: Att muntligt kunna redogöra och förklara vad du lärt kring din uppfinning och dess betydelse
Att göra:
Redovisning genom att ni spelar in er redovisning som ni mailar. Detta ska göras innan ni lämnar lektionssalen
Lektion 2
Mål: Att skriftligt visa på de kunskaper du inhämtat genom att skriva om några uppfinningars betydelse för individ och samhälle
Att göra:
Enskilt arbete kring de redovisningar ni sett.
V 14 PÅSKLOV
Välkomna tillbaka efter höstlovet
Vi ska fortsätta att läsa samhällskunskap men nu rikta in oss på samhällsekonomi.
Kunskaper i samhällsekonomi behöver du för att kunna vara delaktig i att fatta viktiga politiska beslut för samhället du lever i tex om hur samhällets resurser ska fördelas. Du behöver också kunskaper i ekonomi för att bättre klara av ett vuxenliv med arbete, skatter, sparande och investeringar och för att veta hur du ska konsumera för en hållbar utveckling.
Vi ska fortsätta att läsa samhällskunskap men nu rikta in oss på samhällsekonomi.
Kunskaper i samhällsekonomi behöver du för att kunna vara delaktig i att fatta viktiga politiska beslut för samhället du lever i tex om hur samhällets resurser ska fördelas. Du behöver också kunskaper i ekonomi för att bättre klara av ett vuxenliv med arbete, skatter, sparande och investeringar och för att veta hur du ska konsumera för en hållbar utveckling.
Så här ser grovplaneringen ut:
v 45 Sid 4-10
Dina och samhällets pengar.
Måndag:Den privata ekonomin.
.
v 46 Sid 11-14
Vecka 46 måndag:
Torsdag
v47 Ni är ute på Prao - Praouppgift om facket
v 48 måndag och torsdag
Eget arbete med det ekonomiska kretsloppet
v 49 måndag och torsdag
Redovisning i klass av ditt arbete
v 45 Sid 4-10
Dina och samhällets pengar.
Måndag:Den privata ekonomin.
- Vad betyder begreppet ekonomi.
- Budget, inkomst och utgift.
- Bruttolön, nettolön och disponibel inkomst.
- Behöver vi pengar? Varför handlar vi med varandra?
- Utbud, efterfrågan och jämviktspris. Konsument, producent och marknad
.
v 46 Sid 11-14
Vecka 46 måndag:
- Planekonomi, marknadsekonomi och blandekonomi
- Det ekonomiska kretsloppet
Torsdag
- Läxförhör begrepp
- Fortsättning ekonomiskt kretsloppet
- Genomgång av praouppgift
v47 Ni är ute på Prao - Praouppgift om facket
v 48 måndag och torsdag
Eget arbete med det ekonomiska kretsloppet
v 49 måndag och torsdag
Redovisning i klass av ditt arbete
V 45 Lektion 1 måndag
Lektionsmål: Att kunna förklara begreppet ekonomi
Att se och kunna förklara relationen mellan utbud och efterfrågan och hur det bestämmer priset.
Genomgång kring begreppet ekonomi som vi ofta förknippar med hur vi använder våra pengar, vår budget.
När började vi använda pengar och varför ?
Vi läser sidan 6 och 7.
Vad bestämmer priset på en vara? Övningsblad att arbeta med.
Lektionsmål: Att kunna förklara begreppet ekonomi
Att se och kunna förklara relationen mellan utbud och efterfrågan och hur det bestämmer priset.
Genomgång kring begreppet ekonomi som vi ofta förknippar med hur vi använder våra pengar, vår budget.
När började vi använda pengar och varför ?
Vi läser sidan 6 och 7.
Vad bestämmer priset på en vara? Övningsblad att arbeta med.
lektion 2 Torsdag Vi arbetar mer med måndagens lektion
v 46 lektion 3 måndag
Lektionsmål: Att kunna se att olika ekonomiska system ger olika konsekvenser.
Att kunna ge några exempel på hur de olika ekonomiska systemen påverkar samhällets ekonomi
De styrande i landet måste bestämma
- Vad som ska tillverkas
- Hur det ska tillverkas
- Vem som ska få tjäna pengar på det som tillverkats
Vi ser på presentationen nedan : Olika ekonomiska system
- Planekonomi
- Marknadsekonomi
- Blandekonomi
- Kretsloppsekonomi
Följande begrepp ska ni kunna förklara innan ni går på prao
1Börja med att förklara begreppet ekonomi, denna förklaring bör vara lite längre och utförligare än resten av begreppen.
2 Förklara begreppen vi gått igenom( några begrepp tar vi upp kommande lektion) Budget, inkomst, utgift, marknad, producent, konsument, nettolön, bruttolön, skatt, utbud, efterfrågan, offentliga sektorn, planekonomi, marknadsekonomi, blandekonomi, monopol, jämviktspris
Lekt 4 torsdag Sidor i boken 11-13
Lektionsmål: Lära sig o det ekonomiska kretsloppet
Att se vilka aktörerna är och hur pengarna går mellan dessa aktörer.
Att göra :
- kan du begreppen? När du är klar -
- praouppgift
- rita det ekonomiska kretsloppet ( först enskilt sen tillsammans)
Välkomna tillbaka efter praon - ni är efterlängtade !
Lektionsmål: Att få information och förstå den avslutande uppgiften som ni
kommer att bedömas i.
Att göra: Nyhetsmorgon
Uppgiftsgenomgång
Arbete med uppgiften
Det ekonomiska kretsloppet
Du/ni ska göra ett arbete där följande kunskapskrav ska bedömas:
Kunskapskrav 1 : Eleven visar kunskap om olika samhällsstrukturer
E grundläggande C goda A mycket goda
I detta arbete ska du då visa kunskap om den ekonomiska strukturen – det ekonomiska kretsloppet.
Kunskapskrav 2: Eleven ska undersöka hur samhällsstrukturer är uppbyggda och hur de fungerar. De ska beskriva samband inom och mellan olika strukturer
E enkla C förhållandevis komplexa A komplexa
I ditt arbete ska du då kunna beskriva hur det ekonomiska kretsloppet fungerar och beskriva samband mellan de olika aktörerna i kretsloppet.
Kunskapskrav 3 i beskrivningen av samband kan eleven använda begrepp
E på ett fungerande sätt C relativt väl fungerande sätt A väl fungerande sätt
I detta arbete innebär det då att du ska förklara begrepp och använda dig av begrepp när du förklarar kretsloppet
Kunskapskrav 4 Eleven kan föra resonemang om hur individen och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver samband mellan olika faktorer
E enkla C relativt välutvecklade A välutvecklade nyanserat
I detta arbete innebär det att du ska kunna se hur vi människor kan påverka men också påverkas av förändringar i det ekonomiska kretsloppet och att det påverkar hela samhället.
Uppgiftsbeskrivning
Ni Får arbeta 2/2 för att på bästa sätt illustrera / visa att ni förstått kretsloppet. Vilka är aktörerna? Ge relevant fakta om dem. Vad går mellan dess aktörer? Förklara och beskriv. Till detta får ni 2 lektioner ,ni ska då spela in . Det gör alla
V 49 ska vi på första lektionen lyssna på de som vill redovisa för klass. Vi lottar om det blir för många som vill redovisa i klass. Andra lektionen får ni individuellt svara skriftlig på vad som händer i kretsloppet om någon förutsättning ändras. Tex om någon i ett hushåll blir sjuk, vad händer då i kretsloppet, hur kan man tänka att det påverkar?
Ni kommer att få av oss få en förändrad situation att ta ställning till där och då för att visa att ni förstår hur olika händelser kan påverka individ/ samhälle.Klicka här när du vill redigera.
Ny planering för att ni ska få lite mer tid.
Vecka 49
Lektion 1 torsdag
-Berättar att vi skjuter fram betygssättningen
-20 min till att bli klar med filmen.
-Skriva uppgiften
Vecka 50
Måndagens lektion
-Par om två och två får ett A3 papper och uppgiften om XXX. På pappret skall ni skriva ner konkret vad som händer i det ekonomiska kretsloppet just kring det här fallet. Tänk på att alla fyra aktörer skall vara med. Diskutera med kompisen och reflektera hur ni har besvarat uppgiften.
-Efter 20 min byter man kompis och fortsätter att förklara och beskriva hur ni har tänkt för varandra. -1 -Gemensam genomgång av hög och lågkonjunktur.
- Titta på A3-pappret igen och se om ni behöver fylla på med något.
Torsdagens lektion
Lektion 3
Ta ditt eget svar och fundera på vad du vill fylla på med. Läs noga igenom och se hur du vill utveckla ditt svar efter arbetet i grupp och genomgång på tavlan. Skriva uppgiften igen. Denna uppgift tas in för bedömning och betygssätts på andra sidan julledigheten.
- När du är klar arbetar du med uppgiften om att främja eller motarbeta MR
- Arbete med svenskuppgift praoreportage
DEMOKRATI / DIKTATUR
Samhällskunskap läser vi för att ni bättre ska kunna förstå och känna er delaktiga i det samhälle och den värld ni lever i. i Läroplanen står det att ni genom undervisningen i ämnet ska få sammanfattningsvis ges utveckla er förmåga att:
- reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
- analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
- analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
- uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
- söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
- reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Grovplanering lektion måndag och torsdag
V. 40-41 Demokrati och diktatur . Sidor i boken 5-15.
V 42 Mänskliga Rättigheter och hur vi kan påverka . Sidor i boken 16-22
V 43 Baskurs "Hur Sverige styrs"
V 44 Höstlov
V40 Måndag Demokrati och diktatur
Lektionsmål : Du ska kunna förklara innebörden av begreppet demokrati med hjälp av ämnesord tex åsiktfrihet....
- Vi startar upp med "brainstorming" på tavlan - vad tänker ni på när ni hör orden demokrati och diktatur och kopplar det till dagsaktuelle händelser
- Ni arbetar med uppgiften nedan " vad är grejen med demokrati och diktatur ?"
Vad är grejen med demokrati och diktatur?
Gå in på följande länk till en genomgång av Mattias Axelsson där han förklarar skillnaden mellan demokrati och diktatur
https://youtu.be/1_yU832p-ao
Lyssna och titta i 6 min och 45 sekunder, gå sedan tillbaka för att svara på följande frågor . Skriv svaren i din skrivbok. Skriv rubrik, skriv med blyers så läsligt som du kan J
1 Var kommer ordet demokrati och vad betyder det?
Skriv : Ordet demokrati kommer från ……. Och betyder…..
2 Vad betyder åsiktsfrihet ?
Skriv: Åsiktsfrihet innebär att…
3 Vad betyder Tryckfrihet ?
( svara som jag visat tidigare)
4 Vad betyder det att Majoriteten ska bestämma?
5 Vad menas med rättsäkerhet?
6 Vilka är de 5 punkter som krävs för att ett land ska sägas vara en demokrati ?
7 Gå till kartbilden 4:10
8 Vad visar den blå färgen ?
9 Vad visar den röda färgen ?
10 Vad visar den gula färgen ?
11 Vilka tre världsdelar har ”mest” demokrati?
12 Ge ex på länder som är diktaturer.
13 Vad säger de om Indien ?
14 Vad säger de om Ryssland – spela tillbaka om du vill ?
15 Lyssna vidare på bilden olika diktaturer , Stanna sedan och svara på frågorna, spela tillbaka om du vill för att kunna svara på: Vilka olika diktaturer finns ?
16 Ge ex på något land där det är teokrati .
17 Se nästa bild Demokrati i Sverige . Han säger där att Vi haft folkomröstningar i Sverige på nationell nivå, Vad menas men nationell nivå ?
18 Hur många folkomröstningar har vi haft i Sverige ?
19 Ge ex på 3 saker vi folkomröstat om .
20 Vad menas med att folkomröstningar är rådgivande ?
Gå in på följande länk till en genomgång av Mattias Axelsson där han förklarar skillnaden mellan demokrati och diktatur
https://youtu.be/1_yU832p-ao
Lyssna och titta i 6 min och 45 sekunder, gå sedan tillbaka för att svara på följande frågor . Skriv svaren i din skrivbok. Skriv rubrik, skriv med blyers så läsligt som du kan J
1 Var kommer ordet demokrati och vad betyder det?
Skriv : Ordet demokrati kommer från ……. Och betyder…..
2 Vad betyder åsiktsfrihet ?
Skriv: Åsiktsfrihet innebär att…
3 Vad betyder Tryckfrihet ?
( svara som jag visat tidigare)
4 Vad betyder det att Majoriteten ska bestämma?
5 Vad menas med rättsäkerhet?
6 Vilka är de 5 punkter som krävs för att ett land ska sägas vara en demokrati ?
7 Gå till kartbilden 4:10
8 Vad visar den blå färgen ?
9 Vad visar den röda färgen ?
10 Vad visar den gula färgen ?
11 Vilka tre världsdelar har ”mest” demokrati?
12 Ge ex på länder som är diktaturer.
13 Vad säger de om Indien ?
14 Vad säger de om Ryssland – spela tillbaka om du vill ?
15 Lyssna vidare på bilden olika diktaturer , Stanna sedan och svara på frågorna, spela tillbaka om du vill för att kunna svara på: Vilka olika diktaturer finns ?
16 Ge ex på något land där det är teokrati .
17 Se nästa bild Demokrati i Sverige . Han säger där att Vi haft folkomröstningar i Sverige på nationell nivå, Vad menas men nationell nivå ?
18 Hur många folkomröstningar har vi haft i Sverige ?
19 Ge ex på 3 saker vi folkomröstat om .
20 Vad menas med att folkomröstningar är rådgivande ?
Torsdag Sidor i boken 4-7
Lektionsmål: Du ska kunna förklara följande begrepp: Direkt demokrati, representativ demokrati, åsiktsfrihet, yttrandefrihet,censur, och rättssäkerhet.
Lektionsmål: Du ska kunna förklara följande begrepp: Direkt demokrati, representativ demokrati, åsiktsfrihet, yttrandefrihet,censur, och rättssäkerhet.
- Vi läser i läroboken sidorna 4-7 och samtalar om texten, reder ut begrepp.
- Arbete i grupp 4/4 där ni ska reda ut begreppen representativ och direkt demokrati tillsammans och ge exempel. Ta också fram fördelar och nackdelar med de två olika demokratiska beslutssätten.
- Ni ska sedan utifrån gruppdiskussionen skriva egna förklaringar, exempel, för och nackdelar med på separat papper som vi delar ut. Vi samlar in för att titta på detta.
- Ni får en liten stund att arbeta färdigt med frågorna till " vad är grejen med demokrati och diktatur"
V 41 Måndag Sidor i boken 8-13
lektionsmål: Att med egna ord kunna formulera viktiga skillnader mellan en demokrati och en diktatur.
lektionsmål: Att med egna ord kunna formulera viktiga skillnader mellan en demokrati och en diktatur.
- Vi repeterar kort förra lektionens två begrepp: direkt och representativ demokrati.
- Därefter läser vi sidorna 8-9 tillsammans och talar om texten
- Ni delas in i grupper 4/4 och får ett arbetsblad om skillnader mellan demokrati / diktatur. Ni ska tillsammans diskutera och fylla i de rutor som finns om vilken roll olika "saker" har i en demokrati och en diktatur( skolans roll, roll, politikernas roll osv)
- Nu ska du enskilt skriva i din skrivbok och träna på att formulera svaren själv :
- vilken roll spelar skolan i en demokrati jämfört med i en diktatur?
- Vilken roll spelar media i en demokrati jämfört med i en diktatur?
Torsdag
Lektionsmål: Du ska bli säkrare på att formulera dig i frågor där du ska jämföra och beskriva skillnader.
Läxa ( att bli klar med sista lektionsuppgiften)
Läs sid 16-17 och sen fylla på din egen punktlista med de olika sätt som sidorna tar upp på hur du kan påverka Du ska också i läxa fundera på vad en folkrörelse är för något, fråga gärna någon förälder eller annan vuxen vad de tänker på när de hör ordet folkrörelse. Läs sedan sid 18-19 för att få en förklaring och se om det stämde överens med den du funderat på. Ge ett exempel på en folkrörelse !
V 42 Måndag
Lektionsmål : Att kunna förklara begreppet MR och vad det innebär.
Att kunna diskutera och redogöra för dess betydelse.
Lättläst version av de mänskliga rättigheterna http://www.regeringen.se/49bafa/contentassets/11595e8d5b074807ac5404153f0e1dce/fns-allmanna-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna.-lattlast-version
Torsdag
Lektionsmål : Att kunna förklara begreppet MR och vad det innebär.
Att kunna diskutera och redogöra för dess betydelse.
Lektionsmål: Du ska bli säkrare på att formulera dig i frågor där du ska jämföra och beskriva skillnader.
- Fortsätta med att enskilt skriva om skolans och mediernas roll i en demokrati
- Genomgång där vi ger exempel på hur man kan jämföra och vilka ord som är bra att använda sig av i en jämförelse.
- Om du skulle vilja förändra något i ditt samhälle, hur kan du göra då ? Vilka olika sätt för att förändra och påverka kan du komma på? Punkta upp det du kommer på.
Läxa ( att bli klar med sista lektionsuppgiften)
Läs sid 16-17 och sen fylla på din egen punktlista med de olika sätt som sidorna tar upp på hur du kan påverka Du ska också i läxa fundera på vad en folkrörelse är för något, fråga gärna någon förälder eller annan vuxen vad de tänker på när de hör ordet folkrörelse. Läs sedan sid 18-19 för att få en förklaring och se om det stämde överens med den du funderat på. Ge ett exempel på en folkrörelse !
V 42 Måndag
Lektionsmål : Att kunna förklara begreppet MR och vad det innebär.
Att kunna diskutera och redogöra för dess betydelse.
- kort repetition av förra lektionens innehåll och läxan.
- Skriv på en lapp vad du tänker på inför begreppet Mänskliga Rättigheter
- Vi ser en film ca 10 min om Mänskliga rättigheter
- Spel om MR där ni ska "rangordna" och diskutera vilka rättigheter som är viktigare än andra.
Lättläst version av de mänskliga rättigheterna http://www.regeringen.se/49bafa/contentassets/11595e8d5b074807ac5404153f0e1dce/fns-allmanna-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna.-lattlast-version
Torsdag
Lektionsmål : Att kunna förklara begreppet MR och vad det innebär.
Att kunna diskutera och redogöra för dess betydelse.
- Fortsätta där ni slutade med spelet om MR
- Information och förberedelse inför politikerbesök på måndag. Vi ser en PP och en film samt diskuterar utifrån detta.
- https://vimeo.com/237051375
V 43 Måndag
Lektionsmål : Att få en överblick över "hur Sverige Styrs"
Att kunna svara på lektionens kontrollfrågor.
Genomgång på tavlan där jag berättar om val/ riksdag/regering. Ni är aktiva genom att säga vad ni kan och genom att ställa frågor.
Ni ritar därefter i er skrivbok den "skiss" jag har ritat upp på tavlan. Skriv in kommentarer till skissen
Därefter arbetar ni enskilt med lektionens"kontrollfrågor" som är följande:
Svaren ska skrivas på sådant sätt som vi talat om dvs man ska förstå frågan genom att läsa svaren. De ska kunna "stå för sig själva"
Torsdag: Då vi endast hann med 20 min av måndagens lektion pga politikerbesök så jobbar vi vidare med den lektionen i dag
Lektionsmål : Att få en överblick över "hur Sverige Styrs"
Att kunna svara på lektionens kontrollfrågor.
Jag fortsätter genomgången om "hur Sverige styrs" där vi slutade, berättar om val/ riksdag/regering. Ni är aktiva genom att säga vad ni kan och genom att ställa frågor.
Ni ritar därefter i er skrivbok den "skiss" jag har ritat upp på tavlan. Skriv in kommentarer till skissen
Därefter arbetar ni enskilt med lektionens"kontrollfrågor" som är följande:
Svaren ska skrivas på sådant sätt som vi talat om dvs man ska förstå frågan genom att läsa svaren. De ska kunna "stå för sig själva"
När du är klar med detta-
- arbetar du färdigt med frågorna till youtube presentationen "Vad är grejen med demokrati och diktatur?"
- arbetar du färdigt med frågorna på sid 15, det går bra att "förhöra sig muntligt" Kolla att du kan frågorna, de frågor du har svårt för kan du besvara skriftligt som ett sätt att lära dig.
När du är klar med detta lämnas boken in.
Lektionsmål : Att få en överblick över "hur Sverige Styrs"
Att kunna svara på lektionens kontrollfrågor.
Genomgång på tavlan där jag berättar om val/ riksdag/regering. Ni är aktiva genom att säga vad ni kan och genom att ställa frågor.
Ni ritar därefter i er skrivbok den "skiss" jag har ritat upp på tavlan. Skriv in kommentarer till skissen
Därefter arbetar ni enskilt med lektionens"kontrollfrågor" som är följande:
- När och hur ofta har vi val i Sverige?
- Vi väljer till tre olika beslutsnivåer, vilka?
- Vilka två huvudområden har landstingen hand om ?
- Vad menas med följande begrepp a) Proportionellt valsystem b) Mandat c) Utskott d) departement e) Ledamöter och ministrar f) Proposition/ motion
- Vilka är riksdagens (3) och regeringens(4) viktigaste uppgifter?
Svaren ska skrivas på sådant sätt som vi talat om dvs man ska förstå frågan genom att läsa svaren. De ska kunna "stå för sig själva"
Torsdag: Då vi endast hann med 20 min av måndagens lektion pga politikerbesök så jobbar vi vidare med den lektionen i dag
Lektionsmål : Att få en överblick över "hur Sverige Styrs"
Att kunna svara på lektionens kontrollfrågor.
Jag fortsätter genomgången om "hur Sverige styrs" där vi slutade, berättar om val/ riksdag/regering. Ni är aktiva genom att säga vad ni kan och genom att ställa frågor.
Ni ritar därefter i er skrivbok den "skiss" jag har ritat upp på tavlan. Skriv in kommentarer till skissen
Därefter arbetar ni enskilt med lektionens"kontrollfrågor" som är följande:
- När och hur ofta har vi val i Sverige?
- Vi väljer till tre olika beslutsnivåer, vilka?
- Vilka två huvudområden har landstingen hand om ?
- Vad menas med följande begrepp a) Proportionellt valsystem b) Mandat c) Utskott d) departement e) Ledamöter och ministrar f) Proposition/ motion
- Vilka är riksdagens (3) och regeringens(4) viktigaste uppgifter?
Svaren ska skrivas på sådant sätt som vi talat om dvs man ska förstå frågan genom att läsa svaren. De ska kunna "stå för sig själva"
När du är klar med detta-
- arbetar du färdigt med frågorna till youtube presentationen "Vad är grejen med demokrati och diktatur?"
- arbetar du färdigt med frågorna på sid 15, det går bra att "förhöra sig muntligt" Kolla att du kan frågorna, de frågor du har svårt för kan du besvara skriftligt som ett sätt att lära dig.
När du är klar med detta lämnas boken in.
Hinduism & Buddism
v 34 - 39
/
Vi läser religionskunskap i skolan för att ni ska få en bättre förståelse för er omvärld. Förståelsen för den värld du lever i och för andra människors sätt att tänka och leva utvecklas om du har kunskaper om religioner och andra livsåskådningar.
Du kan då också bättre förstå och lättare se samspelet mellan religioner och samhället.
Du ska bli medveten om att den religion som anhängarna utövar kan skilja sig åt beroende på var i världen det är, det kan också skilja sig åt från den religion som religionens präster och andliga ledare vill visa.
Målet för detta arbetsområde är att du ska
- Utveckla dina kunskaper och din förmåga att berätta och förklara centrala tankar inom religionen
- Du ska kunna jämföra och reflektera hur de olika religionerna påverkar människor och samhällen
-Du ska kunna jämföra religionerna och också jämföra det med din egen livsåskådning
-Du ska få en bättre förståelse för och kunskap om hur hinduer och buddister lever och utövar sin tro
Läromedel: SOS år 9 Religion
v Måndagar Torsdagar
34 Uppkomst historia Cirkeltänk Läran begreppen
35 Gudar, heliga skrifter Läxförhör Kastsystem/demokrati/ samhälle
Vardagar och högtider
36 Buddhism legend uppkomst Läran begrepp/skillnader med hinduism
37 Fortsatta arbete med frågor från förra lektionen Läxförhör riktningar/ Vardagar /högtid /bilduppgift
38 Bilduppgift skattning/ämnesutvärdering Jämförelser gruppdiskussioner
39 Inför provet prov Torsdag 28/9
v 34 Måndag Introduktion Lärobokens sidor 8-13
Lektionsmål: Du ska lära dig var, när och hur hinduismen uppkommit
Vi startar med en kort film där en ungdom berättar om hur det är att vara hindu.
sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=U100570-09
Gemensam tankekarta - vad vet du / ni ? ( EPA)
Klicka på länken för att se filmen:
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD 2372
Vi läser religionskunskap i skolan för att ni ska få en bättre förståelse för er omvärld. Förståelsen för den värld du lever i och för andra människors sätt att tänka och leva utvecklas om du har kunskaper om religioner och andra livsåskådningar.
Du kan då också bättre förstå och lättare se samspelet mellan religioner och samhället.
Du ska bli medveten om att den religion som anhängarna utövar kan skilja sig åt beroende på var i världen det är, det kan också skilja sig åt från den religion som religionens präster och andliga ledare vill visa.
Målet för detta arbetsområde är att du ska
- Utveckla dina kunskaper och din förmåga att berätta och förklara centrala tankar inom religionen
- Du ska kunna jämföra och reflektera hur de olika religionerna påverkar människor och samhällen
-Du ska kunna jämföra religionerna och också jämföra det med din egen livsåskådning
-Du ska få en bättre förståelse för och kunskap om hur hinduer och buddister lever och utövar sin tro
Läromedel: SOS år 9 Religion
v Måndagar Torsdagar
34 Uppkomst historia Cirkeltänk Läran begreppen
35 Gudar, heliga skrifter Läxförhör Kastsystem/demokrati/ samhälle
Vardagar och högtider
36 Buddhism legend uppkomst Läran begrepp/skillnader med hinduism
37 Fortsatta arbete med frågor från förra lektionen Läxförhör riktningar/ Vardagar /högtid /bilduppgift
38 Bilduppgift skattning/ämnesutvärdering Jämförelser gruppdiskussioner
39 Inför provet prov Torsdag 28/9
v 34 Måndag Introduktion Lärobokens sidor 8-13
Lektionsmål: Du ska lära dig var, när och hur hinduismen uppkommit
Vi startar med en kort film där en ungdom berättar om hur det är att vara hindu.
sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=U100570-09
Gemensam tankekarta - vad vet du / ni ? ( EPA)
- Vi läser tillsammans sidorna 8-9
- Lärarledd genomgång om uppkomst. Alla läser sedan s 10-11
- film "Under ett och ett halvt år har programledaren Anna Lindman Barsk rest Sverige runt för att möta människor som låter religion och andlighet styra sina liv. För trots att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder är intresset för andlighet stort."
- Besvara följande frågor.
- Hur ska man förstå och förklara att hinduerna kallar sin religion för " den eviga lagen" ?
- Hur är den mer vetenskapliga förklaringen till hur religionen uppkommit?
- Förklara kastsystemet och hur det uppkommit.
Klicka på länken för att se filmen:
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD 2372
V 34 Torsdag Läroboken sidorna 17-27
Lektionsmål: Du ska lära dig vad en troende hindu tror på och och kunna förklara det med hjälp av de centrala begreppen
Då denna lektion endast blev en halvtimme lång hann ni bara första punkten ovan
Vi tar 30 min på fredagen från mentorstiden till att gå igenom punkt två .
Ni behöver inte bli klara och lämna in då på fredag . Ni kommer att få ytterligare 25 min på måndag för att bli helt klara och lämna in till mig.
Lektionsmål: Du ska lära dig vad en troende hindu tror på och och kunna förklara det med hjälp av de centrala begreppen
- Kort repetition- visa vad du kommer ihåg!
- Lärargenomgång om Hinduismens lära. Viktiga begrepp: Atman, Brahman, Karma, reinkarnation, Moksha,Samsara, kast, Sanatana dharma
- Förklara hur alla centrala begrepp vi skrivit upp på tavlan hänger ihop, rita gärna till din förklaring. Detta ska lämnas in innan du går från lektionen
Då denna lektion endast blev en halvtimme lång hann ni bara första punkten ovan
Vi tar 30 min på fredagen från mentorstiden till att gå igenom punkt två .
Ni behöver inte bli klara och lämna in då på fredag . Ni kommer att få ytterligare 25 min på måndag för att bli helt klara och lämna in till mig.
- V 35 Måndag . Läroboken sidorna 24-25,30-34
- Bli klar med läran/begrepp ( från förra lektionen)
Lektionsmål: Du ska lära dig om de 5 "största" Gudarna samt viktiga traditioner och högtider inom hinduismen.
- Vi läser tillsammans s 24 och 25
- Du ska se bilderna s 24 och skriva kort om varje Gud. Skriv namn på Guden, Beskriv guden och vad den "kan".Skriv upp Gudens symboler. Lämna plats så att du kan rita guden och symbolerna sedan
- www.indien.nu/allt_om_indien/religion/gudar/Ganesha
- Läs sedan enskilt s 30 "Hur är det att vara hindu?" Förklara sedan vad Puja är.
- Vad är Yugadi? Varför är alla glada och firar då ?
- Läs om Holi s 32 - känner du igen det ? Prata med en kamrat och se om någon av er sett eller hört om någon liknande fest i Sverige
- Rita Gudarna och deras symboler.
- Vad gör de på bilden s 33
- Se bilden s 35 - vad gör de ? Varför ?
- Förbered dig för läxförhöret nästa gång. Du ska träna på att kunna målen som står för de två första lektioner som vi haft.
V35 Torsdag Läroboken s 35-37 och s 21-22
Lektionsmål: Att kunna förklara hur gamla traditioner i hinduismen påverkar människornas liv och demokratin
- Läxförhör
- Vi ser en bit av filmen " de kastlösa" tillsammans.
- Ni sitter i grupp och arbetar med uppgiften " Indien världens största demokrati"
- Gemensamt avslut där ni redovisar era diskussioner
Uppgift
Indien - Världens största demokrati !
Man kan ofta höra och läsa om att Indien är världens största och snabbast växande demokrati.
Om man slår upp Indien i Nationalencyklopedin kan man läsa följande:
Statsskick och politik - Uppslagsverk - NEStatsskick och politik. Indien. Indien är en suverän, demokratisk och sekulariserad federal republik med parlamentariskt styrelsesätt och allmän och lika rösträtt.
www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/indien/statsskick-och-politik
Diskutera i grupp
1 Tala fritt om vad ni tänkte på när ni såg filmen.
2 Håller ni med om att Indien är en demokrati?
Motivera varför / varför inte
3 Är kastsystemet tillåtet enligt lag i Indien ?( googla om ni ej vet )
4 Vilken roll spelar religionen i Indien om ni jämför med religionens roll i Sverige?
5 Hur uppkom kastsystemet? Varför uppkom det ? För vilka är det ett bra system ? För vilka är det ett dåligt system?
Tryck här för att se filmen skuldslavar
Indien - Världens största demokrati !
Man kan ofta höra och läsa om att Indien är världens största och snabbast växande demokrati.
Om man slår upp Indien i Nationalencyklopedin kan man läsa följande:
Statsskick och politik - Uppslagsverk - NEStatsskick och politik. Indien. Indien är en suverän, demokratisk och sekulariserad federal republik med parlamentariskt styrelsesätt och allmän och lika rösträtt.
www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/indien/statsskick-och-politik
Diskutera i grupp
1 Tala fritt om vad ni tänkte på när ni såg filmen.
2 Håller ni med om att Indien är en demokrati?
Motivera varför / varför inte
3 Är kastsystemet tillåtet enligt lag i Indien ?( googla om ni ej vet )
4 Vilken roll spelar religionen i Indien om ni jämför med religionens roll i Sverige?
5 Hur uppkom kastsystemet? Varför uppkom det ? För vilka är det ett bra system ? För vilka är det ett dåligt system?
Tryck här för att se filmen skuldslavar
Buddhism
v 36 Måndag Buddhism uppstart. Legenden om religionens uppkomst. Lärobokens sidor 40-44
Lektionsmål: Du ska lära dig var, när och hur Buddismen uppkommit.
- Vi läser legenden tillsammans.
- Diskutera i grupp följande frågor ( Alla skriver ner svar enskilt efter att ni diskuterat och samtalat om frågorna)
- Varför ville Siddhartas föräldrar hålla honom instängd i palatset?
- Varför lämnade han ändå palatset?
- Vad menas med att han försökte leva som asket? Varför gjorde han det ?
- Vad betyder ordet Buddha?
- Se filmen nedan ( 7,5 min)
v 36 Torsdag Buddismens lära. Lärobokens sidor 44-48, 50-53
Lektionsmål: Du ska försöka förstå buddhismens lära: de fyra sanningarna, den åttafaldiga vägen och målet för en buddism.
Lektionsmål: Du ska försöka förstå buddhismens lära: de fyra sanningarna, den åttafaldiga vägen och målet för en buddism.
- repetition av förra lektionens mål
- Gemensam läsning
- Lärarledd genomgång då eleverna antecknar.
- Diskutera likheter och skillnaden hinduism och buddhism med bänkkamraten. Punkta upp vad ni kan se för skillnader och likheter ( venndiagram)
- Gå igenom bildserien ovan
- Arbeta med frågorna i boken. Se att du kan frågorna s 48, leta upp svaren på de frågor du ej kan. Detta behöver du ej skriva ner. Gå vidare till s 57 skriv svaren i boken, starta med frågorna på grundnivå
V 37 Måndag Vi arbetar vidare med förra lektionens mål och frågor
Läxförhör nästa gång på:
1 När, var och hur uppstod buddhismen?
2 Du ska kunna återge legenden lite kort, kunna svara på frågorna vi arbetat med kring legenden.
3 Berätta vad buddismen har "lånat" från hinduismen - vad som är lika i deras sätt att tänka om människan, världen och Gud. Vad skiljer ?
4 Vad är Buddhas lära ? Vad blev han upplyst om ? ( de fyra sanningarna, förklara dem)
Läxförhör nästa gång på:
1 När, var och hur uppstod buddhismen?
2 Du ska kunna återge legenden lite kort, kunna svara på frågorna vi arbetat med kring legenden.
3 Berätta vad buddismen har "lånat" från hinduismen - vad som är lika i deras sätt att tänka om människan, världen och Gud. Vad skiljer ?
4 Vad är Buddhas lära ? Vad blev han upplyst om ? ( de fyra sanningarna, förklara dem)
V 37 Torsdag :Klosterliv och olika riktningar. Läroboken s 58-69
Lektionsmål: Se att det finns olika uppfattningar om buddhism som livsåskådning( religion eller levnadssätt)
Lära dig lite om de olika riktningarna
Få större förståelse för hur det kan vara att leva som buddist.
Lektionsmål: Se att det finns olika uppfattningar om buddhism som livsåskådning( religion eller levnadssätt)
Lära dig lite om de olika riktningarna
Få större förståelse för hur det kan vara att leva som buddist.
- Läxförhör
- Enskild uppgift.Välj mellan följande två uppgifter
- A Välj ut 4 bilder som illustrerar hur ditt liv/ din dag skulle förändras om du blev buddhist. Skriv text till bilderna Keynote. Läroboken s 62-68.
- B Välj ut fyra bilder som du skriver till ocjh som visar klosterlivet - hur en munk/nunna lever