NP ÄMNET ÄR NU KÄNT : RELIGION
Sprid till alla !!!
Här är en länk till en SO lärare som satt ihop en plugglista
https://sokungen74.wordpress.com/nationella-prov-religion-keynotes-och-lankar/
Gammalt NP prov del A https://idpp.gu.se/digitalAssets/1454/1454808_a----pre9-delprov-a.pdf
prov del B https://idpp.gu.se/digitalAssets/1454/1454849_a----pre9-delprov-b.pdf
Annan bra länk du himmer mycket bra fakta på är : http://religionsfroknarna.se/
Katolska kyrkan
https://sli.se/r/7dwB
Ortodoxa kyrkan
https://sli.se/r/CHz7
Protestantismen och Martin Luther
https://youtu.be/T_VkSkKJf0g
Svenska kyrkan
https://sli.se/r/5Xf2
Sverige och religionen
https://sli.se/r/ChjV
Etiska modeller
https://sli.se/r/6jqT
Jesus liv
https://sli.se/r/CHzD
Det finns även filmer i de andra världsreligionerna, sök bara på själva religionen och Inblick ex. ”Hinduism inblick”
Kommer du inte in på sli.se så sök liknade filmer på Youtube
Gammalt NP prov del A https://idpp.gu.se/digitalAssets/1454/1454808_a----pre9-delprov-a.pdf
prov del B https://idpp.gu.se/digitalAssets/1454/1454849_a----pre9-delprov-b.pdf
Annan bra länk du himmer mycket bra fakta på är : http://religionsfroknarna.se/
Katolska kyrkan
https://sli.se/r/7dwB
Ortodoxa kyrkan
https://sli.se/r/CHz7
Protestantismen och Martin Luther
https://youtu.be/T_VkSkKJf0g
Svenska kyrkan
https://sli.se/r/5Xf2
Sverige och religionen
https://sli.se/r/ChjV
Etiska modeller
https://sli.se/r/6jqT
Jesus liv
https://sli.se/r/CHzD
Det finns även filmer i de andra världsreligionerna, sök bara på själva religionen och Inblick ex. ”Hinduism inblick”
Kommer du inte in på sli.se så sök liknade filmer på Youtube
Historisk källkritik
V 11 lekt 1
Mål: Lära
dig historisk källkritik / de specielle kriterier som gäller för just historisk källkritik
Att göra: Vad kommer du ihåg från år 7?
Film/genomgång kring begreppen
Övningar i källkritik
Du som missar lektionen - be om dessa övningar så att du kan jobba hemma med dem.
V 11 lekt 1
Mål: Lära
dig historisk källkritik / de specielle kriterier som gäller för just historisk källkritik
Att göra: Vad kommer du ihåg från år 7?
Film/genomgång kring begreppen
Övningar i källkritik
Du som missar lektionen - be om dessa övningar så att du kan jobba hemma med dem.
V 12 Måndag
Mål : Att kunna förklara begreppet "hållbar utveckling"
Att kunna förklara växthuseffekten
Att göra: Se planeringen och tala om den
Kort diskussion 2/2 om begreppet hållbar utveckling
Kort gemensam genomgång om begreppet
Svante och klimatförändringarna https://youtu.be/94Kzvri0m38
Läsa häftet tillsammans s
Se kort film om global uppvärmning " När klimatet ändras" 9.08: https://www.youtube.com/watch? v=9BOOHt324Wg&t=279s
Rita och skriva en förklaring till växthuseffekten
Torsdag
Mål : Att kunna förklara flera orsaker till klimatförändringar
Att kunna förklara vilka konsekvenser dessa klimatförändringar
orsakar för miljö, människa och samhälle
Att göra : Återkoppla till föregående lektion - vad lärde du dig ?
Bli klar med skiss och text till växthuseffekten
Film: Växthuseffekten och klimatförändringar 22 min : https://www.youtube.com/watch?v=vjBD9-KA5ak
Sitt i 4 grupper, punkta upp och orsaker bakom klimatförändringarna. Diskussion
Rast
Film " Global uppvärmning" 14.02 min : https://www.youtube.com/watch?v=Y6lhMOVP0tM
https://www.youtube.com/watch?v=9BOOHt324Wg&t=279s
Sitt i 4 grupper, punkta upp konsekvenser av klimatförändringar
13 Lekt 1 Måndag
Mål: Att förklara flera orsaker till klimatförändringar och vilka konsekvenser
dessa klimatförändringar orsakar för miljö, människa och samhälle
samt redogöra för några förslag på lösningar.
Att kunna ge konkret exempel på speciellt sårbara platser i världen
och förklara vilka konsekvenserna kan bli just där.
Att göra : Återkoppla till föregående lektion
Arbeta med uppgift där du väljer ut en klimatförändring och säger var i världen det blir stora konsekvenser generellt. Välj sedan ett konkret exempel och berätta hur det påverkat människa samhälle och miljö . Gör gärna en tankekarta
Sidor att använda : https://www.wwf.se/klimat/konsekvenser/
https://illvet.se/naturen/klimatforandringar
Rast
Mål: Att kunna förklara begreppet ekologiskt fotavtryck
Läsa i texthäftet - ekologiskt fotavtryck-
Gå in på Globalis och se tabeller och diagram på ekologiskt fotavtryck
Länk: www.globalis.se/Statistik/Ekologiskt-fotavtryck
Gå sedan in på Världsnaturfondens hemsida och gör deras klimatkalkylator, för att se hur
stort ekologiskt avtryck DU gör .
Länk: www.wwf.se/klimat/ekologiska-fotavtryck/sa-beraknar-man/
Hur kan du minska ditt egna avtryck ? Diskutera med kamrat
v 13 Torsdag
Mål: Undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt beskriva geografiska
mönster av handel och kommunikation.
Du ska också kunna föra resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har
förändrats över tid; samt orsaker och konsekvenser av denna förändring.
Att göra:
Varifrån kommer dina kläder ?
1 Se var din tröja kommer ifrån, vilket land. Skriv upp
2 Vad är din tröja gjord av - material?
3 Fundera vilka olika steg, vad som hänt från planta via dig till tröjans död( flödesschema)
olika material se länken https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/faktablad-kladskolan
https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/T-shirt_cirkel_0.pdf
v 14 Fredag temadag hållbar utveckling
Mål : Att kunna förklara begreppen förnybara och ändliga energikällor samt
att kunna se för och nackdelar med de olika energikällorna.
Hemsida vattenfall om för och nackdelar med olika energikällor
https://corporate.vattenfall.se/press-och-media/nyheter/import-nyheter/fordelar-och-nackdelar-med-olika- kraftslag/
Film om energikällor: https://sli.se/apps/sli/prodsearch.php? db=4&sort=SORT_REL&search=energik%C3%A4llor
v 14 Måndag
Film: Ett miljösmart klädval
Återkoppla till förra lektionen - ni ritade eget flödesschema
Se flödesschema för din tröja från råvara till avfalla via dig som du ritade förra lektionen.
1 Vad är problemet för en hållbar utveckling med vår klädkonsumtion?
-Hur mycket textil konsumerar vi i genomsnitt per år /svensk?
-Hur mycket textil slänger vi i soporna i genomsnitt per år/svensk?
- Se var och hur kläderna tillverkas, se på olika material - bra och dåliga material?
2 Tänk ut och presentera förslag på lösningar
Se Naturskyddsföreningens sida . Se T-shirtens flödesschema och utgå från den
www.naturskyddsforeningen.se/skola/folj-t-shirten
Läs tillsammans: Faktablad - våra kläder
Andra bra länkar: www.sverigeskonsumenter.se/stilmedveten/kategorier/fakta/bomull---hur-bra-ar-det-/
www.radron.se/artiklar/Bomull-tommer-varldens-vattendrag/
V 12 Måndag
Mål : Att kunna förklara begreppet "hållbar utveckling"
Att kunna förklara växthuseffekten
Att göra: Se planeringen och tala om den
Kort diskussion 2/2 om begreppet hållbar utveckling
Kort gemensam genomgång om begreppet
Svante och klimatförändringarna https://youtu.be/94Kzvri0m38
Läsa häftet tillsammans s
Se kort film om global uppvärmning " När klimatet ändras" 9.08: https://www.youtube.com/watch? v=9BOOHt324Wg&t=279s
Rita och skriva en förklaring till växthuseffekten
Torsdag
Mål : Att kunna förklara flera orsaker till klimatförändringar
Att kunna förklara vilka konsekvenser dessa klimatförändringar
orsakar för miljö, människa och samhälle
Att göra : Återkoppla till föregående lektion - vad lärde du dig ?
Bli klar med skiss och text till växthuseffekten
Film: Växthuseffekten och klimatförändringar 22 min : https://www.youtube.com/watch?v=vjBD9-KA5ak
Sitt i 4 grupper, punkta upp och orsaker bakom klimatförändringarna. Diskussion
Rast
Film " Global uppvärmning" 14.02 min : https://www.youtube.com/watch?v=Y6lhMOVP0tM
https://www.youtube.com/watch?v=9BOOHt324Wg&t=279s
Sitt i 4 grupper, punkta upp konsekvenser av klimatförändringar
13 Lekt 1 Måndag
Mål: Att förklara flera orsaker till klimatförändringar och vilka konsekvenser
dessa klimatförändringar orsakar för miljö, människa och samhälle
samt redogöra för några förslag på lösningar.
Att kunna ge konkret exempel på speciellt sårbara platser i världen
och förklara vilka konsekvenserna kan bli just där.
Att göra : Återkoppla till föregående lektion
Arbeta med uppgift där du väljer ut en klimatförändring och säger var i världen det blir stora konsekvenser generellt. Välj sedan ett konkret exempel och berätta hur det påverkat människa samhälle och miljö . Gör gärna en tankekarta
Sidor att använda : https://www.wwf.se/klimat/konsekvenser/
https://illvet.se/naturen/klimatforandringar
Rast
Mål: Att kunna förklara begreppet ekologiskt fotavtryck
Läsa i texthäftet - ekologiskt fotavtryck-
Gå in på Globalis och se tabeller och diagram på ekologiskt fotavtryck
Länk: www.globalis.se/Statistik/Ekologiskt-fotavtryck
Gå sedan in på Världsnaturfondens hemsida och gör deras klimatkalkylator, för att se hur
stort ekologiskt avtryck DU gör .
Länk: www.wwf.se/klimat/ekologiska-fotavtryck/sa-beraknar-man/
Hur kan du minska ditt egna avtryck ? Diskutera med kamrat
v 13 Torsdag
Mål: Undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt beskriva geografiska
mönster av handel och kommunikation.
Du ska också kunna föra resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har
förändrats över tid; samt orsaker och konsekvenser av denna förändring.
Att göra:
Varifrån kommer dina kläder ?
1 Se var din tröja kommer ifrån, vilket land. Skriv upp
2 Vad är din tröja gjord av - material?
3 Fundera vilka olika steg, vad som hänt från planta via dig till tröjans död( flödesschema)
olika material se länken https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/faktablad-kladskolan
https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/T-shirt_cirkel_0.pdf
v 14 Fredag temadag hållbar utveckling
Mål : Att kunna förklara begreppen förnybara och ändliga energikällor samt
att kunna se för och nackdelar med de olika energikällorna.
Hemsida vattenfall om för och nackdelar med olika energikällor
https://corporate.vattenfall.se/press-och-media/nyheter/import-nyheter/fordelar-och-nackdelar-med-olika- kraftslag/
Film om energikällor: https://sli.se/apps/sli/prodsearch.php? db=4&sort=SORT_REL&search=energik%C3%A4llor
v 14 Måndag
Film: Ett miljösmart klädval
Återkoppla till förra lektionen - ni ritade eget flödesschema
Se flödesschema för din tröja från råvara till avfalla via dig som du ritade förra lektionen.
1 Vad är problemet för en hållbar utveckling med vår klädkonsumtion?
-Hur mycket textil konsumerar vi i genomsnitt per år /svensk?
-Hur mycket textil slänger vi i soporna i genomsnitt per år/svensk?
- Se var och hur kläderna tillverkas, se på olika material - bra och dåliga material?
2 Tänk ut och presentera förslag på lösningar
Se Naturskyddsföreningens sida . Se T-shirtens flödesschema och utgå från den
www.naturskyddsforeningen.se/skola/folj-t-shirten
Läs tillsammans: Faktablad - våra kläder
Andra bra länkar: www.sverigeskonsumenter.se/stilmedveten/kategorier/fakta/bomull---hur-bra-ar-det-/
www.radron.se/artiklar/Bomull-tommer-varldens-vattendrag/
VÄRLDSKRIGENS TID
v2
Lektion 1 torsdag– uppstart första världskriget genom kort bildspel och kort genomgång kring NÄR VAR HUR (Du antecknar)
Därefter bildanalys av bilderna nedan
Två och två därefter i helklass: Vad ser du på bild 1 vilka är det ? Vad vet du ? Hur kan detta leda til ett världskrig?
Vad ser du på bild två? vilka kan det vara? Vad vill den säga ? Vad är Balkan?
Genomgång av orsakerna bakom kriget
1 Nationalism
2 Makt - kolonialism - imperialism
3 Industrialiseringen - vapenproduktion, kapprustning
4 Tyskland ett växande hot
5 Allianser
Ni tar anteckningar kring nationalismen som jag berättar om och vi återkopplar till det vi gjorde innan jul
Valfritt att se " vad är grejen men första världskriget" ( youtube) eller läsa i läroboken. Alla valde filmgenomgång
Läxa : Se filmen igen men framför allt läs i boken s 305-307
Läxkoll nästa gång på orsakerna bakom samt hur de kan kopplas ihop med att kriget bryter ut. 1
Vecka 3 Sidor i boken 304 - 312
Lektion 2 Läxkoll orsaker / Arbete med Händelseförlopp
Startar med läxkoll, du som ej var här och inte kollat upp vad du missade förra lektionen och därför inte gjort läxan behöver komma till läxhjälpen på onsdag för att skriva läxkoll då.
Dagens lektionsuppgifter handlar om händelseförloppet och krigets konsekvenser.
1 Svarta veckan - vad händer när och varför?
2 Beskriv kriget i stora drag. Vilka stora fronter? Vilka slogs där ? Viktiga historiska slag? Vad är typiskt för de två fronterna?
3 Två viktiga händelser 1917 som påverkar kriget Vad ? Hur ?
4 Freden. Vad innebar den ? Här behöver du läsa sidorna
Lektion 2 Läxkoll orsaker / Arbete med Händelseförlopp
Startar med läxkoll, du som ej var här och inte kollat upp vad du missade förra lektionen och därför inte gjort läxan behöver komma till läxhjälpen på onsdag för att skriva läxkoll då.
Dagens lektionsuppgifter handlar om händelseförloppet och krigets konsekvenser.
1 Svarta veckan - vad händer när och varför?
2 Beskriv kriget i stora drag. Vilka stora fronter? Vilka slogs där ? Viktiga historiska slag? Vad är typiskt för de två fronterna?
3 Två viktiga händelser 1917 som påverkar kriget Vad ? Hur ?
4 Freden. Vad innebar den ? Här behöver du läsa sidorna
V 3 fredag och v 4 måndags . Fortsatt arbete med freden och konsekvenser av kriget sidor i boken s 313 - 315 inför läxkoll på torsdag.
Lektion 4 Veckans mål
1 Först ser vi tillsammans genomgången om Versaillesfreden.
2 Läs uppkopierad sida om Versaillsfredens villkor. Spalta upp villkoren utifrån filmen vi sett och texten du läst Vad innebar fredsvillkoren för Tyskland ? Var det rättvist tycker du ?- vad tänker du att detta fredsfördrag får för konsekvenser?
3 NF - Vad var det ? När och Varför bildades det ? Vad är det i dag ?
4 Vilka nya länder uppstår ? Eran text i boken är lite klurig så läs och se kartan i arbetshäftet. jämför kartorna s
305 och s 315
5 Begrepp du ska kunna / förstå.: Koloni, imperialism, kapprustning, svarta veckan, svarta handen, allianser, nationalism,skyttegrav, ingemansland, mobilisering, västfronten, östfronten, NF, fredsfördrag, tronföljare, revolution, råvaror, Osmanska riket.
film första världskriget sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%203185
Repetera genom att se "vad är grejen med....( Youtube)
Gör alla uppgifter i arbetshäftet
Läs texten i läroboken och besvara minns du frågorna.
Kontrollera att du kan begreppen ovan och de frågor vi arbetat med tidigare. V 3/ 4 Freden och konsekvenser av kriget sidor i boken s 313 - 315
Lektion 5 Läxkoll första världskriget
V 5 Lektion 6 och 7 mellankriget
Mål för veckan :
Måndag uppstart Läroboken s 335 - 337
Vi läser tillsammans sidorna och talar om innehållet, sedan arbetar du med frågorna till texten.
ordentliga svar skrivs i skrivboken.
Svara på 1 - 5b sedan
6 Förklara vad som menas med inflation . För att förstå det se denna lilla film på sli. ( barnslig men...)
https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=U103302-05
Torsdag
Vi samtalar kring och repeterar vad vi gjorde förra lektionen, går igenom frågorna s 337
1 Vi läser texten s 338 - 341 tillsammans och går igenom betydelsen och svåra ord
2 Eget arbeta med tidslinjen - fyll på år och fakta.
3 Svar på följande frågor med hjälp av texten i boken:
a) Beskriv steg för steg hur Hitler gjorde sig till tysk Führer , med oinskränkt makt.
b) Försök att dra några slutsatser av din "lista" i svar 3a
4 om du hinner jobba med frågorna i boken s 341
5 Rast
6 Vi ser 25 min av del två i Hitlers väg till makten
Läxa tills tisdag att vara klar med lektionsuppgifterna ovan ( ej 4 )samt att läsa sidorna 344-347 på så sätt att du förstår och kan berätta vad du läst.
måndag
1 Vi samtalar om läxtexten och går igenom lektionsuppgiften
Detta är en sammanfattning vi gjorde tillsammans ( jämför gärna med andra klasser som du hittar under fliken instuderingsflikar)
Hitlers väg till makten :9c och 9 e
1919 Weimarrepubliken utropas
1919 – Versaillefördraget skrivs under av weimarrepubliken.. Hårda fredsvillkor, ekonomiskt politiskt kaos Dolkstöten – politiskt svek
20 H jobbar på armens politiska avdelning– undersöka liten högergrupp. H imponerad, går med . Blir senare NSDAP
1923 – Ölhallskuppen, kuppförsök
1924 – Hitler fängslas pga kuppen. Han skrev boken Mein Kampf
1928 – Nazisterna får 2,6% av rösterna i riksdagsvalet
1929 Börskraschen
1930 – Nu har de 18,3% av rösterna
1932 – Hitler kommer 2a i presidentvalet efter Hindenburg, nazisterna får 230/608 platser i parlamentet. Hör arbetslöshet 6 miljoner i Tyskland
1933 – 30 januari, Hitler krävde att få posten regeringschef, rikskansler. Hindebrug vägrade först, men gav till slut med sig. Göring blir inrikesminister, han gör om Preussen och bildar en hemlig stadspolis som kallas Gestapo.
1933 27 februari – Riksdagshuset brinner. Hitler skyller allt på kommunisterna så 4000 kommunister arresteras. Gärningsmannen Marinus van der Lubbe avrättas.
1933 mars – Nazisterna får 43,9% av rösterna i det nya valet. Hitler kräver att få styra enväldigt 4 år framåt. De ledamöter som röstade emot det dödades.
1933 mars – Första koncentrationslägret Dachan öppnades. Där spärrades politiska motståndare in.
1933 14 juli – Tyskland blir enpartistat. Alla partier förutom Nazisternas förbjöds.
1934 30 juni – ”Långa knivars natt”, Hitler lät mörda SAs ledning, eftersom de kunde göra vad de ville utan att åtalas. Han fruktade att SA hade blivit för mäktigt. SS fick då istället ökad makt.
1934 augusti – Hindenburg avled. Hitler utropade sig till Führer, ledare.
2 Eget arbete med arbetsblad
3 Fortsatt arbete med frågorna s 348-349 så långt ni hinner
4 Diskussion i grupp kring frågorna: Vad var det som gjorde att Hitler och hans budskap blev så populärt hos det tyska folket att han framröstades och kunde ta makten.
prov på mellankrigstiden.
Sidor i boken att läsa 335 - 347. Sidorna 335-340 underlag för resonerande provsfråga. Sidorna342- 347 fakta frågor utifrån texten, ej långa resoneringsfrågor.
Tips: Gör alla instuderingsfrågor på dessa sidor samt frågorna på sidan 348 - 349.
Se filmerna
Se och repetera vad vi gjort på lektionerna
Lektion 4 Veckans mål
- Veta vad versaillesfördraget innebar
- Veta vilka konsekvenser det fick och vilka känslor det ingav tyskarna
- Vilka konsekvenser det fick för Europas karta
- Varför FN bildades
- relevanta begrepp
1 Först ser vi tillsammans genomgången om Versaillesfreden.
2 Läs uppkopierad sida om Versaillsfredens villkor. Spalta upp villkoren utifrån filmen vi sett och texten du läst Vad innebar fredsvillkoren för Tyskland ? Var det rättvist tycker du ?- vad tänker du att detta fredsfördrag får för konsekvenser?
3 NF - Vad var det ? När och Varför bildades det ? Vad är det i dag ?
4 Vilka nya länder uppstår ? Eran text i boken är lite klurig så läs och se kartan i arbetshäftet. jämför kartorna s
305 och s 315
5 Begrepp du ska kunna / förstå.: Koloni, imperialism, kapprustning, svarta veckan, svarta handen, allianser, nationalism,skyttegrav, ingemansland, mobilisering, västfronten, östfronten, NF, fredsfördrag, tronföljare, revolution, råvaror, Osmanska riket.
film första världskriget sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%203185
Repetera genom att se "vad är grejen med....( Youtube)
Gör alla uppgifter i arbetshäftet
Läs texten i läroboken och besvara minns du frågorna.
Kontrollera att du kan begreppen ovan och de frågor vi arbetat med tidigare. V 3/ 4 Freden och konsekvenser av kriget sidor i boken s 313 - 315
Lektion 5 Läxkoll första världskriget
V 5 Lektion 6 och 7 mellankriget
Mål för veckan :
- Du ska kunna förklara hur situationen i Tyskland var på 20 och 30 talet.
- Du ska kunna förklara hur den situationen bidrog till att Hitler tog makten
- Du ska kunna förklara HUR Hitler och Naziaterna tog makten
- Du ska kunna berätta om hur det judiska folket behandlades under mellankrigstiden, ge exempel
- Resonera kring varför inte omvärlden reagerade då Tyskland bröt mot Versaillesfördraget
- Vad som händer, hur Tyskland agerar mot ett nytt krig mellan 1936 och 1 september 1939
Måndag uppstart Läroboken s 335 - 337
Vi läser tillsammans sidorna och talar om innehållet, sedan arbetar du med frågorna till texten.
ordentliga svar skrivs i skrivboken.
Svara på 1 - 5b sedan
6 Förklara vad som menas med inflation . För att förstå det se denna lilla film på sli. ( barnslig men...)
https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=U103302-05
Torsdag
Vi samtalar kring och repeterar vad vi gjorde förra lektionen, går igenom frågorna s 337
1 Vi läser texten s 338 - 341 tillsammans och går igenom betydelsen och svåra ord
2 Eget arbeta med tidslinjen - fyll på år och fakta.
3 Svar på följande frågor med hjälp av texten i boken:
a) Beskriv steg för steg hur Hitler gjorde sig till tysk Führer , med oinskränkt makt.
b) Försök att dra några slutsatser av din "lista" i svar 3a
4 om du hinner jobba med frågorna i boken s 341
5 Rast
6 Vi ser 25 min av del två i Hitlers väg till makten
Läxa tills tisdag att vara klar med lektionsuppgifterna ovan ( ej 4 )samt att läsa sidorna 344-347 på så sätt att du förstår och kan berätta vad du läst.
måndag
1 Vi samtalar om läxtexten och går igenom lektionsuppgiften
Detta är en sammanfattning vi gjorde tillsammans ( jämför gärna med andra klasser som du hittar under fliken instuderingsflikar)
Hitlers väg till makten :9c och 9 e
1919 Weimarrepubliken utropas
1919 – Versaillefördraget skrivs under av weimarrepubliken.. Hårda fredsvillkor, ekonomiskt politiskt kaos Dolkstöten – politiskt svek
20 H jobbar på armens politiska avdelning– undersöka liten högergrupp. H imponerad, går med . Blir senare NSDAP
1923 – Ölhallskuppen, kuppförsök
1924 – Hitler fängslas pga kuppen. Han skrev boken Mein Kampf
1928 – Nazisterna får 2,6% av rösterna i riksdagsvalet
1929 Börskraschen
1930 – Nu har de 18,3% av rösterna
1932 – Hitler kommer 2a i presidentvalet efter Hindenburg, nazisterna får 230/608 platser i parlamentet. Hör arbetslöshet 6 miljoner i Tyskland
1933 – 30 januari, Hitler krävde att få posten regeringschef, rikskansler. Hindebrug vägrade först, men gav till slut med sig. Göring blir inrikesminister, han gör om Preussen och bildar en hemlig stadspolis som kallas Gestapo.
1933 27 februari – Riksdagshuset brinner. Hitler skyller allt på kommunisterna så 4000 kommunister arresteras. Gärningsmannen Marinus van der Lubbe avrättas.
1933 mars – Nazisterna får 43,9% av rösterna i det nya valet. Hitler kräver att få styra enväldigt 4 år framåt. De ledamöter som röstade emot det dödades.
1933 mars – Första koncentrationslägret Dachan öppnades. Där spärrades politiska motståndare in.
1933 14 juli – Tyskland blir enpartistat. Alla partier förutom Nazisternas förbjöds.
1934 30 juni – ”Långa knivars natt”, Hitler lät mörda SAs ledning, eftersom de kunde göra vad de ville utan att åtalas. Han fruktade att SA hade blivit för mäktigt. SS fick då istället ökad makt.
1934 augusti – Hindenburg avled. Hitler utropade sig till Führer, ledare.
2 Eget arbete med arbetsblad
3 Fortsatt arbete med frågorna s 348-349 så långt ni hinner
4 Diskussion i grupp kring frågorna: Vad var det som gjorde att Hitler och hans budskap blev så populärt hos det tyska folket att han framröstades och kunde ta makten.
prov på mellankrigstiden.
Sidor i boken att läsa 335 - 347. Sidorna 335-340 underlag för resonerande provsfråga. Sidorna342- 347 fakta frågor utifrån texten, ej långa resoneringsfrågor.
Tips: Gör alla instuderingsfrågor på dessa sidor samt frågorna på sidan 348 - 349.
Se filmerna
Se och repetera vad vi gjort på lektionerna
Förintelsen
V7 Måndag
Vi återkopplar till det vi tidigare sagt och läst kring förintelsen och försöker närma oss detta svåra och tunga genom att ta del av vittnesmål via kortfilmer som ligger på
forum för levande historia
www.levandehistoria.se/vittnesmal-med-klassrumsovningar/tema-offerforovare-askad
Dagens lektion fokuserar kring åskådarnas roll - Definiera begreppet åskådare
I en situation där det finns förövare och offer så finns det många gånger även andra som tysta tittar på och inte ingriper, det vi kallar åskådare.Vad är det som gör att vi inte ingriper i en situation där en eller flera människor blir utsatta för något?
Vi börjar med att lyssna på ett klipp där Ilona Goldberger beskriver hur deras grannar bara tittar på när de deporteras till Auschwitz.
Ilona Goldberger föddes 1925 i en judisk familj i Ungern. Tillsammans med sin mamma hamnade hon i flera olika koncentrationsläger men hon lyckades överleva. Ilona kom till Sverige 1945.
Därefter berättar Margareta om hur grannarna hånade dem när de marscherade mot tågstationen för att deporteras till Auschwitz.
Margareta Kellner föddes 1914 i en judisk familj i Ungern. Hon deporterades till Auschwitz och lyckades överleva. 1945 kom Margareta till Sverige med hjälp av Röda Korset.
I sista klippet berättar Alexander hur folket i hans stad bara stod och tittade på, utan medlidande när han och hans familj tvingades gå från Gettot till tågen som skulle transportera dem till Auschwitz.
Alexander föddes 1930, i en judisk familj i Ungern. Han överlevde Auschwitz samt ett arbetsläger utanför Magdeburg. Han kom till Sverige 1947
- Vilken roll/funktion fyllde åskådarna?
- Varför tror du att åskådaren inte ingrep?
Onsdagens lektion
Varför gör vi som vi gör? - vissa agerar, andra förblir åskådare
Efter diskussioner i grupp och helklass tittar vi på varför vi agerar som vi gör - var får vi vår etik/ moral ifrån ?
Etiska modeller - https://www.so-rummet.se/content/etik-och-etiska-modeller
Du tar anteckningar vid genomgång
v 8 måndag
Mål för lektionen: att ni ska få ökade kunskaper om förintelsen och Gulag .
att reflektera och diskutera kring hur samhällsförändringar kan påverka människors levnadsvillkor.
att ge er möjlighet att diskutera och uttrycka känslor kring hur olika samhällsförändring kan påverka såväl offer som förövare.
Att göra: Vi återkopplar till föregående lektion
Ser en film om Sovjetunionens uppgång och fall ca 20 min
Diskuterar Gulag och jämför med förintelsen Läser i lb s 370-371 därefter diskuterar ni och formulerar tillsammans svar på frågan nedan. Alla skriver svar i sin skrivbok
Vad var de stora skillnaderna mellan Sovjetunionens och de nazistiska lägren?
Läxplanering år 9 Religion:
Islam
Vecka 42
Läxa sid. 85-103
Det här ska ni kunna när veckans två lektioner är gjorda
:
Jag är tjänstledig så ni har vikarie.
1 Ni får en lärobok i religion.
2 Vikarien läser högt och ni följer med i texten s 86 - 90
3 Se på den lästa texten, vilka ord behöver förklaras?
4 Besvara frågorna sid 91 . Utförliga svar skrivs som sedan visas för mig när vi ses nästa gång.
5 Ni ska se en film, vikarien väljer att lägga paus i arbetet för att se filmen när hen tycker att det passar.
sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%202005
För dig som hinner:
Fråga 19 . läs frågan och försök att besvara den genom att tänka på det vi läste och talade om kring judendomen. Om du behöver så ta hjälp av läroboken
Gå vidare till s 95 och besvara med hjälp av boken fråga 5 och 6
Vi ses på Torsdag!
Vecka 43
Läxa sid. 104-117 (ej sid.106-110)
Det här ska ni kunna:
Vecka 44 Höstlov
Kristendomen
Vecka 45
Läxa sid. 35-51 samt 76-82 (läs en gång)
Det här ska ni kunna:
Vecka 46
Läxa sid. 54-66
Det här ska ni kunna:
Vecka 48 Jämföra islam och kristendomen.
Läxa sid.
Det här ska ni kunna:
Vecka 49
Prov Kristendom och islam
Sid. 54-66, 76-82 samt 92-105 samt 111-116
Det här ska ni kunna till provet:
Klicka här när du vill redigera.
Islam
Vecka 42
Läxa sid. 85-103
Det här ska ni kunna när veckans två lektioner är gjorda
:
- Kunna berätta om Muhammeds liv och hur det gick till då islam grundades.
- Veta att Koranen är indelad i 114 suror (kapitel).
- Veta varför Koranen inte kan översättas.
- Kunna redogöra för de fem pelarna inom islam.
- Veta vad en moské och minaret är.
- Känna till följande begrepp: Sunna, Haditer och Sharia.
Jag är tjänstledig så ni har vikarie.
1 Ni får en lärobok i religion.
2 Vikarien läser högt och ni följer med i texten s 86 - 90
3 Se på den lästa texten, vilka ord behöver förklaras?
4 Besvara frågorna sid 91 . Utförliga svar skrivs som sedan visas för mig när vi ses nästa gång.
5 Ni ska se en film, vikarien väljer att lägga paus i arbetet för att se filmen när hen tycker att det passar.
sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%202005
För dig som hinner:
Fråga 19 . läs frågan och försök att besvara den genom att tänka på det vi läste och talade om kring judendomen. Om du behöver så ta hjälp av läroboken
Gå vidare till s 95 och besvara med hjälp av boken fråga 5 och 6
Vi ses på Torsdag!
Vecka 43
Läxa sid. 104-117 (ej sid.106-110)
Det här ska ni kunna:
- Veta vilka likheter och skillnader som finns mellan Sunnimuslimer och Shiamuslimer.
- Hur blir man muslim?
- Tideräkningen inom islam?
- Berätta om några högtider ex. Ramadan.
- Skillnader mellan kvinnans och mannens roll inom islam.
- Klädsel och matregler.
Vecka 44 Höstlov
Kristendomen
Vecka 45
Läxa sid. 35-51 samt 76-82 (läs en gång)
Det här ska ni kunna:
- Kunna berätta om Jesus liv. Från födelse till uppståndelse (i stora drag).
- Kunna följande begrepp: Lärjungar, apostel, liknelse, Petrus, treenigheten, martyr.
- Veta att Bibeln är indelad i det nya och gamla testamentet.
- Veta att det nya testamentet är indelat i De fyra evangelierna, Apostlagärningarna, Paulus brev och uppenbarelseboken.
- Förklara hur det gick till då kristendomen blev en egen religion.
- Förklara de kristna högtiderna.
- Hur blir man kristen?
- Tideräkningen inom kristendomen?
- Berätta om några högtider ex. Påsk.
- Skillnader mellan kvinnans och mannens roll inom kristendomen.
- Klädsel och matregler inom kristendomen.
Vecka 46
Läxa sid. 54-66
Det här ska ni kunna:
- Förklara likheterna och skillnaderna mellan den katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkan.
- Kunna följande begrepp: Påven, kurian, helgon, munk, nunna, sakrament (kunna den sju sakramenten), ikonostas, mysterierna, Martin Luther.
Vecka 48 Jämföra islam och kristendomen.
Läxa sid.
Det här ska ni kunna:
- Jämföra likheter och skillnader mellan kristendomen och islam.
- Jämföra kristendomens riktningar med varandra
- Jämföra islams riktningar med varandra
Vecka 49
Prov Kristendom och islam
Sid. 54-66, 76-82 samt 92-105 samt 111-116
Det här ska ni kunna till provet:
- Du ska kunna fakta om islams och kristendomens grundande, skrifter, lära, riktningar, vardag och högtider samt jämföra religionerna utifrån dessa faktorer.
- Jämföra kristendomens riktningar med varandra (likheter och skillnader)
- Kunna jämföra islams riktningar med varandra (likheter och skillnader)
Klicka här när du vill redigera.
Samhällskunskap
Så styrs Sverige Valet 2018
Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och formar sina samhällen. Samhället är vi, du och jag och alla människor runt omkring oss. För att vi ska kunna vara med och påverka hur vi vill ha det i vårat samhälle måste vi ha kunskap, vi måste känna till hur det fungerar. Vi vill alla leva i ett demokratiskt och jämställt samhälle. Hur skapar vi det ?
lektion 1 Lektionsmål: Komma underfund med varför det är viktigt att lära om samhällskunskap
Repetera och lära dig hur riksdag och regering bildas och är uppbyggda.
Att göra : 1 Varför läser vi samhällskunskap?
a) Fundera en kort stund för dig själv och skriv ner några ( 2) saker som du tycker är viktigt att lära sig i ämnet samhällskunskap, motivera varför det är viktigt.
b)Sitt i 4 grupper. Alla läser upp sina två saker med liten motivering till varför du tar dessa två punkter.
c) Diskutera, kan ni enas om några punkter?
2 Arbeta med häftet "riksdagen en kort vägledning"
a) Bläddra igenom häftet och läs rubrikerna.
b) Gör en mindmap över hur vår riksdag bildas.
c) Gör en mindmap över hur regeringen bildas.
d) Sammanställ detta i en större mindmap
e) Skriv upp riksdagens och regeringens uppgifter( i din mindmap eller på annan sida om det ej får plats)
3 Hur går det till när man röstar?
a) gå in på denna länk:
www.riksdagen.se/sv-LL/sprak/lattlast/val-till-riksdagen-2018/sa-har-rostar-man/ rostar-man/
b) Läs igenom texten
c) Rita en seriestrip där du förklara med bild och få ord hur det går till att rösta.
Lektion 2 lektionsmål: Att kunna förklara hur det går till när man röstar.
Att göra: 1 Arbeta klart med förra lektionens uppgifter.
2 3 Hur går det till när man röstar?
a) gå in på denna länk:
www.riksdagen.se/sv-LL/sprak/lattlast/val-till-riksdagen-2018/sa-har-rostar-man/
b) Läs igenom texten
c) Rita en seriestrip där du förklara med bild och få ord hur det går till att rösta.
3Skriva en fråga som du kan söka svar på med hjälp av olika partiers hemsida och material som du hämtar i en valstuga
LÄXA : att hämta material från ett/ två politiska partier i deras valstugor. Be gärna någon som finns i valstugan att försöka svara på din fråga , anteckna eller fråga om du får spela in svaret. se uppgiften nästa lektion
sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=EDUS1561
Lektion 3 lektionsmål: Veta vilka de stora ideologierna bakom partierna är
Kunna säga något om vad det är som skiljer dessa ideologier i grunden
Att göra: Skriv ner din fråga och dina svar - detta ska redovisas och diskuteras i grupp sedan.
Se film om ideologiernas historia: urskola.se/Produkter/182094-Ideologiernas-historia/Om-serien
För alla: Liberalism, socialism och konservatism
För dig som vill fördjupa dig: ekologism och feminism
Se kortfilm på 60 sekunder om varje parti - skriv upp partiets namn i din skrivbok och koppla ihop med rätt ideologi. Finns på sli
v 36 Måndag 3/9
Lektion 4 lektionsmål: Veta vilka de stora ideologierna bakom partierna är
Kunna säga något om vad det är som skiljer dessa ideologier i grunden
Att göra: Vi fortsätter att titta på filmerna om ideologiernas historia och ser då filmen om socialismen.
Gemensam klassdiskussion och ni elever tar anteckningar.
Vi går igenom den politiska höger och vänsterskalan - genomgång
Påminner om att ni behöver ha ett konto på sli.
Efter rasten ser vi partiledardebatt, om vi hinner får ni också ta del av lättläst info om alla riksdagspartier, läs igenom detta och fundera på vilket eller vilka partier som står dig närmast
Torsdag
Lektion 5 planering prov kunskapskrav.
Lektionsmål : kunna viktiga grundläggande skillnader mellan de tre största politiska ideologierna.
Lära sig om riksdags /regeringens arbete
Att göra: ideologierna/film o genomgång
häftet /kopierade sidor-eget arbete med frågeställningar:
Motivera att Sverige är en demokrati ,punkta
Riksdag/reg bildande och uppgift kan ni...
Hur arbetar riksd/reg? Utskott-departement
Talmannens roll?
Hur stiftas en ny lag?
Har du koll?s14
V 37 Måndag 10/9
Lektionsmål : Att få en bild av valresultatet efter gårdagens val
Att få insikt i hur reregringsbildande går till.
Att göra: Genomgång och diskussion kring riksdagsvalet
Genomgång/läsa och arbeta med regeringsbildning
häftet /kopierade sidor-eget arbete med frågeställningar, se instuderingsfrågeflik
Torsdag 13/ 9
Lektion 7 lektionsmål : Att lära om riksdags och regerings arbetet via utskott och departement
Att förstå grundtanken i liberalismen
Att göra: Genomgång kring lektionsmålet
Se film om liberalism och gå igenom tillsammans
Måndag 17/9 SO PROV
Torsdag 20/9 Lektionen utgår - friluftsdag
Måndag 24/8
Lektionsmål : Att lära fakta om EU
Att fundera på för och nackdelar med olika former av gemensamt beslutande
Att göra : Enskilt arbete med EU arbetsfrågor . Se fil under instuderingsfrågorna
Välkomna till vårterminen 2018
Geografi - demografi samt lite namngeografi
Prov : demografi 14/5
namngeografi 21/5
Varför läser vi ämnet geografi?
Genom ämnet geografi har vi bland annat möjlighet att bli mer medvetna om samspelet mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen. I detta arbetsområde kommer vi att läsa lite demografi, befolkningslära. Det handlar om hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet och om orsaker till och konsekvenser av detta. Migration och urbanisering är viktiga delar i detta.
V 15 Sidor i läroboken 97-102
lektion 1 Mål
- att veta var på jorden det bor flest människor.
- att kunna förklara varför människor bosätter sig på vissa platser ( förr och nu )
- Var befolkningen ökar snabbast och varför befolkningen ökar
- att kunna begreppen demografi, nativitet, mortatlitet, migration, emigration , immigration och urnbanisering
- Vi diskutera begreppet demografi och var ni tror att det bor flest människor i världen och ser sedan en kort filmad genomgång om detta. Studi.se
- Ni får formulera svar på lektionsmål 1 och 2 och skriva svaren i era skrivböcker
- Vi ser en kort film om den demografiska transitionen och diskuterar den. Ni får sedan skriva en förklaring till modellen i era skrivböcker . Ni kan ta hjälp av era läroböcker
Lektion 2
Samma lektionsmål som ovan
Att göra:
- "Entry"ticket på begreppen ni skulle kunna förra lektionen
- Vi läser tillsammans s 100-102
- Ni arbetar sedan med att skriva en förklaring till den demografiska transtionsmodellen
- Hinner vi ser vi en film om världens befolkning.
V 16
Lektion 1 Mål
- Att Kunna förklara den demografiska transitionen
- Att kunna se orsaker och konsekvenser av migration
- Att kunna ange några push och pull faktorer till migration
- Veckans begrepp
Att göra
- Begreppsövning quizlet
- arbeta / diskutera klart demografiska transitionen
- Övningsblad fördelar/nackdelar orsaker/konsekvenser av migration
- Läsa i läroboken om migration, push och pull faktorer
Lektion 2 Mål
- Kunna definiera fattigdom
- kunna ange orsaker bakom fattigdom och visa på samband
- kunna förklara hur geografin påverkar välfärden/fattigdom
Att göra
- Vad är fattigdom - eget tänk, par,helklass.
- Hur påverkar geografin vår välfärd - eget tänk, par, helklass
- läsa och arbeta med sidor i läroboken. Punkta upp orsaker bakom fattigdom och skriva ner ett resonemang där du förklarar och visar på samband
V 17 lektion 1
Mål Att kunna beskriva några bakomliggande orsaker till utvecklingsländernas situation.
Att kunna läsa av en befolkningspyramid
Att bli säkrare på namngeografi
Att göra :
- Punkta upp de orsaker du kan tänka dig ligga bakom utvecklingsländernas situation - gör en mindmap om du vill Orsakerna hänger väldigt nära ihop så det är et "stor" svår fråga men viktig att diskutera och fundera på. Tänk på vad vi talat om på tidigare lektioner samt det vi läste i boken förra lektionen. Arbeta 2/2 eller 4/4 Vi går sedan igenom tillsammans.
- valfritt att sedan arbeta enskilt med att skriva resonerande kring orsakerna - träna.
- Vi ser en kort film från studi.se
- Träna seterra - världens till ytan största länder och världens floder
V 18
Lektion 1 Utgår lovdag
Lektion 2 Mål : Att bli säker på vilka mål du kan och vilka du behöver jobba mer med inför testet
Att fördjupa dina kunskaper med hjälp av Roslings statistik
Att bli bättre på namngeografin
Att göra: Du ska själv gå igenom målen på hemsidan och bocka av de du kan och skriva upp de mål du måste jobba mer med
Vi ser en del av Roslings film tillsammans
Självstudier inför provet
V 19
lektion 1 Vi arbetar med förra veckans lektionsmål då vi ej hann klart
Mål : Att fördjupa dina kunskaper med hjälp av Roslings statistik
Att göra : Vi ser en del av Roslings film tillsammans
Ni arbetar sedan vidare ed frågor och ser resten av folmen enskilt när ni besvarar frågorna
Frågor : Föreläsning/film Hans rosling
Skriv svar så att man förstår frågan. Du kan gärna skriva svaren så att de bildar en sammanhängande text
1 Börja med att ta reda på vem Hans Rosling var. Presentera honom men några meningar
2 Hur många människor är vi på jorden ? Du kan googla fram en aktuell siffra
3 Han visar statistik på hur jordens befolkning har vuxit genom tiderna. Se flera gånger, stanna upp så att du förstår hans diagram.
Varför stannar han till vid 1800talet ? Vad har hänt ? Varför har det hänt ?
4 Var, i vilken världsdel har den största befolkningstillväxten skett ? Vilket land tar han upp som ett exempel? Hur mycket har befolkningen vuxit under de senaste 50-60 åren i landet ? ( under Hans R livstid)
5 Vi får följa en familj. Vad arbetar frun med ? Beskriv hennes arbete.
6 Hur har man lyckats med familjeplanering i Bangladesh ? Hans visar här ännu ett diagram. Varför är året 1972 viktigt ? Hur såg det ut vid den tidpunkten vad det gäller barnafödande och medellivslängd ? Hur ser det ut i dag ? Vad har hänt? Berätta!
7 han visar sedan ett diagram för hela världens befolkningsutveckling. Vilka färger representerar vilka länder ?
Grönt – Rött -
Blått - Gult –
Han startar vid år 1963 – Hur många barn födde varje kvinna i genomsnitt då ? hur ser det ut i dag ?
8 Bangladesexemplet kommer tillbaka – Vad har man gjort i Bangladesh, vad menar hans är orsaken till förändringen( detta säger han ca 15 min in i filmen)
V 20 Lektion 1 Prov demografi
Lektion 2 Arbeta färdigt med uppgifterna till Roslings film samt öva för namngeografin.
Vi kommer att läsa historia - revolutionernas tid - enligt följande planering( mer detaljerad lektionsplanering finns längre ned)
V 2 Introduktion till revolutionernas tid
Amerikanska revolutionen
Vecka 3-4
Amerikanska revolutionen samt 195-203
Det här ska ni kunna:
- Förklara orsaker till den amerikanska revolutionen.
- Förklara händelseförloppet under den amerikanska revolutionen.
- Förklara konsekvenser/följder av den amerikanska revolutionen
- Förklara varför vänskapen mellan indianerna och kolonisterna tog slut.
- Förklara varför britterna lade tullavgifter och skatter på varor som skulle till Nordamerika.
- Varför gav sig Storbritannien till sist i krig med kolonisterna?
- Förklara hur det kom sig att kolonisterna kunde klara sig mot den brittiska armén.
- Förklara varför andra stater stödde kolonisterna.
Förklara följande begrepp/personer:
Kolonialism, den amerikanska självständighetsförklaringen,
George Washington, Maktdelning (Maktens tre grenar), Mayflower, Nybyggare, Indianer-ursprungsbefolkning.
Avslutas v 6 måndag 5/1 med ett läxförhör på texten i boken s.195-203
Lektionsplanering
v2 lektion 1
Lektionsmål: Att väcka ett intresse för och
att få förförståelse för revolutionernas tid.
Att göra : Tidsaxel. Ni får bilder att klippa ut och tillsammans 2/2 lägga i kronologisk ordning.
Ni får historieböcker
Vi ser Bye Bye Sverige
Läxa Formulera tre egna frågor till amerikanska revolutionen ( vad vill du veta)
V 3lektion 1
Lektionsmål: Att väcka ett intresse för och
att få förförståelse för revolutionernas tid.
Att göra: Vi läser tillsammans i läroboken de rutor som kallas "röda tråden" och pratar om tiden innan revolutionen.
Ni får läsa upp de frågor ni formulerat till amerikanska revolutionen.
Vi läser texten s 196-198 och jobbar med att skriva den i egna ord
.
v 3 Lektion 2
Lektionsmål: Att kunna förklara varför nybyggarna kom och
hur deras liv där såg ut.
Att kunna förklara orsakerna bakom revolutionen och
berätta om händelseförloppet.
Att göra: Ni arbetar klart med texten s 196 - 197. Läs stycke för stycke
skriv sedan med egna ord vad stycket vill berätta för dig.
Ni gör frågorna s 199
Vi ser del av film om amerikanska revolutionen, den finns på sli.se. skaffa konto där !
Frågor och text ska vara klart - annars läxa
- Amerikanska revolutionen - Frihetskriget
- Solfilm Media AB, 2017, Från 13 år, 20 min, FilmDVD 3250
- Storbritannien hade i mitten av 1700-talet bildat 13 kolonier på den nordamerikanska västkusten. Här skulle det snart startas en revolution och kolonierna skulle kriga mot sitt moderland Storbritannien. Vi ska i den här filmen gå igenom händelser som sjuårskriget, "Boston Tea Party" och..
V 4 Lektion1
lektionsmål: Att kunna förklara händelseförloppet i den amerikanska revolutionen.
Att göra : Arbeta med texten efter det att vi läst tillsammans.
Svara på frågorna s 201
Gör en egen tidsaxel över årtalen, vi år igenom tillsammans vilka årtal som ni bör lägga på minnet.
Vi avslutar med att se sista delen på filmen Amerikanska frihetskriget.
V 4 Lektion 2
Lektionsmål: Att kunna redogöra för konsekvenserna av den amerikanska revulutionen
( se gärna konsekvenser på lång och kort sikt)
Att göra: Vi läser tillsammans s 202 - 203
Ni svarar på frågor till texten
Se att du gjort alla minns du och fundera på frågor på avsnittet
Pluggtips:Se " detta ska du kunna" i grovplaneringen och testa dig själv
Gör frågorna sid 204
Se filmen på sli.se en gång till - bra sammanfattning. "Amerikanska frihetskriget"
Gå in på SO-rummet och se presentationer/filmer/ powerpoints
Vi kommer att läsa efter följande planering (mer detaljerad lektionsplanering finns till varje lektion, skrolla ner)
Sidor i boken 206-219
Vecka 5 -8
V5-6Det här ska ni kunna:
Bastiljen, privilegier, revolution, ståndssamhälle, envälde, ge exempel på upplysningsfilosofer, Ludvig den XVI, Marie Antoinette, Eden i bollhuset, Nationalförsamlingen, Nationalkonventet, giljotin, värnplikt, Skräckväldet, Robespierre, Marat och Danton.
Code Napoleon, Waterloo, Elba, S:t Helena Decimalsystemet, Religionsfrihet ( inför lektionsuppgift)
Vecka 7-8
Det här ska ni kunna:
Wienkongressen, maktbalans, borgare, klassamhälle, konservatism, liberalism, socialism, nationalism, nation, det kommunistiska manifestet, Karl Marx, Friedrich Engels, Adam Smith, Edmund Burke, proletärer, revolution och reform
Sidor i boken 206-219
Vecka 5 -8
V5-6Det här ska ni kunna:
- Förklara orsakerna till den franska revolutionen.
- Förklara händelseförloppet under den franska revolutionen
- Förklara begreppet upplysningstiden
- Förklara varför Frankrikes grannländer ville få slut på revolutionen.
- Förklara vilka konsekvenser den franska revolutionen fick på kort sikt och på lång sikt.
- Förklara vem Napoleon var och vad han gjorde ( ej på provet)
- Förklara vilka grupper som vann och förlorade på revolutionen
- Förklara hur Napoleon Bonaparte fick makt och hur han förlorade sin makt.( ej på provet)
- Förklara varför Napoleons erövringar spelade en stor roll för Europa.( ej på provet)
Bastiljen, privilegier, revolution, ståndssamhälle, envälde, ge exempel på upplysningsfilosofer, Ludvig den XVI, Marie Antoinette, Eden i bollhuset, Nationalförsamlingen, Nationalkonventet, giljotin, värnplikt, Skräckväldet, Robespierre, Marat och Danton.
Code Napoleon, Waterloo, Elba, S:t Helena Decimalsystemet, Religionsfrihet ( inför lektionsuppgift)
Vecka 7-8
Det här ska ni kunna:
- Förklara hur och varför nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier
- Förklara hur och varför nationalismen växte fram.( ej på provet)
Wienkongressen, maktbalans, borgare, klassamhälle, konservatism, liberalism, socialism, nationalism, nation, det kommunistiska manifestet, Karl Marx, Friedrich Engels, Adam Smith, Edmund Burke, proletärer, revolution och reform
Lektionsplanering
v5 lektion 1
Lektionsmål : Att väcka intresse för och ge dig en inblick i hur det franska samhället såg ut vid 1700 talets slut
Att göra: Veckans Nyheter( eftersom vi gör det bör det väl stå :)
Bildanalys
Film ca 30 min . Har du konto i sli kan du följa länken och titta på filmen flera gånger( lärare kan ge dig konto)
sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%201264
v 5 Lektion 2 sidorna 206-209
Lektionsmål: Att kunna förklara orsakerna bakom revolutionen
Att göra: Utifrån filmen punktar vi tillsammans upp orsaker bakom revolutionen
Vi läser texten i boken tillsammans
Ni ska sedan göra en mindmap kring orsakerna
Svara på frågor till texten i den mån ni hinner.
v 6 Lektion1 sidorna 210 - 215
Lektionsmål: Att kunna redovisa dina kunskaper om den Amerikansk revolutionen
Du ska sätta dig in i händelseförloppet.
Att göra : Skriv ner viktiga händelser under åren 1789-1794 (i kronologisk ordning)
Välj ut tre av dessa händelser som du förklarar orsaker till och konsekvenser av. Skriv i din skrivbok.
V 6 lektion 2 Fredag 9/2 Lena är tyvärr sjuk så ni får vikarie eller jobba på egen hand.
Vi skulle göra en tidsaxel tillsammans över händelserna i franska revolutionen, får se hur det går på egen hand.
Skriv ner svaren på mina frågor så kan vi gå igenom det sen.
1 Se bilden s 206 - vad visar den ? Kolla datum och försök förstå vad det är som händer ?
Prata med någon kamrat. Denna händelse ses som uppstarten till revolutionen och den dagen är Frankrikes nationaldag,
2 S 208-209 där går texten igenom orsakerna bakom revolutionen. Vi har ju ritat orsakerna tillsammans. Är du inte klar med det så gör det nu först. Du som inte förstår vad du ska göra frågar någon kamrat som var med när vi började göra detta
3 Läs sista stycket s 209 Vad står det att kungen försöker göra? Hur lyckas det ?
4 När det inte lyckas så kallar han ( regeringen) in representanter för de tre stånden till ett möte, i detta möte vägrar tredje ståndet rösta i det system som finns ,eftersom alla stånd hade en röst var så förlorade alltid tredje ståndet trots att de var 98 % av befolkningen. Läs vidare under rubriken Eden i bollhuset, vad händer i bollhuset?
5 Hoppa vidare till s 211 , se rubrikerna och skriv ner en sammanfattning till varje rubrik på s 211, 212, 213 så att du förstår vad som händer
Klart :)
V 7
Måndag 12/2 Om det inte kommer någon vikarie L ena är fortfarande sjuk
Om det inte kommer någon vikarie : Hej 8c! Jag är tyvärr fortfarande lite dålig. Jag vet inte om ni hade vikarie i fredags eller om ni fick ledigt. Jag skrev instruktioner till er i fredags som ni kan se ovanför, har ni gjort det ? Om inte så gör det denna lektion. Vore väldigt bra om vi kan gå igenom svaren ni skrivit nästa gång vi ses. Lycka till, ses på fredag !!
Instruktion Om vikarie sätts in : Se lektionsplaneringen ovan - Jag vet ej om de hade vikarie och om dessa instruktioner då nådde fram. Hör med klassen. Har de inte gjort det som står ovan v 6 lektion 2 så gör det med klassen. Har de gjort klart så gäller följande. Läs högt tillsammans s 214- 215 - förklara svåra ord. Gå igenom frågorna 1-5 s 215 muntligt tillsammans ( fråga 1-3 är på sidorna från förra lektionen, kommer de ihåg? fråga 4-5 på den text ni läser nu)
Därefter sidorna om Napoleon. Vill de arbeta själva med texten och frågorna? Läsa tillsammans och sedan göra frågorna enskilt ? Du som håller i lektionen får se till att det är bra arbetsro.
Lektion 2
Vi repeterade orsaker och gick tillsammans igenom tidsförloppet igen( det hade också vikarien gjort) Ritade en tidsaxel och diskuterade händelser och maktförskjutningen som sker.
Vi började arbeta lite med Napoleon - vem var han ?
V 8 lektion 1 Frågestund och genomgång inför provsfrågorna
Orsaker
Händelsförlopp, utvecklingslinjer
maktförskjutningen
Napoleon - berätta vad ni skrev förra lektionen!
Jobba vidare med att se vilka konsekvenser hans maktövertagande fick i såväl Frankrike som Europa
v5 lektion 1
Lektionsmål : Att väcka intresse för och ge dig en inblick i hur det franska samhället såg ut vid 1700 talets slut
Att göra: Veckans Nyheter( eftersom vi gör det bör det väl stå :)
Bildanalys
Film ca 30 min . Har du konto i sli kan du följa länken och titta på filmen flera gånger( lärare kan ge dig konto)
sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%201264
v 5 Lektion 2 sidorna 206-209
Lektionsmål: Att kunna förklara orsakerna bakom revolutionen
Att göra: Utifrån filmen punktar vi tillsammans upp orsaker bakom revolutionen
Vi läser texten i boken tillsammans
Ni ska sedan göra en mindmap kring orsakerna
Svara på frågor till texten i den mån ni hinner.
v 6 Lektion1 sidorna 210 - 215
Lektionsmål: Att kunna redovisa dina kunskaper om den Amerikansk revolutionen
Du ska sätta dig in i händelseförloppet.
Att göra : Skriv ner viktiga händelser under åren 1789-1794 (i kronologisk ordning)
Välj ut tre av dessa händelser som du förklarar orsaker till och konsekvenser av. Skriv i din skrivbok.
V 6 lektion 2 Fredag 9/2 Lena är tyvärr sjuk så ni får vikarie eller jobba på egen hand.
Vi skulle göra en tidsaxel tillsammans över händelserna i franska revolutionen, får se hur det går på egen hand.
Skriv ner svaren på mina frågor så kan vi gå igenom det sen.
1 Se bilden s 206 - vad visar den ? Kolla datum och försök förstå vad det är som händer ?
Prata med någon kamrat. Denna händelse ses som uppstarten till revolutionen och den dagen är Frankrikes nationaldag,
2 S 208-209 där går texten igenom orsakerna bakom revolutionen. Vi har ju ritat orsakerna tillsammans. Är du inte klar med det så gör det nu först. Du som inte förstår vad du ska göra frågar någon kamrat som var med när vi började göra detta
3 Läs sista stycket s 209 Vad står det att kungen försöker göra? Hur lyckas det ?
4 När det inte lyckas så kallar han ( regeringen) in representanter för de tre stånden till ett möte, i detta möte vägrar tredje ståndet rösta i det system som finns ,eftersom alla stånd hade en röst var så förlorade alltid tredje ståndet trots att de var 98 % av befolkningen. Läs vidare under rubriken Eden i bollhuset, vad händer i bollhuset?
5 Hoppa vidare till s 211 , se rubrikerna och skriv ner en sammanfattning till varje rubrik på s 211, 212, 213 så att du förstår vad som händer
Klart :)
V 7
Måndag 12/2 Om det inte kommer någon vikarie L ena är fortfarande sjuk
Om det inte kommer någon vikarie : Hej 8c! Jag är tyvärr fortfarande lite dålig. Jag vet inte om ni hade vikarie i fredags eller om ni fick ledigt. Jag skrev instruktioner till er i fredags som ni kan se ovanför, har ni gjort det ? Om inte så gör det denna lektion. Vore väldigt bra om vi kan gå igenom svaren ni skrivit nästa gång vi ses. Lycka till, ses på fredag !!
Instruktion Om vikarie sätts in : Se lektionsplaneringen ovan - Jag vet ej om de hade vikarie och om dessa instruktioner då nådde fram. Hör med klassen. Har de inte gjort det som står ovan v 6 lektion 2 så gör det med klassen. Har de gjort klart så gäller följande. Läs högt tillsammans s 214- 215 - förklara svåra ord. Gå igenom frågorna 1-5 s 215 muntligt tillsammans ( fråga 1-3 är på sidorna från förra lektionen, kommer de ihåg? fråga 4-5 på den text ni läser nu)
Därefter sidorna om Napoleon. Vill de arbeta själva med texten och frågorna? Läsa tillsammans och sedan göra frågorna enskilt ? Du som håller i lektionen får se till att det är bra arbetsro.
Lektion 2
Vi repeterade orsaker och gick tillsammans igenom tidsförloppet igen( det hade också vikarien gjort) Ritade en tidsaxel och diskuterade händelser och maktförskjutningen som sker.
Vi började arbeta lite med Napoleon - vem var han ?
V 8 lektion 1 Frågestund och genomgång inför provsfrågorna
Orsaker
Händelsförlopp, utvecklingslinjer
maktförskjutningen
Napoleon - berätta vad ni skrev förra lektionen!
Jobba vidare med att se vilka konsekvenser hans maktövertagande fick i såväl Frankrike som Europa
Planering
Industriella revolutionen
Det här skall ni kunna när arbetsområdet är slut:
Ange och förklara några Orsaker till att den industriella revolutionen kunde starta
Förklara hur arbetarnas arbetsvillkor såg ut och förändrades
Reflektera/resonera kring hur har den industriella revolutionen påverkat oss i dag?
Vecka 10
Lektion 1 prov på franska revolutionen
Läxa sid: 171, 223-225
Lektion 2
Mål : Att få en introduktion till och överblick över vad den industriella revolutionen var.
Att göra
Diskutera utifrån era förkunskaper vad den industriella revolutionen innebär.
Vi Tittar på film från sli.se 16 min och diskuterat frågor till filmen.
Vecka 11
Lektion1
Mål:
Lektion 2
Läxa sid 230-231, 234-237
Mål:
Ni skriver era svar i skrivboken.
1 Beskriv hur arbetssituationen i en fabrik kunde se ut för en arbetare.
2 Ge exempel på hur det kunde bli sämre för mskor att bo i stan jämfört med att bo på landet.
3 Varför bildades fackföreningar?
4 Fackföreningar var först förbjudet men tilläts sedan - hur kom det sig ? ( att de tilläts) Förklar
Vecka 12
Lektion 1
Mål: Att lära sig om någon uppfinning och kunna förstå hur just den påverkar och förändrar människans situation och samhällets utveckling
Att göra:
Paruppgift kring uppfinning
Instruktion
Tid: Arbete kring uppfinning, två lektioner inspelning plus träna inför redovisning, en lektion. Redovisning en lektion. Filmen/redovisningen får vara max 5 min
Lektion 2 Arbeta vidare med par uppgiften kring en uppfinning
V 13
Lektion 1
Mål: Att muntligt kunna redogöra och förklara vad du lärt kring din uppfinning och dess betydelse
Att göra:
Redovisning genom att ni spelar in er redovisning som ni mailar. Detta ska göras innan ni lämnar lektionssalen
Lektion 2 Obs långfredag - Lektionen utgår
V 14 PÅSKLOV
,
Industriella revolutionen
Det här skall ni kunna när arbetsområdet är slut:
Ange och förklara några Orsaker till att den industriella revolutionen kunde starta
- Triangelhandeln
- Jordbruket förändras
- Nya uppfinningar och maskiner
Förklara hur arbetarnas arbetsvillkor såg ut och förändrades
Reflektera/resonera kring hur har den industriella revolutionen påverkat oss i dag?
Vecka 10
Lektion 1 prov på franska revolutionen
Läxa sid: 171, 223-225
Lektion 2
Mål : Att få en introduktion till och överblick över vad den industriella revolutionen var.
Att göra
Diskutera utifrån era förkunskaper vad den industriella revolutionen innebär.
Vi Tittar på film från sli.se 16 min och diskuterat frågor till filmen.
Vecka 11
Lektion1
Mål:
- Att kunna förklara hur triangelhandel fungerar och hur den kunde bidra till att den industriella revolutionen kunde starta i Storbritannien
- Att kunna förklara vilka förändringar som gjordes inom jordbruket i Storbritannien under mitten på 1700-talet.
- Läsa tillsammans i boken om jordbrukets förändring och hur detta påverkade utvecklingen i samhället, därefter en elevövning kring denna förändring
- Eleverna läser texten i boken tillsammans i smågrupper och reder ut svåra begrepp. Sedan svarar gruppen på frågorna i boken på sid. 225. Läxa till måndag 12/3 att göra färdigt frågorna på sid. 225
- Genomgång av triangelhandeln
Lektion 2
Läxa sid 230-231, 234-237
Mål:
- Att kunna förklara hur arbetarnas arbetsvillkor såg ut och förändrades.
- Att kunna förklara hur fackföreningar växer fram.
Ni skriver era svar i skrivboken.
1 Beskriv hur arbetssituationen i en fabrik kunde se ut för en arbetare.
2 Ge exempel på hur det kunde bli sämre för mskor att bo i stan jämfört med att bo på landet.
3 Varför bildades fackföreningar?
4 Fackföreningar var först förbjudet men tilläts sedan - hur kom det sig ? ( att de tilläts) Förklar
Vecka 12
Lektion 1
Mål: Att lära sig om någon uppfinning och kunna förstå hur just den påverkar och förändrar människans situation och samhällets utveckling
Att göra:
Paruppgift kring uppfinning
Instruktion
Tid: Arbete kring uppfinning, två lektioner inspelning plus träna inför redovisning, en lektion. Redovisning en lektion. Filmen/redovisningen får vara max 5 min
- Uppfinning lottas ut till respektive grupp.
- Börja med att söka fakta i läroboken och komplettera vid behov. Se länktips.
- Ni skall besvara följande frågor:
- Berätta kort beskrivande fakta om din uppfinning samt visa bild.
- Förklara sedan utförligt vilken nytta uppfinningen hade under industriella revolutionen.
- Beskriv också vilken förändring din uppfinning har bidragit till för individ och samhälle.
- Alla grupper spelar in en redovisning som mailas till mig, ni har ansvar att höra med mig att filmen kommit fram till min mail innan ni lämnar lektiossalen
- Redovisning i klassrummet sker efter lovet genom att vi ser på varandras inspelningar.
Lektion 2 Arbeta vidare med par uppgiften kring en uppfinning
V 13
Lektion 1
Mål: Att muntligt kunna redogöra och förklara vad du lärt kring din uppfinning och dess betydelse
Att göra:
Redovisning genom att ni spelar in er redovisning som ni mailar. Detta ska göras innan ni lämnar lektionssalen
Lektion 2 Obs långfredag - Lektionen utgår
V 14 PÅSKLOV
,
Välkomna tillbaka efter höstlovet
Vi ska fortsätta att läsa samhällskunskap men nu rikta in oss på samhällsekonomi.
Kunskaper i samhällsekonomi behöver du för att kunna vara delaktig i att fatta viktiga politiska beslut för samhället du lever i tex om hur samhällets resurser ska fördelas. Du behöver också kunskaper i ekonomi för att bättre klara av ett vuxenliv med arbete, skatter, sparande och investeringar och för att veta hur du ska konsumera för en hållbar utveckling.
Vi ska fortsätta att läsa samhällskunskap men nu rikta in oss på samhällsekonomi.
Kunskaper i samhällsekonomi behöver du för att kunna vara delaktig i att fatta viktiga politiska beslut för samhället du lever i tex om hur samhällets resurser ska fördelas. Du behöver också kunskaper i ekonomi för att bättre klara av ett vuxenliv med arbete, skatter, sparande och investeringar och för att veta hur du ska konsumera för en hållbar utveckling.
Lektionsplanering
v5 lektion 1
Lektionsmål : Att väcka intresse för och ge dig en inblick i hur det franska samhället såg ut vid 1700 talets slut
Att göra: Veckans Nyheter( eftersom vi gör det bör det väl stå :)
Bildanalys
Film ca 30 min . Har du konto i sli kan du följa länken och titta på filmen flera gånger( lärare kan ge dig konto)
sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%201264
v 5 Lektion 2 sidorna 206-209
Lektionsmål: Att kunna förklara orsakerna bakom revolutionen
Att göra: Utifrån filmen punktar vi tillsammans upp orsaker bakom revolutionen
Vi läser texten i boken tillsammans
Ni ska sedan göra en mindmap kring orsakerna
Svara på frågor till texten i den mån ni hinner.
v 6 Lektion1 sidorna 210 - 215
Lektionsmål: Att kunna redovisa dina kunskaper om den Amerikansk revolutionen
Du ska sätta dig in i händelseförloppet.
Att göra : Skriv ner viktiga händelser under åren 1789-1794 (i kronologisk ordning)
Välj ut tre av dessa händelser som du förklarar orsaker till och konsekvenser av. Skriv i din skrivbok.
Klicka här när du vill redigera.
v5 lektion 1
Lektionsmål : Att väcka intresse för och ge dig en inblick i hur det franska samhället såg ut vid 1700 talets slut
Att göra: Veckans Nyheter( eftersom vi gör det bör det väl stå :)
Bildanalys
Film ca 30 min . Har du konto i sli kan du följa länken och titta på filmen flera gånger( lärare kan ge dig konto)
sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%201264
v 5 Lektion 2 sidorna 206-209
Lektionsmål: Att kunna förklara orsakerna bakom revolutionen
Att göra: Utifrån filmen punktar vi tillsammans upp orsaker bakom revolutionen
Vi läser texten i boken tillsammans
Ni ska sedan göra en mindmap kring orsakerna
Svara på frågor till texten i den mån ni hinner.
v 6 Lektion1 sidorna 210 - 215
Lektionsmål: Att kunna redovisa dina kunskaper om den Amerikansk revolutionen
Du ska sätta dig in i händelseförloppet.
Att göra : Skriv ner viktiga händelser under åren 1789-1794 (i kronologisk ordning)
Välj ut tre av dessa händelser som du förklarar orsaker till och konsekvenser av. Skriv i din skrivbok.
Klicka här när du vill redigera.
Så här ser grovplaneringen ut:
v 45 Sid 4-10
Dina och samhällets pengar.
Måndag:Den privata ekonomin.
Fredag
v 46 Sid 11-14
Vecka 46 måndag:
v 48 måndag och fredag
Eget arbete med det ekonomiska kretsloppet
v 49 måndag och fredag
Redovisning i klass av ditt arbete
v 45 Sid 4-10
Dina och samhällets pengar.
Måndag:Den privata ekonomin.
- Vad betyder begreppet ekonomi.
- Budget, inkomst och utgift.
- Bruttolön, nettolön och disponibel inkomst.
- Behöver vi pengar? Varför handlar vi med varandra?
- Utbud, efterfrågan och jämviktspris.
Fredag
- Konsument, producent och marknad.
- Planekonomi, marknadsekonomi och blandekonomi.
v 46 Sid 11-14
Vecka 46 måndag:
- Det ekonomiska kretsloppet
- Läxförhör begrepp
- Fortsättning ekonomiskt kretsloppet
- Genomgång av praouppgift
v 48 måndag och fredag
Eget arbete med det ekonomiska kretsloppet
v 49 måndag och fredag
Redovisning i klass av ditt arbete
V 45 Lektion 1 måndag
Lektionsmål: Att kunna förklara begreppet ekonomi
Att se och kunna förklara relationen mellan utbud och efterfrågan och hur det bestämmer priset.
Genomgång kring begreppet ekonomi som vi ofta förknippar med hur vi använder våra pengar, vår budget.
När började vi använda pengar och varför ?
Vi läser sidan 6 och 7.
Vad bestämmer priset på en vara? Övningsblad att arbeta med.
www.studi.se/l/det-ekonomiska-kretsloppet-i
lektion 2 Fredag
Först en återblick på förra lektionens mål och en övning för att se att ni förstått.
Lektionsmål:
Att kunna se att olika ekonomiska system ger olika konsekvenser och ge exempel på det.
För att sköta landets ekonomi
måste de som styr bestämma
- Vad som ska tillverkas
- Hur det ska tillverkas
- Vem som ska få tjäna pengar på det som tillverkats
Vi ser på presentationen nedan : Olika ekonomiska system
- Planekonomi
- Marknadsekonomi
- Blandekonomi.
Vi gör en begreppslista inför nästa veckas koll.
1Börja med att förklara begreppet ekonomi, denna förklaring bör vara lite längre och utförligare än resten av begreppen.
2 Förklara begreppen vi gått igenom( några begrepp tar vi upp kommande lektion) Budget, inkomst, utgift, marknad, producent, konsument, nettolön, bruttolön, skatt, utbud, efterfrågan, offentliga sektorn, planekonomi, marknadsekonomi, blandekonomi, monopol, jämviktspris
2 Förklara begreppen vi gått igenom( några begrepp tar vi upp kommande lektion) Budget, inkomst, utgift, marknad, producent, konsument, nettolön, bruttolön, skatt, utbud, efterfrågan, offentliga sektorn, planekonomi, marknadsekonomi, blandekonomi, monopol, jämviktspris
Lekt 3 måndag Sidor i boken 11-13
Lektionsmål: Lära sig o det ekonomiska kretsloppet
Att se vilka aktörerna är och hur pengarna går mellan dessa aktörer.
Att göra :
Lektionsmål: Lära sig o det ekonomiska kretsloppet
Att se vilka aktörerna är och hur pengarna går mellan dessa aktörer.
Att göra :
- Nyhetsmorgon
- repetition
- 2/2 rita det ekonomiska kretsloppet
Lektion 4 Fredag
Lektionsmål: Visa att du kan ämnesbegreppen
Befästa kunskaperna kring aktörerna och pengarnas väg i ekonomiska kretsloppet
Att göra : Nyhetsmorgon
Begreppskoll
Rita det ekonomiska kretsloppet
V 48 Välkomna tillbaka efter praon!
Det ekonomiska kretsloppet
Du/ni ska göra ett arbete där följande kunskapskrav ska bedömas:
Kunskapskrav 1 : Eleven visar kunskap om olika samhällsstrukturer
E grundläggande C goda A mycket goda
I detta arbete ska du då visa kunskap om den ekonomiska strukturen – det ekonomiska kretsloppet.
Kunskapskrav 2: Eleven ska undersöka hur samhällsstrukturer är uppbyggda och hur de fungerar. De ska beskriva samband inom och mellan olika strukturer
E enkla C förhållandevis komplexa A komplexa
I ditt arbete ska du då kunna beskriva hur det ekonomiska kretsloppet fungerar och beskriva samband mellan de olika aktörerna i kretsloppet.
Kunskapskrav 3 i beskrivningen av samband kan eleven använda begrepp
E på ett fungerande sätt C relativt väl fungerande sätt A väl fungerande sätt
I detta arbete innebär det då att du ska förklara begrepp och använda dig av begrepp när du förklarar kretsloppet
Kunskapskrav 4 Eleven kan föra resonemang om hur individen och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver samband mellan olika faktorer
E enkla C relativt välutvecklade A välutvecklade nyanserat
I detta arbete innebär det att du ska kunna se hur vi människor kan påverka men också påverkas av förändringar i det ekonomiska kretsloppet och att det påverkar hela samhället.
Uppgiftsbeskrivning
Ni Får arbeta 2/2 för att på bästa sätt illustrera / visa att ni förstått kretsloppet. Vilka är aktörerna? Ge relevant fakta om dem. Vad går mellan dess aktörer? Förklara och beskriv. Till detta får ni 2 lektioner ,ni ska då spela in . Det gör alla
V 49 ska vi på första lektionen lyssna på de som vill redovisa för klass. Vi lottar om det blir för många som vill redovisa i klass. Andra lektionen får ni individuellt svara skriftlig på vad som händer i kretsloppet om någon förutsättning ändras. Tex om någon i ett hushåll blir sjuk, vad händer då i kretsloppet, hur kan man tänka att det påverkar?
Ni kommer att få av oss få en förändrad situation att ta ställning till där och då för att visa att ni förstår hur olika händelser kan påverka individ/ samhälle.
Ny planering för att ni ska få lite mer tid
Vecka 49
Lektion 1 fredag
-Berättar att vi skjuter fram betygssättningen
-20 min till att bli klar med filmen.
-Skriva uppgiften
Vecka 50
Måndagens lektion
-Par om två och två får ett A3 papper och uppgiften om XXX. På pappret skall ni skriva ner konkret vad som händer i det ekonomiska kretsloppet just kring det här fallet. Tänk på att alla fyra aktörer skall vara med. Diskutera med kompisen och reflektera hur ni har besvarat uppgiften.
-Efter 20 min byter man kompis och fortsätter att förklara och beskriva hur ni har tänkt för varandra. -1 -Gemensam genomgång av hög och lågkonjunktur.
- Titta på A3-pappret igen och se om ni behöver fylla på med något.
Fredagens lektion
Lektion 3
Tid för att ställa frågor och ta upp funderingar Du får ditt eget svar tillbaka och kan nu fundera på vad du vill fylla på med. Läs noga igenom och se hur du vill utveckla ditt svar efter arbetet i grupp och genomgång på tavlan. Skriva uppgiften igen. Denna uppgift tas in för bedömning och betygssätts på andra sidan julledigheten.
- När du är klar arbetar du med uppgiften om att främja eller motarbeta MR
- Arbete med svenskuppgift praoreportage
Demokrati / Diktatur
samhällskunskap läser vi för att ni bättre ska kunna förstå och känna er delaktiga i det samhälle och den värld ni lever i. i Läroplanen står det att ni genom undervisningen i ämnet ska få sammanfattningsvis ges utveckla er förmåga att:
Grovplanering Lektioner på måndagar och fredagar
V. 40-41 Demokrati och diktatur . Sidor i boken 5-15.
V 42 Hur kan vi påverka . Sidor i boken 16-22
V 43 Baskurs "Hur Sverige styrs"
V 44 Höstlov
r
V 39 Fredag Demokrati och diktatur
Lektionsmål : Du ska kunna förklara innebörden av begreppet demokrati med hjälp av ämnesord tex åsiktfrihet....
Vad är grejen med demokrati och diktatur?
Gå in på följande länk till en genomgång av Mattias Axelsson där han förklarar skillnaden mellan demokrati och diktatur
https://youtu.be/1_yU832p-ao
Lyssna och titta i 6 min och 45 sekunder, gå sedan tillbaka för att svara på följande frågor . Skriv svaren i din skrivbok. Skriv rubrik, skriv med blyers så läsligt som du kan J
1 Var kommer ordet demokrati och vad betyder det?
Skriv : Ordet demokrati kommer från ……. Och betyder…..
2 Vad betyder åsiktsfrihet ?
Skriv: Åsiktsfrihet innebär att…
3 Vad betyder Tryckfrihet ?
( svara som jag visat tidigare)
4 Vad betyder det att Majoriteten ska bestämma?
5 Vad menas med rättsäkerhet?
6 Vilka är de 5 punkter som krävs för att ett land ska sägas vara en demokrati ?
7 Gå till kartbilden 4:10
8 Vad visar den blå färgen ?
9 Vad visar den röda färgen ?
10 Vad visar den gula färgen ?
11 Vilka tre världsdelar har ”mest” demokrati?
12 Ge ex på länder som är diktaturer.
13 Vad säger de om Indien ?
14 Vad säger de om Ryssland – spela tillbaka om du vill ?
15 Lyssna vidare på bilden olika diktaturer , Stanna sedan och svara på frågorna, spela tillbaka om du vill för att kunna svara på: Vilka olika diktaturer finns ?
16 Ge ex på något land där det är teokrati .
17 Se nästa bild Demokrati i Sverige . Han säger där att Vi haft folkomröstningar i Sverige på nationell nivå, Vad menas men nationell nivå ?
18 Hur många folkomröstningar har vi haft i Sverige ?
19 Ge ex på 3 saker vi folkomröstat om .
20 Vad menas med att folkomröstningar är rådgivande ?
V 40 Måndag
Ni arbetar vidare med uppgiften " vad är grejen med demokrati och diktatur"
Fredag Sidor i boken 4-7
Lektionsmål: Du ska kunna förklara följande begrepp: Direkt demokrati, representativ demokrati, åsiktsfrihet, yttrandefrihet,censur, och rättssäkerhet.
V 41 Måndag Sidor i boken 8-13
lektionsmål: Att med egna ord kunna formulera viktiga skillnader mellan en demokrati och en diktatur.
V 41 fredag
Lektionsmål: Du ska bli säkrare på att formulera dig i frågor där du ska jämföra och beskriva skillnader.
Du ska bli medveten om olika metoder att påverka, skapa opinion
- reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
- analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
- analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
- uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
- söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
- reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Grovplanering Lektioner på måndagar och fredagar
V. 40-41 Demokrati och diktatur . Sidor i boken 5-15.
V 42 Hur kan vi påverka . Sidor i boken 16-22
V 43 Baskurs "Hur Sverige styrs"
V 44 Höstlov
r
V 39 Fredag Demokrati och diktatur
Lektionsmål : Du ska kunna förklara innebörden av begreppet demokrati med hjälp av ämnesord tex åsiktfrihet....
- Vi startar upp med "brainstorming" på tavlan - vad tänker ni på när ni hör orden demokrati och diktatur och kopplar det till dagsaktuelle händelser
- Ni arbetar med uppgiften nedan " vad är grejen med demokrati och diktatur ?"
Vad är grejen med demokrati och diktatur?
Gå in på följande länk till en genomgång av Mattias Axelsson där han förklarar skillnaden mellan demokrati och diktatur
https://youtu.be/1_yU832p-ao
Lyssna och titta i 6 min och 45 sekunder, gå sedan tillbaka för att svara på följande frågor . Skriv svaren i din skrivbok. Skriv rubrik, skriv med blyers så läsligt som du kan J
1 Var kommer ordet demokrati och vad betyder det?
Skriv : Ordet demokrati kommer från ……. Och betyder…..
2 Vad betyder åsiktsfrihet ?
Skriv: Åsiktsfrihet innebär att…
3 Vad betyder Tryckfrihet ?
( svara som jag visat tidigare)
4 Vad betyder det att Majoriteten ska bestämma?
5 Vad menas med rättsäkerhet?
6 Vilka är de 5 punkter som krävs för att ett land ska sägas vara en demokrati ?
7 Gå till kartbilden 4:10
8 Vad visar den blå färgen ?
9 Vad visar den röda färgen ?
10 Vad visar den gula färgen ?
11 Vilka tre världsdelar har ”mest” demokrati?
12 Ge ex på länder som är diktaturer.
13 Vad säger de om Indien ?
14 Vad säger de om Ryssland – spela tillbaka om du vill ?
15 Lyssna vidare på bilden olika diktaturer , Stanna sedan och svara på frågorna, spela tillbaka om du vill för att kunna svara på: Vilka olika diktaturer finns ?
16 Ge ex på något land där det är teokrati .
17 Se nästa bild Demokrati i Sverige . Han säger där att Vi haft folkomröstningar i Sverige på nationell nivå, Vad menas men nationell nivå ?
18 Hur många folkomröstningar har vi haft i Sverige ?
19 Ge ex på 3 saker vi folkomröstat om .
20 Vad menas med att folkomröstningar är rådgivande ?
V 40 Måndag
Ni arbetar vidare med uppgiften " vad är grejen med demokrati och diktatur"
Fredag Sidor i boken 4-7
Lektionsmål: Du ska kunna förklara följande begrepp: Direkt demokrati, representativ demokrati, åsiktsfrihet, yttrandefrihet,censur, och rättssäkerhet.
- Vi läser i läroboken sidorna 4-7 och samtalar om texten, reder ut begrepp.
- Arbete i grupp 4/4 där ni ska reda ut begreppen representativ och direkt demokrati tillsammans och ge exempel. Ta också fram fördelar och nackdelar med de två olika demokratiska beslutssätten.
- Ni ska sedan utifrån gruppdiskussionen skriva egna förklaringar, exempel, för och nackdelar med på separat papper som vi delar ut. Vi samlar in för att titta på detta.
- Ni får en liten stund att arbeta färdigt med frågorna till " vad är grejen med demokrati och diktatur"
V 41 Måndag Sidor i boken 8-13
lektionsmål: Att med egna ord kunna formulera viktiga skillnader mellan en demokrati och en diktatur.
- Vi repeterar kort förra lektionens två begrepp: direkt och representativ demokrati.
- Därefter läser vi sidorna 8-9 tillsammans och talar om texten
- Ni delas in i grupper 4/4 och får ett arbetsblad om skillnader mellan demokrati / diktatur. Ni ska tillsammans diskutera och fylla i de rutor som finns om vilken roll olika "saker" har i en demokrati och en diktatur( skolans roll, roll, politikernas roll osv)
- Nu ska du enskilt skriva i din skrivbok och träna på att formulera svaren själv :
- vilken roll spelar skolan i en demokrati jämfört med i en diktatur?
- Vilken roll spelar media i en demokrati jämfört med i en diktatur?
V 41 fredag
Lektionsmål: Du ska bli säkrare på att formulera dig i frågor där du ska jämföra och beskriva skillnader.
Du ska bli medveten om olika metoder att påverka, skapa opinion
- Genomgång på hur man kan jämföra och vilka ord som är bra att använda sig av i en jämförelse.
- Ni jobbar för att utveckla era svar kring mediernas roll i demokrat/diktatur
- Om du vill påverka något i ditt samhälle, vilka metoder kan du då använda dig av? Fundera och punkta upp. Läs sedan i boken s 16-17 och fyll på din lista
- Hinner du så jobba vidare med sidorna om folkrörelser.Vad ÄR en folkrörelse? Ge ex på några folkrörelser Läs s 18-19. Är du med i någon folkrörelse?
V 42 Måndag
Lektionsmål : Att kunna förklara begreppet MR och vad det innebär.
Att kunna diskutera och redogöra för dess betydelse.
Lättläst version av de mänskliga rättigheterna http://www.regeringen.se/49bafa/contentassets/11595e8d5b074807ac5404153f0e1dce/fns-allmanna-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna.-lattlast-version
Fredag
Lektionsmål : Att kunna förklara begreppet MR och vad det innebär.
Att kunna diskutera och redogöra för dess betydelse.
Lektionsmål : Att kunna förklara begreppet MR och vad det innebär.
Att kunna diskutera och redogöra för dess betydelse.
- kort repetition av förra lektionens innehåll och läxan.
- Skriv på en lapp vad du tänker på inför begreppet Mänskliga Rättigheter
- Vi ser en film ca 10 min om Mänskliga rättigheter
- Spel om MR där ni ska "rangordna" och diskutera vilka rättigheter som är viktigare än andra.
Lättläst version av de mänskliga rättigheterna http://www.regeringen.se/49bafa/contentassets/11595e8d5b074807ac5404153f0e1dce/fns-allmanna-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna.-lattlast-version
Fredag
Lektionsmål : Att kunna förklara begreppet MR och vad det innebär.
Att kunna diskutera och redogöra för dess betydelse.
- Fortsätta där ni slutade med spelet om MR
- Information och förberedelse inför politikerbesök på måndag. Vi ser en PP och en film samt diskuterar utifrån detta.
- https://vimeo.com/237051375
V 43 Måndag
Lektionsmål : Att få en överblick över "hur Sverige Styrs"
Att kunna svara på lektionens kontrollfrågor.
Genomgång på tavlan där jag berättar om val/ riksdag/regering. Ni är aktiva genom att säga vad ni kan och genom att ställa frågor.
Ni ritar därefter i er skrivbok den "skiss" jag har ritat upp på tavlan. Skriv in kommentarer till skissen
Därefter arbetar ni enskilt med lektionens"kontrollfrågor" som är följande:
Svaren ska skrivas på sådant sätt som vi talat om dvs man ska förstå frågan genom att läsa svaren. De ska kunna "stå för sig själva"
Boken ämnas till mig kl 10.00
Fredag
Lektionsmål : Försäkra dig om att du gjort förväntade uppgifter och kan det du förväntas kunna
genom att : Förhöra varandra på frågorna s 15
Förhöra varandra på frågorna kring "hur Sverige styrs"
Går igenom frågorna till "vad är grejen" du behöver inte "kunna" svaren men ni ska diskutera och jämföra vad ni svarat
Fördjupa dig i mänskliga rättigheternas innebörd genom att ge exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen
Två/två arbeta med en av punkterna eller en del av någon mänsklig rättighet. Redovisa genom en bild med text som du arbetar fram med hjälp av ipad
Lektionsmål : Att få en överblick över "hur Sverige Styrs"
Att kunna svara på lektionens kontrollfrågor.
Genomgång på tavlan där jag berättar om val/ riksdag/regering. Ni är aktiva genom att säga vad ni kan och genom att ställa frågor.
Ni ritar därefter i er skrivbok den "skiss" jag har ritat upp på tavlan. Skriv in kommentarer till skissen
Därefter arbetar ni enskilt med lektionens"kontrollfrågor" som är följande:
- När och hur ofta har vi val i Sverige?
- Vi väljer till tre olika beslutsnivåer, vilka?
- Vilka två huvudområden har landstingen hand om ?
- Vad menas med följande begrepp a) Proportionellt valsystem b) Mandat c) Utskott d) departement e) Ledamöter och ministrar f) Proposition/ motion
- Vilka är riksdagens (3) och regeringens(4) viktigaste uppgifter?
Svaren ska skrivas på sådant sätt som vi talat om dvs man ska förstå frågan genom att läsa svaren. De ska kunna "stå för sig själva"
Boken ämnas till mig kl 10.00
Fredag
Lektionsmål : Försäkra dig om att du gjort förväntade uppgifter och kan det du förväntas kunna
genom att : Förhöra varandra på frågorna s 15
Förhöra varandra på frågorna kring "hur Sverige styrs"
Går igenom frågorna till "vad är grejen" du behöver inte "kunna" svaren men ni ska diskutera och jämföra vad ni svarat
Fördjupa dig i mänskliga rättigheternas innebörd genom att ge exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen
Två/två arbeta med en av punkterna eller en del av någon mänsklig rättighet. Redovisa genom en bild med text som du arbetar fram med hjälp av ipad
Hinduism & Buddism
v 34 - 39
Vi läser religionskunskap i skolan för att ni ska få en bättre förståelse för er omvärld. Förståelsen för den värld du lever i och för andra människors sätt att tänka och leva utvecklas om du har kunskaper om religioner och andra livsåskådningar.
Du kan då också bättre förstå och lättare se samspelet mellan religioner och samhället.
Du ska bli medveten om att den religion som anhängarna utövar kan skilja sig åt beroende på var i världen det är, det kan också skilja sig åt från den religion som religionens präster och andliga ledare vill visa.
Målet för detta arbetsområde är att du ska
- Utveckla dina kunskaper och din förmåga att berätta och förklara centrala tankar inom religionen
- Du ska kunna jämföra och reflektera hur de olika religionerna påverkar människor och samhällen
-Du ska kunna jämföra religionerna och också jämföra det med din egen livsåskådning
-Du ska få en bättre förståelse för och kunskap om hur hinduer och buddister lever och utövar sin tro
Läromedel: SOS år 9 Religion
Måndagar Fredag
v 33 Mentorsdag Uppkomst historia Cirkeltänk
34 Läran begreppen Gudar, heliga skrifter
Vardagar och högtider
35 Läxförhör Buddhism legend uppkomst
Kastsystem/demokrati/ samhälle
36 Läran begrepp/skillnader med hinduism Riktningar/ Klosterliv
37 Riktningar/ Klosterliv, Vardagar högtid Läxförhör Bilduppgift
38 Bilduppgift Självskattning/ Ämnesutvärderning repetition
39 Prov Må 25/9
v 33 Fredag Introduktion Lärobokens sidor 8-13
Lektionsmål: Du ska lära dig var, när och hur hinduismen uppkommit
Vi startar med en kort film där en ungdom berättar om hur det är att vara hindu.
sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=U100570-09
Gemensam tankekarta - vad vet du / ni ? ( EPA)
- Vi läser tillsammans sidorna 8-9
- Lärarledd genomgång om uppkomst. Alla läser sedan s 10-11
- film "Under ett och ett halvt år har programledaren Anna Lindman Barsk rest Sverige runt för att möta människor som låter religion och andlighet styra sina liv. För trots att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder är intresset för andlighet stort."
- Besvara följande frågor.
- Hur ska man förstå och förklara att hinduerna kallar sin religion för " den eviga lagen" ?
- Hur är den mer vetenskapliga förklaringen till hur religionen uppkommit?
- Förklara kastsystemet och hur det uppkommit.
Klicka på länken för att se filmen:
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD 2372
V 34 Måndag Läroboken sidorna 17-27
Lektionsmål: Du ska lära dig vad en troende hindu tror på och och kunna förklara det med hjälp av de centrala begreppen
Lektionsmål: Du ska lära dig vad en troende hindu tror på och och kunna förklara det med hjälp av de centrala begreppen
- Kort repetition- visa vad du kommer ihåg!
- Lärargenomgång om Hinduismens lära. Viktiga begrepp: Atman, Brahman, Karma, reinkarnation, Moksha,Samsara, kast, Sanatana dharma
- Förklara hur alla centrala begrepp vi skrivit upp på tavlan hänger ihop, rita gärna till din förklaring. Detta ska lämnas in innan du går från lektionen
- V 34 fredag Läroboken sidorna 24-25,30-34
Lektionsmål: Du ska lära dig om de 5 "största" Gudarna samt viktiga traditioner och högtider inom hinduismen.
- Vi läser tillsammans s 24 och 25
- Du ska se bilderna s 24 och skriva kort om varje Gud. Skriv namn på Guden, Beskriv guden och vad den "kan".Skriv upp Gudens symboler. Lämna plats så att du kan rita guden och symbolerna sedan
- Läs sedan enskilt s 30 "Hur är det att vara hindu?" Förklara sedan vad Puja är.
- s 31 Vad är Yugadi? Varför är alla glada och firar då ?
- Läs om Holi s 32 - känner du igen det ? Prata med en kamrat och se om någon av er sett eller hört om någon liknande fest i Sverige
- Lyssna och se korta filmpresentationen ovan. Använd hörlurar!
- Rita Gudarna och deras symboler.
- Vad gör de på bilden s 33
- Se bilden s 35 - vad gör de ? Varför ?
- Förbered dig för läxförhöret nästa gång. Du ska träna på att kunna målen som står för de tre lektioner som vi haft.
V35 Måndag Läroboken s 35-37 och s 21-22
Lektionsmål: Att kunna förklara hur gamla traditioner i hinduismen påverkar människornas liv och demokratin
Tryck på knappen för filmen : De kastlösa
Uppgift
Indien - Världens största demokrati !
Man kan ofta höra och läsa om att Indien är världens största och snabbast växande demokrati.
Om man slår upp Indien i Nationalencyklopedin kan man läsa följande:
Statsskick och politik - Uppslagsverk - NEStatsskick och politik. Indien. Indien är en suverän, demokratisk och sekulariserad federal republik med parlamentariskt styrelsesätt och allmän och lika rösträtt.
www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/indien/statsskick-och-politik
Diskutera i grupp
1 Tala fritt om vad ni tänkte på när ni såg filmen.
2 Håller ni med om att Indien är en demokrati?
Motivera varför / varför inte
3 Är kastsystemet tillåtet enligt lag i Indien ?( googla om ni ej vet )
4 Vilken roll spelar religionen i Indien om ni jämför med religionens roll i Sverige?
5 Hur uppkom kastsystemet? Varför uppkom det ? För vilka är det ett bra system ? För vilka är det ett dåligt system?
Tryck här för att se filmen skuldslavar
Lektionsmål: Att kunna förklara hur gamla traditioner i hinduismen påverkar människornas liv och demokratin
- Läxförhör
- Vi ser en bit av filmen " de kastlösa" tillsammans.
- Ni sitter i grupp och arbetar med uppgiften " Indien världens största demokrati"
- Gemensamt avslut där ni redovisar era diskussioner
Tryck på knappen för filmen : De kastlösa
Uppgift
Indien - Världens största demokrati !
Man kan ofta höra och läsa om att Indien är världens största och snabbast växande demokrati.
Om man slår upp Indien i Nationalencyklopedin kan man läsa följande:
Statsskick och politik - Uppslagsverk - NEStatsskick och politik. Indien. Indien är en suverän, demokratisk och sekulariserad federal republik med parlamentariskt styrelsesätt och allmän och lika rösträtt.
www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/indien/statsskick-och-politik
Diskutera i grupp
1 Tala fritt om vad ni tänkte på när ni såg filmen.
2 Håller ni med om att Indien är en demokrati?
Motivera varför / varför inte
3 Är kastsystemet tillåtet enligt lag i Indien ?( googla om ni ej vet )
4 Vilken roll spelar religionen i Indien om ni jämför med religionens roll i Sverige?
5 Hur uppkom kastsystemet? Varför uppkom det ? För vilka är det ett bra system ? För vilka är det ett dåligt system?
Tryck här för att se filmen skuldslavar
Buddhism
V 35 fredag Buddhism uppstart. Legenden om religionens uppkomst. Lärobokens sidor 40-44
Lektionsmål: Du ska lära dig var, när och hur Buddismen uppkommit.
Lektionsmål: Du ska lära dig var, när och hur Buddismen uppkommit.
- Vi läser legenden tillsammans.
- Diskutera i grupp följande frågor ( Alla skriver ner svar enskilt efter att ni diskuterat och samtalat om frågorna)
- Varför ville Siddhartas föräldrar hålla honom instängd i palatset?
- Varför lämnade han ändå palatset?
- Vad menas med att han försökte leva som asket? Varför gjorde han det ?
- Vad betyder ordet Buddha?
- Se filmen nedan ( 7,5 min)
v 36 Måndag Buddismens lära. Lärobokens sidor 44-48, 50-53
Lektionsmål: Du ska försöka förstå buddhismens lära: de fyra sanningarna, den åttafaldiga vägen och målet för en buddism.
- Repetition av förra lektionens mål
- Gemensam läsning
- Lärarledd genomgång då eleverna antecknar
- Diskutera likheter och skillnaden hinduism och buddhism med bänkkamraten. Punkta upp vad ni kan se för skillnader och likheter ( venndiagram)
- Arbeta med frågorna i boken om du hinner. Se att du kan frågorna s 48, leta upp svaret på den fråga du inte kan . Detta behöver du ej skriva ner. Gå vidare till s 57 skriv svaren i skrivboken, starta med frågorna på grundnivån
V 36 fredag Arbeta vidare med förra lektionens uppgifter. Jobba med frågorna i boken
V 37 måndag Klosterliv och olika riktningar. Läroboken s 58-69
Lektionsmål: Se att det finns olika uppfattningar om buddhism som livsåskådning ( religion eller levnadssätt)
Lära dig lite om de olika riktningarna
Få större förståelse för hur det kan vara att leva som buddist.
- Genomgång av Theravada och Mahayana
V 37 Fredag
- Läxförhör
- Enskild uppgift.Välj mellan följande två uppgifter
- A Välj ut 4 bilder som illustrerar hur ditt liv/ din dag skulle förändras om du blev buddhist. Skriv text till bilderna Keynote. Läroboken s 62-68.
- B Välj ut fyra bilder som du skriver till och som visar klosterlivet - hur en munk/nunna lever
Förtydligande instruktion:
Du som är klar med kunskapskollen. Välj någon av uppgifterna nedan.
Enskild uppgift.Välj mellan följande två uppgifter. Läroboken s 62-68 har du som grund att utgå ifrån
A Välj ut 4 bilder som illustrerar hur ditt liv/ din dag skulle förändras om du blev buddhist. Skriv text till bilderna Keynote . Läroboken s 62-68 har du som grund att utgå ifrån
B Välj ut fyra bilder som du skriver till och som visar klosterlivet - hur en munk/nunna lever S 54 i läroboken
Uppgift A är lite mer fri, där du kan berätta och skriva tankar kring buddhismen utifrån bilder som du tycker passar.
Hur är livet som en buddhist – hur tänker man / du om du var en buddhist – Hur skulle din vardag/ ditt liv kunna se ut ?
Uppgift B är kanske lite enklare – mer baserad på fakta – du ska beskriva munklivet och berätta om det –
Använd KEYNOTE
V 38 måndag
Lektionsmål: Se att det finns olika uppfattningar om buddhism som livsåskådning ( religion eller levnadssätt)
Lära dig lite om de olika riktningarna
Få större förståelse för hur det kan vara att leva som buddist.
- Jobba vidare med bilduppgiften
- Självskattning / Ämnesutvärdering
V 38 Fredag
Inför provet
V 39 Måndag prov .
Ni får hela lektionstiden på er men flera av er kommer nog att bli klara tidigare. Ni kan då börja med följande uppgift :
Vad är grejen med demokrati och diktatur?
Gå in på följande länk till en genomgång av Mattias Axelsson där han förklarar skillnaden mellan demokrati och diktatur
https://youtu.be/1_yU832p-ao
Lyssna och titta i 6 min och 45 sekunder, gå sedan tillbaka för att svara på följande frågor . Skriv svaren i din skrivbok. Skriv rubrik, skriv med blyers så läsligt som du kan J
1 Var kommer ordet demokrati och vad betyder det?
Skriv : Ordet demokrati kommer från ……. Och betyder…..
2 Vad betyder åsiktsfrihet ?
Skriv: Åsiktsfrihet innebär att…
3 Vad betyder Tryckfrihet ?
( svara som jag visat tidigare)
4 Vad betyder det att Majoriteten ska bestämma?
5 Vad menas med rättsäkerhet?
6 Vilka är de 5 punkter som krävs för att ett land ska sägas vara en demokrati ?
7 Gå till kartbilden 4:10
8 Vad visar den blå färgen ?
9 Vad visar den röda färgen ?
10 Vad visar den gula färgen ?
11 Vilka tre världsdelar har ”mest” demokrati?
12 Ge ex på länder som är diktaturer.
13 Vad säger de om Indien ?
14 Vad säger de om Ryssland – spela tillbaka om du vill ?
15 Lyssna vidare på bilden olika diktaturer , Stanna sedan och svara på frågorna, spela tillbaka om du vill för att kunna svara på: Vilka olika diktaturer finns ?
16 Ge ex på något land där det är teokrati .
17 Se nästa bild Demokrati i Sverige . Han säger där att Vi haft folkomröstningar i Sverige på nationell nivå, Vad menas men nationell nivå ?
18 Hur många folkomröstningar har vi haft i Sverige ?
19 Ge ex på 3 saker vi folkomröstat om .
20 Vad menas med att folkomröstningar är rådgivande ?
Gå in på följande länk till en genomgång av Mattias Axelsson där han förklarar skillnaden mellan demokrati och diktatur
https://youtu.be/1_yU832p-ao
Lyssna och titta i 6 min och 45 sekunder, gå sedan tillbaka för att svara på följande frågor . Skriv svaren i din skrivbok. Skriv rubrik, skriv med blyers så läsligt som du kan J
1 Var kommer ordet demokrati och vad betyder det?
Skriv : Ordet demokrati kommer från ……. Och betyder…..
2 Vad betyder åsiktsfrihet ?
Skriv: Åsiktsfrihet innebär att…
3 Vad betyder Tryckfrihet ?
( svara som jag visat tidigare)
4 Vad betyder det att Majoriteten ska bestämma?
5 Vad menas med rättsäkerhet?
6 Vilka är de 5 punkter som krävs för att ett land ska sägas vara en demokrati ?
7 Gå till kartbilden 4:10
8 Vad visar den blå färgen ?
9 Vad visar den röda färgen ?
10 Vad visar den gula färgen ?
11 Vilka tre världsdelar har ”mest” demokrati?
12 Ge ex på länder som är diktaturer.
13 Vad säger de om Indien ?
14 Vad säger de om Ryssland – spela tillbaka om du vill ?
15 Lyssna vidare på bilden olika diktaturer , Stanna sedan och svara på frågorna, spela tillbaka om du vill för att kunna svara på: Vilka olika diktaturer finns ?
16 Ge ex på något land där det är teokrati .
17 Se nästa bild Demokrati i Sverige . Han säger där att Vi haft folkomröstningar i Sverige på nationell nivå, Vad menas men nationell nivå ?
18 Hur många folkomröstningar har vi haft i Sverige ?
19 Ge ex på 3 saker vi folkomröstat om .
20 Vad menas med att folkomröstningar är rådgivande ?
Arbeta sedan med att bokens frågor inför läxförhöret i morgon.
S 13 fråga 4 a,b, 5,6,7,8,12,13,14 s 21 fråga 1,2,3,7,8 Om du hinner:Se orden vi ska ha på förhöret och träna på dem veckoplanering 13-14 Jordgloben Läxa sid. 8-12 och 14-20 Detta jobbar vi med ( ska du kunna till läxkollen v efter lovet) Hur man använder en kartbok(symboler, skala, färger) Årstider, Polcirkeln, sommarsolståndet och vintersolståndet och midnattssol Dag och natt, Vändkretsar, Ebb och flod Gradnätet, Longitud och latitud (längdgrader och breddgrader) GMT, ekvatorn Topografiska kartor, Tematiska kartor, skala GIS Världshav, världsdelar Lektionsplanerig - detta gör vi på lektionen: Lektion 1 v 13 tisdag Genomgång tillsammans i klassen kring begreppen världskarta, ekvator, GMT, vändkretsar, zenit, polcirkeln, gradnät, världsdelar, världshav. Dela ut kartböcker och gå igenom upplägg med innehåll och register. Vad står koordinaterna för? Tematiska och topografiska kartor, skillnaden? Kartboksövningar Läxa till nästa lektion, läs sid 8-9. Förklara med egna ord varför vi får dag och natt, varför vi har årstider i Sverige och vad midnattssol är. onsdagslektionen utgår Lektion 1 v14 tisdag Repetition från förra lektionen, vilka begrepp? Koll av läxa. Sitt två och två och förklara frågorna för varandra. Formulera sedan ett enskilt ett svar kring varför vi har årstider/ dygn. Detta lämnas in för bedömning. Utgå från bilderna i boken sid 15 och prata om gradnätet. Alla ritar en jordglob och sätter ut längd och breddgrader tillsammans. Eleverna jobbar med egna övningar. Om tid finns börja jobba med Seterra Europa länder och huvudstäder. Lektion 2 onsdag Kan du alla begrepp vi gick igenom senast ? Läs sid 10 och förklara vändkretsarna, vintersolståndet, sommarsolståndet Läs s 12 och förklara sedan muntligt Ebb och flod. Gradnätet gick vi igenom tidigare ( s 14-15 i boken), nu ska du öva genom att jobba med ett arbetsblad Repetera begreppen och arbeta i läroboken med frågorna.s 13 frågorna 4-9, 12, 14,s 14 frågorna 1-3,6,7. Veckan efter lovet kommer läxförhör (begrepp, gradnät och kartboks övningar. Se ovan under rubriken detta jobbar vi med) v. 16-17 Klimat och väder Läxa sid. 24-34 Detta jobbar vi med: Vad är det för skillnad mellan klimat och väder? Var är det varmast och kallast på jorden? Varför? Hur påverkar klimatet och vädret människorna och växtligheten? Rita och förklara hur det ser ut vid Ekvatorn.(Regnskog och öken) Monsunvind och havsströmmar. Varför det regnar. Högtryck och lågtryck. Klimatdiagram. Kustklimat och inlandsklimat Lektionsplanering: detta gör vi under lektionerna Onsdag efter lovet är det läxkoll då du ska kunna Hur man använder en kartbok(symboler, skala, färger) Årstider, Polcirkeln, sommarsolståndet och vintersolståndet och midnattssol Dag och natt, Vändkretsar, Ebb och flod Gradnätet, Longitud och latitud (längdgrader och breddgrader) GMT, ekvatorn Topografiska kartor, Tematiska kartor, skala Världshav, världsdelar Onsdagslektionen gör vi detta : Alla läser s 23 och du funderar sen själv på vad rutan vill säga dig. Vi läser tillsammans s 24. S 25. Läs själv och skriv sedan en förklaring till 1 - Vad är lågtryck, hur och var uppstår det? 2 Vad är högtryck, hur och var uppstår det ? Diskutera med någon annan som är klar och lär av varandra. 3 skriv till/ komplettera ditt svar. Gemensamt samtal kring era förklaringar i helklass. Arbeta sedan med att bokens frågor inför läxförhöret i morgon. S 13 fråga 4 a,b, 5,6,7,8,12,13,14 s 21 fråga 1,2,3,7,8 Om du hinner:Se orden vi ska ha på förhöret och träna på dem Fredagslektionen Arbeta klart med frågorna om låg och högtryck fortsätt sedan med Förklara passadvindar se sid 26 Förklara hur regn uppstår Läs sid 28 och förklara sedan vad golfströmmen har för betydelse för vädret i Norden |
|
Historia- de första civilisationerna.
Vi startade detta arbetsområde innan jul genom att se första delen i en bra filmserie Världens historia.
Ni skulle besvara frågorna nedan och visa mig era svar via mail eller skrivbok.
Vi arbetade med frågor till filmens första del
Frågor till filmen Världens historia del 1
1Varifrån tros alla vi människor komma? Rita på kartan hur vi vandrade
2 De talar om en kvinna som har spelat en stor och viktig roll för många av oss – vad handlade det om?
3 I Europa stötte ”vi” ihop med neanderthalarna, vad var det som gjorde att vi var de som överlevde medans de så småningom dog ut ?
4 En stor svårighet för mänskligheten inträffar för ca 25000 år sedan - vad ?
5 I samband med det berättar de om en viktig uppfinning . vilken?
6 När temperaturen så småningom börjar stiga igen börjar något som kallas jordbruksrevolutionen vad var det? Förklara. Rita ut på kartan var denna revolution startar.
7 I Turkiet har man grävt fram rester av ett av de första samhällena. Hur förändrades livet för människorna när de blev bosfasta jordbrukare och började leva tillsammans? På gott och ont
V2
Lektion1 Onsdag
Vi återkopplar till filmen och frågorna vi arbetade med innan jul, jag noterar vilka som redovisat svar och vilka som har kvar att göra detta. Vi ser tillsammans på planeringen, kunskapskraven och hur era insatser och kunskaper kommer att bedömmas. När vi diskuterat detta kommer jag att lägga in det här ovan så att ni ser vad som beslutats.
Ni får en lärobok( ta med bibliotekskort) och vi läser tillsammans sida 9. Ni besvarar därefter minns du fråga 1 samt fundera frågorna 1 och 2 som finns på sid 10.Du som hinner börjar med frågor till sidorna 13-17.
Frågorna finns under fliken instuderingsfrågor
Lektion2 Fredag
Då jag drabbats av dödsfall i familjen och var borta från arbetet hela vecka 3 ändrades planerna för arbetet med flodkulturerna. det planerade grupparbetet ställs in. Ni fick följande frågor att arbeta med. Dessa frågor får ni arbeta vidare med under vecka 4
Hej!
Här kommer instruktioner för 7a, 7c och 7d i SO under veckan.
Läs sid: 23-25 och svara på frågorna, minns du?1-3 på sid 25
Läs sid: 26-27 och svara på frågorna på sid 27.
Läs sid: 28-29 och svara på frågorna på sid 29.
Läs sid: 30-33 och svara på frågorna, minns du? på sid och Fundera fråga 2.
Läs sid: 34-37 och svara på frågorna på sid 37.
Läs sid 38-39 och svara på frågorna på sid 39.
Läs sid: 43-45 och svara på frågorna på sid 45.
Läs sid 46-47 och svara på frågorna på sid 47.
Läs sid 48-49 och svara på frågorna på sid 48 och 49.
Läs sid 50-53 och svara på frågorna på sid 53.
v 3
Lektion3 Onsdag
Vikarie: Arbete med frågorna ovan
Lektion 4 Fredag
Vikarie: Arbete med frågorna ovan
v4
Lekion 5 Onsdag
Lena tillbaka. Ni får denna vecka på er att bli klara med frågorna ni fick när jag var borta. Svaren lämnas in för bedömning efter fredagens lektion
Lektion 6 Fredag
Lena tillbaka. Ni får denna vecka på er att bli klara med frågorna ni fick när jag var borta. Svaren lämnas in för bedömning efter fredagens lektion
instruktioner__uppgift_flodkulturerna_år_7.doc | |
File Size: | 867 kb |
File Type: | doc |
Lag & Rätt
V 43 Vi ska nu börja med samhällskunskap, det läser vi för att du ska få mer kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar i skola och samhälle - ja för att förstå hur individen och samhället påverkar varandra och därmed bli en god världsmedborgare :)
Vi kommer att arbeta med detta i ca 5 v. En grovplanering finns i filen nedan.
läxplanering_lag_och_rätt_år_7.docx | |
File Size: | 168 kb |
File Type: | docx |
Vi arbetar med boken SOS samhälle 7 sidorna 54-87
v 43 lekt 1 Introduktion till lag&rätt genom en dagsaktuell händelse - helgens demonstrationer för att de afghanska ungdomarna ska få stanna.
Gemensam tankekarta tillsammans på talan utifrån: vad är bra med Sverige?
Begrepp "från brott till straff" små lappar med begreppen som eleverna försöker lägga i rätt ordning.
Vi läser tillsammans s 56-64
7d hann fram till rättegången s 61
Läxa att kunna placera orden i rätt ordningen.
Lek 2 Ni får tillbaka So religionsproven, jag talar kring hur vi tänkt vid rättningen, tid för reflektion och skriftliga kommentarer hur ni tyckte att det gick.
Vi läser vidare s 61-64, skriver begreppen i rätt ordning och skriver en förklaring till orden.
Ni får veta att veckan efter lovet blir det test på begreppen.
( Förundersökning, häktning, husrannsakan, anhållan, åtal, åklagare, rättegång, försvarsadvokat, nämndeman, målsägare, tilltalad, dom, påföljd, = E om du kan förklara vad som menas med dessa ord)
v 45 lekt 1 Vad kan det finnas för anledning till att man begår brott ?
Gruppdiskussion utifrån frågan och filmen " det här är mitt liv - ingen utväg"
Vad tror ni ?
Vilka barn och ungdomar blir kriminella?De allra flesta som begår ett brott som unga fastnar inte i kriminalitet. Men en liten grupp människor blir kriminella. Den lilla gruppen står för en stor del av brottsligheten.
Det finns en del forskning om vilka tidiga riskfaktorer som kan leda till att en person blir kriminell. Det kan handla om att man som liten är aggressiv, förstör för andra, har sönder saker, är allmänt bråkig, har koncentrationssvårigheter och har svårt att umgås med andra barn och vuxna. Barnet kan också ha svårt att följa med i skolarbetet och ha svårt med känslor. Detta leder ofta till problem med kamrater och till svårigheter i skolan överhuvudtaget och detta kan skapa en grogrund för att senare börja begå brott och fortsätta med det.
7 Vilka brott är typiska ungdomsbrott?
8 vad kan samhället göra åt ungdomsbrott?
9 vad är gängkriminalitet?
www.brottsrummet.se/sv/ungdomar-och-brott
Det är ganska vanligt att tonåringar någon enstaka gång begår ett brott. Vanligast är stölder i skolan eller i affärer.
Andelen ungdomar mellan 15 och 17 år som misstänks för brott har minskat jämfört med för tio år sedan medan de misstänkta mellan 18 och 20 år utgjorde ungefär samma andel. Däremot har andelen 21-29 år ökat. Så en förskjutning upp i åldrarna kan ses bland de misstänkta personerna.
Arbetsblad "besvara lärobokens frågor" utifrån sidorna i boken s 67-70
Lekt 2
1 Vi börjar med test på begreppen ( Förundersökning, häktning, husrannsakan, anhållan, åtal, åklagare, rättegång, försvarsadvokat, nämndeman, målsägare, tilltalad, dom, påföljd, = E om du kan förklara vad som menas med dessa ord)
2 När du är klar läser du i boken s 82-85 och svarar på vad det är för skillnad på lagar , regler och normer.
( skriv ner ditt svar)
3 Genomgång kring lagar, regler och normer
4 Arbetsblad "sortera brotten"
v 46 temavecka
v47 lekt 1
1 Repetition lagar, regler och normer, sammanfattar på tavlan tillsammans( s 82)
2 Genomgång kring civilrätt, straffrätt och offentlig rätt. Vi läser tillsammans och sedan skriver vi tillsammans om varje område. Viktigt att själv ta bra anteckningar inför kommande prov. s 84,85
3 Arbetsblad "sortera brotten"
v 43 lekt 1 Introduktion till lag&rätt genom en dagsaktuell händelse - helgens demonstrationer för att de afghanska ungdomarna ska få stanna.
Gemensam tankekarta tillsammans på talan utifrån: vad är bra med Sverige?
Begrepp "från brott till straff" små lappar med begreppen som eleverna försöker lägga i rätt ordning.
Vi läser tillsammans s 56-64
7d hann fram till rättegången s 61
Läxa att kunna placera orden i rätt ordningen.
Lek 2 Ni får tillbaka So religionsproven, jag talar kring hur vi tänkt vid rättningen, tid för reflektion och skriftliga kommentarer hur ni tyckte att det gick.
Vi läser vidare s 61-64, skriver begreppen i rätt ordning och skriver en förklaring till orden.
Ni får veta att veckan efter lovet blir det test på begreppen.
( Förundersökning, häktning, husrannsakan, anhållan, åtal, åklagare, rättegång, försvarsadvokat, nämndeman, målsägare, tilltalad, dom, påföljd, = E om du kan förklara vad som menas med dessa ord)
v 45 lekt 1 Vad kan det finnas för anledning till att man begår brott ?
Gruppdiskussion utifrån frågan och filmen " det här är mitt liv - ingen utväg"
Vad tror ni ?
- Är det flest killar eller tjejer som begår brott ?
- Vem blir kriminell? Arv eller miljö ?
- Är risken större om man bor i en förort?
- Är risken större att man åker fast där ? varför/ varför inte?
- Finns det samband mellan alkohol och ungdoms brottslighet?
- Har ungdomsbrottsligheten ökat senaste 10-15 åren? Blivit grövre? Vi lyssnar på en "professor i brott" och hör hans svar på frågorna www.brottsrummet.se/sv/ungdomsbrottslighet---en-intervju-med-professon-jerzy-sarnecki
Vilka barn och ungdomar blir kriminella?De allra flesta som begår ett brott som unga fastnar inte i kriminalitet. Men en liten grupp människor blir kriminella. Den lilla gruppen står för en stor del av brottsligheten.
Det finns en del forskning om vilka tidiga riskfaktorer som kan leda till att en person blir kriminell. Det kan handla om att man som liten är aggressiv, förstör för andra, har sönder saker, är allmänt bråkig, har koncentrationssvårigheter och har svårt att umgås med andra barn och vuxna. Barnet kan också ha svårt att följa med i skolarbetet och ha svårt med känslor. Detta leder ofta till problem med kamrater och till svårigheter i skolan överhuvudtaget och detta kan skapa en grogrund för att senare börja begå brott och fortsätta med det.
7 Vilka brott är typiska ungdomsbrott?
8 vad kan samhället göra åt ungdomsbrott?
9 vad är gängkriminalitet?
www.brottsrummet.se/sv/ungdomar-och-brott
Det är ganska vanligt att tonåringar någon enstaka gång begår ett brott. Vanligast är stölder i skolan eller i affärer.
Andelen ungdomar mellan 15 och 17 år som misstänks för brott har minskat jämfört med för tio år sedan medan de misstänkta mellan 18 och 20 år utgjorde ungefär samma andel. Däremot har andelen 21-29 år ökat. Så en förskjutning upp i åldrarna kan ses bland de misstänkta personerna.
Arbetsblad "besvara lärobokens frågor" utifrån sidorna i boken s 67-70
Lekt 2
1 Vi börjar med test på begreppen ( Förundersökning, häktning, husrannsakan, anhållan, åtal, åklagare, rättegång, försvarsadvokat, nämndeman, målsägare, tilltalad, dom, påföljd, = E om du kan förklara vad som menas med dessa ord)
2 När du är klar läser du i boken s 82-85 och svarar på vad det är för skillnad på lagar , regler och normer.
( skriv ner ditt svar)
3 Genomgång kring lagar, regler och normer
4 Arbetsblad "sortera brotten"
v 46 temavecka
v47 lekt 1
1 Repetition lagar, regler och normer, sammanfattar på tavlan tillsammans( s 82)
2 Genomgång kring civilrätt, straffrätt och offentlig rätt. Vi läser tillsammans och sedan skriver vi tillsammans om varje område. Viktigt att själv ta bra anteckningar inför kommande prov. s 84,85
3 Arbetsblad "sortera brotten"
Höstterminen 2016 startar med religionskunskap 7C
planering_re___7.docx | |
File Size: | 100 kb |
File Type: | docx |
Vi ses två pass i veckan Varje pass är på 90 minuter
Lektion 1
Mål för lektionen: Att få större förståelse för ämnet, vad det handlar om och varför vi ska läsa religionskunskap. Lära sig några nya begrepp: ateism, sekularisering, identitet, existentielle frågor, livsåskådning.
Presentation av ämnet
Varför läser vi ämnet religionskunskap i skolan ? Fundera och prata med din bänkkamrat.
Vi sammanställer era funderingar på tavlan
Genomgång av planering
Genomgång av kunskapskrav
Bokutlåning
Lektion 2
Mål för lektionen: Att lära sig vad som kännetecknar en religion
Att lära sig några nya begrepp
Vi startar med att se vad ni kommer ihåg från förra lektionen. Varför är det bra att läsa religionsämnet ?
Vi repeterar begreppen: ateism, sekularisering, identitet, existentiella frågor, livsåskådning.
Brainstorming - Varför är människor religiösa? Vad "ger" religionen ? Prata 2 /2 Vi skriver upp på tavlan det ni tar upp.
Vad kännetecknar en religion?
Vi läser högt tillsammans i läroboken s. 6-11. ni arbetar sedan i grupper med det textstycke som er grupp blivit tilldelade. Diskutera vad stycket vill säga - koppla det till rubriken.
Grupperna ska nästa gång redovisa genom att sammanfatta sin lilla text på tavlan.
Lektion 3
Mål för lektionen: Att lära sig vad som kännetecknar en religion
Att träna på att resonera kring livsfrågor och din och andras identitet
Vi fortsätter med grupparbetet och redovisar på tavlan vad de olika grupperna kommer fram till.
Alla skriver i sina häften det som grupperna skriver upp på tavlan om sin text så att alla har alla texterna förklarade i sin skrivbok.
Vi ser ett filmklipp
Här ser vi hur man kan jämföra det som fotbollsfansen får av att tillhöra fangruppen med vad religionen ger de religiösa:
http://urskola.se/Produkter/173980-Himmel-och-jord-Varfor-finns-religion#start=570&stop=1080
Utifrån filmen talar vi om vad som påverkar vår identitet - vilka vi är. Hur kan religion påverka din identitet?
Lektion 4
Mål För lektionen: Att reflektera över det vi arbetat med och det du lärt dig
Att utveckla din förmåga att reflektera över din och andras identitet
Vi startar med att tillsammans tänka igenom vad vi arbetet med och skriva upp de frågeställningar vi arbetat med på tavlan. Vi diskuterar och påminner varandra.
Vi ser ett filmklipp Vem är du ?
sli.se/r/rxpD
Vi diskuterar identitet utifrån filmen.
Alla reflekterar enskilt. Valfritt att göra tankekarta, skriva text eller i punktform.
Alla ska reflektera över två frågeställningar som vi arbetat med :
1 Vad kännetecknar en religion ( tänk på vad du skrivit upp i din skrivbok, det som ni arbetade med i grupp och som alla grupper redovisade på tavlan. Vi har också läst detta tillsammans i boken s6-11)
2 Identitet - vad menas med det ? Hur kan identiteten påverkas av religion ?
3 Skriv också upp och förklara 4 begrepp som du lärt dig eller som du tycker att du lärd dig mer om under denna tid
Du har hela passet på 40 min till detta om du vill, blir du klar tidigare ska du arbeta med text och frågor i boken ( se tavlan) Lämna in dina reflektioner
Lektion 5
Mål för lektionen :Att reflektera över det vi arbetat med och det du lärt dig
Att utveckla din förmåga att reflektera över din och andras identitet
De som inte tycker att de kunde visa och uttrycka vad de lärt sig under förra lektionen, när ni skulle göra egna reflektioner, kan använda första passet i dag till att göra om /komplettera.
Du som känner dig nöjd med din prestation kan arbeta med andra livsåskådningar: humanism, feminism och ateism i läroboken s
Kommentar efter lektionen : Många av eleverna hade ej förberett sig för att skriva uppgiften igen så de fick se sina inlämnade reflektioner och sina omdömen på det. Därefter arbetade de med att lära sig det de missat. De som behöver komplettera för att klara en E nivå ska komma till läxhjälpen i morgon torsdag eller boka en tid med mig för att visa att/när de inhämtat detta.
Lektion 6 onsdag 14/9
Kort repetition av var vi slutade förra lektionen. Annika tar sedan över och sätter igång bilduppgiften
Uppgift: Religion och identitet
Utifrån diskussioner och det du har läst i religionsboken om vad religion är, ska du göra tre berättande bilder. Varför söker sig människor till en religion och hur påverka det en människas identitet.
en bild om fördelarna med en religion,
en bild om hur religionen kan ha negativa konsekvenser
en bild som berättar vad som påverkat dig och din identitet, vem är du?
Mål:
Bild
Att arbeta med en egen idé
Att berätta en historia med bilder.
Att kunna skapa bilder med olika tekniker
Att kunna föra arbetet framåt
Att presentera arbetet med anpassning till syfte och sammanhang
So
Arbetssätt:
Gör en tankekarta tillsamman med din bänkkamrat om fördela och nackdelar.
Intervjua varandra för att få hjälp med att formulera din egen identitet, vem är du?
Gör tre skisser.
Du ska göra tre bilder antingen som en serie vilket innebär att bilderna hänger ihop på något sätt eller du kan göra det som tre fristående bilder.
Du kan antingen jobba med collage vilket innebär att du skapar nya bilder utifrån bilder som du hittar i tidningar eller som du skriver ut från nätet.
Eller jobba med tuschteckningar.
Tid: v.36-40 en avSO lektionerna
Lycka till
Lina, Lena och Annika
lektion 7 fredag 16/9
Mål för lektionen: Att du ska bli mer medveten och ansvarstagande för vad du lär dig.
Att du ska öka din förmåga att uttrycka vad du lärt dig.
Att analysera och få mer kunskap om judendomens historia och centrala gestalter
Vi startar med att se på kunskapskraven. det är nr 1 och 3 som vi arbetat med, nu fokuserar vi på kunskapskrav 1 ännu mer.( Se under fliken kunskapskrav religion) Diskussion - hur ska ni veta vad som krävs för vilken nivå ? Hur ser ni på elevexempel?
Bildanalys: 2/2 ser ni på bilden och talar om (Vad ser ni ? Vem/vilka ser du ? Känner ni igen bilden ? Vilken berättelse ? vad händer i berättelsen - varför? När i tiden ? Var?)
Lektion 8 onsdag 14/9
SO//Bildlektion. Annika kommer 9.35 då ni fortsätter med bilduppgiften. Första 20 min jobbar ni enskilt med att bli klara med alla bildtexter till bilderna om Abraham, Mose, släktträdet och Israel.
Mål för lektionen: Att du ska bli mer medveten och ansvarstagande för vad du lär dig.
Att du ska öka din förmåga att uttrycka vad du lärt dig.
Att analysera och få mer kunskap om judendomens historia och centrala gestalter
Ni lämnar in era skrivhäften till mig
Lektion 9 fredag 23/9
Mål för lektionen: Att du ska bli mer medveten och ansvarstagande för vad du lär dig.
Att du ska öka din förmåga att uttrycka vad du lärt dig.
Att analysera och få mer kunskap om judendomens centrala tankegångar
Vi ska arbeta med sidorna 20-22
Kort genomgång där Lena läser och talar kring första stycket trosbekännelsen.
Ni arbetar sedan på samma sätt med de olika textstyckena.
1) Läs stycket tyst för dig själv
2) Skriv upp några stöd ord, ca 4-6 st
3) med hjälp av dessa stödord ska du kunna förklara vad texten handlar om för din bänkkamrat.
4) skriv sedan ner detta i din skrivbok med dina egna ord.
Läxa att hemma återberätta alla små textstycken för någon där hemma (förälder, syskon, gosedjur, ....)
och att sedan kunna göra det i klassen.
Lektionen avslutas med en summering av vad vi arbetat med, varför och att du ska kunna uttrycka något du lärt dig denna lektion
Lektion onsdag 28/9
SO bild lektion - vi fortsätter med bildarbetet ( se mål och instruktioner ovan) de sim känner sig redo kan redan nu sitta med mig och samtala kring sina bilder.
Fredag 30/10
Mål för lektionen: Att du ska bli mer medveten och ansvarstagande för vad du lär dig.
Att du ska öka din förmåga att uttrycka vad du lärt dig.
Att analysera och få mer kunskap om judendomens centrala gestalter, tankegångar och urkunder. Kunskapskrav 1
Detta arbetar vi med: Läxkoll med hjälp av dina stödord
Talar om kunskapskrav, hur du kan visa vad du kan och hur du kan påverka dina resultat( dina betyg)
Enskilt arbete med instuderingsfrågor där du ska uttrycka dina kunskaper genom att träna de olika förmågorna att resonera, reflektera och diskutera i dina skriftliga svar.
onsdag 5/10
Bild SO lektion Samtal i grupp kring era bilder, utifrån målen för arbetet.
fredag 7/10
Mål för lektionen: Denna lektion fokuserar vi på att du ska öka din förmåga att uttrycka vad du lärt dig.
Detta arbetar vi med: Enskilt arbete med instuderingsfrågor där du ska uttrycka dina kunskaper genom att träna de olika förmågorna att resonera, reflektera och diskutera i dina skriftliga svar
/ Ni arbetade väldigt bra med fantastisk arbetsro !! En applåd till er! / Lena
onsdag 12/10
Bild /so Avslutande lektion med gruppsamtal kring era bilder utifrån målen för uppgiften.
introduktion för kommande uppgift
Mål för lektionen: Att kunna resonera om likheter och skillnader inom judendomen, kunskapskrav 2
Detta gör vi under lektionen: Ni arbetar enskilt och skriver i onedrive dokumentet.
1 Vad heter de olika inriktningarna?
Judendomens 4 inriktningar. ( skriv denna rubrik)
Skriv : De fyra olika riktningarna inom judendomen är ……se s 25
2 Förklara namnen på inriktningar – vad betyder orden ? Googla och försök förklara!
Skriv om varje riktning. Här är tips på hur ni kan starta era meningar
x betyder ……. med det menas…. Jag tror att det betyder att…..
man kan jämföra det med…..
Om man tänker på judendomen så kan det då bli att……..
de som tillhör den riktningen tycker att….
3 Läs i boken och fyll på mer info om de olika inriktningarna.
Ta upp hur de ser på regler s 24-25
Hur de ser på män och kvinnor s 24-25 men även s 31