NP ÄMNET ÄR NU KÄNT : RELIGION
Sprid till alla !!!
Här är en länk till en SO lärare som satt ihop en plugglista
https://sokungen74.wordpress.com/nationella-prov-religion-keynotes-och-lankar/
Gammalt NP prov del A https://idpp.gu.se/digitalAssets/1454/1454808_a----pre9-delprov-a.pdf
prov del B https://idpp.gu.se/digitalAssets/1454/1454849_a----pre9-delprov-b.pdf
Annan bra länk du himmer mycket bra fakta på är : http://religionsfroknarna.se/
Katolska kyrkan
https://sli.se/r/7dwB
Ortodoxa kyrkan
https://sli.se/r/CHz7
Protestantismen och Martin Luther
https://youtu.be/T_VkSkKJf0g
Svenska kyrkan
https://sli.se/r/5Xf2
Sverige och religionen
https://sli.se/r/ChjV
Etiska modeller
https://sli.se/r/6jqT
Jesus liv
https://sli.se/r/CHzD
Det finns även filmer i de andra världsreligionerna, sök bara på själva religionen och Inblick ex. ”Hinduism inblick”
Kommer du inte in på sli.se så sök liknade filmer på Youtube.
V 12 Tisdagens svenska lektion uppstart geografi
Mål : Att kunna förklara begreppet "hållbar utveckling"
Att kunna förklara växthuseffekten
Att göra: Se planeringen och tala om den
Kort diskussion 2/2 om begreppet hållbar utveckling
Kort gemensam genomgång om begreppet
Svante och klimatförändringarna https://youtu.be/94Kzvri0m38
Läsa häftet tillsammans s vi läste tom växthuseffekten
Se kort film om global uppvärmning " När klimatet ändras" 9.08: https://www.youtube.com/watch? v=9BOOHt324Wg&t=279s
Rita och skriva en förklaring till växthuseffekten
Film: Växthuseffekten och klimatförändringar 22 min : https://www.youtube.com/watch?v=vjBD9-KA5ak
Vi såg ca 10 min
Onsdag - skiddag
Torsdag - svenskalektionen
Mål : Att kunna förklara flera orsaker till klimatförändringar
Att kunna förklara vilka konsekvenser dessa klimatförändringar
orsakar för miljö, människa och samhälle
Att göra : Återkoppla till föregående lektion - vad lärde du dig ?
Bli klar med skiss och text till växthuseffekten
Film: Växthuseffekten och klimatförändringar 22 min : https://www.youtube.com/watch?v=vjBD9-KA5ak
Sitt i 4 grupper, punkta upp och orsaker bakom klimatförändringarna. Diskussion
13 Lekt 1 Måndag
Mål: Att förklara flera orsaker till klimatförändringar och vilka konsekvenser
dessa klimatförändringar orsakar för miljö, människa och samhälle
samt redogöra för några förslag på lösningar.
Att göra : Återkoppla till föregående lektion
Arbeta med uppgift där du väljer ut en konsekvens av global uppvärmning, en klimatförändring.
Skriv kort om allmänna konsekvenser, var i världen detta får störst konsekvenser och vilka konsekvenser det blir . Välj sedan ut ett konkret exempel och visa konsekvenser för människa samhälle och miljö.
Sidor att använda : https://www.wwf.se/klimat/konsekvenser/
https://illvet.se/naturen/klimatforandringar
Lekt 2 onsdag
Mål:Att kunna förklara begreppet ekologiskt fotavtryck
Att Undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt beskriva geografiska
mönster av handel och kommunikation.
Du ska också kunna föra resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid; samt orsaker och konsekvenser av denna förändring.
Att göra: Ekologiskt fotavtryck- Läsa tillsammans i häftet
Gå in på Globalis och se tabeller och diagram på ekologiskt fotavtryck
Länk: www.globalis.se/Statistik/Ekologiskt-fotavtryck
Du ska sedan gå in på världsnaturfondens hemsida och göra deras klimatkalkylator, för att se hur
stort ekologiskt avtryck DU gör .
Länk: www.wwf.se/klimat/ekologiska-fotavtryck/sa-beraknar-man/
Hur kan du minska ditt egna avtryck ? Diskutera med kamrat
Rast
Handel och transport
Varifrån kommer dina kläder ? Se dina kläder, anteckna var de kommer ifrån.
Tänk, rita själv flödesschema från planta till dig och vidare .....
v 13 fredag Mål för temadagen: Att kunna förklara begreppen förnybara och ändliga energikällor samt
att kunna se för och nackdelar med de olika energikällorna.
Film om energikällor: https://sli.se/apps/sli/prodsearch.php? db=4&sort=SORT_REL&search=energik%C3%A4llor
Vattenfalls hemsida om för och nackdelar med olika energikällor
https://corporate.vattenfall.se/press-och-media/nyheter/import-nyheter/fordelar-och-nackdelar-med- olika-kraftslag/
v 14 Måndag
Film: Ett miljösmart klädval
Återkoppla till förra lektionen - ni ritade eget flödesschema
Se flödesschema för din tröja från råvara till avfalla via dig som du ritade förra lektionen.
1 Vad är problemet för en hållbar utveckling med vår klädkonsumtion?
-Hur mycket textil konsumerar vi i genomsnitt per år /svensk?
-Hur mycket textil slänger vi i soporna i genomsnitt per år/svensk?
- Se var och hur kläderna tillverkas, se på olika material - bra och dåliga material?
2 Tänk ut och presentera förslag på lösningar
Se Naturskyddsföreningens sida . Se T-shirtens flödesschema och utgå från den
www.naturskyddsforeningen.se/skola/folj-t-shirten
Läs tillsammans: Faktablad - våra kläder
Olika kläd material https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/faktablad-kladskolan
Andra bra länkar: www.sverigeskonsumenter.se/stilmedveten/kategorier/fakta/bomull---hur-bra-ar-det-/
www.radron.se/artiklar/Bomull-tommer-varldens-vattendrag/
V 14 Onsdag - utgår pga NP NO
v 15 Måndag
Vi återkopplar till vad vi gjorde senast - Tshirtens väg
Mål: Att Undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt beskriva geografiska
mönster av handel och kommunikation.
Du ska också kunna föra resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid; samt orsaker och konsekvenser av denna förändring. - Förslag på lösningar ??
Att göra: repetera - återkoppla
Film om klädindustrin ca 5 min : Härifrån till hållbarheten
https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=U104607-05
Film om projekt där bla SIDA går in för att stödja hållbar utveckling inom textilindustrin
https://www.sida.se/Svenska/Har-arbetar-vi/Asien/Bangladesh/resultatexempel/madeinbangladesh/
Hållbart mode inom alla tre aspekter. Hemsida
http://www.sverigeskonsumenter.se/vad-vi-gor/hallbar-konsumtion/hallbart-mode/
Med ekologiskt hållbart mode menar vi att odling, framställning och tillverkning av textil och kläder
ska ha väldigt liten eller ingen påverkan på miljön.
Med socialt hållbart mode menar vi att de som arbetar i produktionskedjan ska få schyssta löner och arbetsvillkor.
Med ekonomiskt hållbart mode menar vi att kläder och textilier ska vara av bra kvalitet och hålla,
för att minska slit och släng-konsumtionen. Det ska gå att förlänga textiliers livslängd genom att
laga eller göra om dem till något nytt. Som sista anhalt i textiliens liv bör det finnas ett återvinnings-
system som tar till vara på fibrerna.
onsdag - repetition inför provet
Vad vill ni att vi ska gå igenom
Mål : Att kunna förklara begreppet "hållbar utveckling"
Att kunna förklara växthuseffekten
Att göra: Se planeringen och tala om den
Kort diskussion 2/2 om begreppet hållbar utveckling
Kort gemensam genomgång om begreppet
Svante och klimatförändringarna https://youtu.be/94Kzvri0m38
Läsa häftet tillsammans s vi läste tom växthuseffekten
Se kort film om global uppvärmning " När klimatet ändras" 9.08: https://www.youtube.com/watch? v=9BOOHt324Wg&t=279s
Rita och skriva en förklaring till växthuseffekten
Film: Växthuseffekten och klimatförändringar 22 min : https://www.youtube.com/watch?v=vjBD9-KA5ak
Vi såg ca 10 min
Onsdag - skiddag
Torsdag - svenskalektionen
Mål : Att kunna förklara flera orsaker till klimatförändringar
Att kunna förklara vilka konsekvenser dessa klimatförändringar
orsakar för miljö, människa och samhälle
Att göra : Återkoppla till föregående lektion - vad lärde du dig ?
Bli klar med skiss och text till växthuseffekten
Film: Växthuseffekten och klimatförändringar 22 min : https://www.youtube.com/watch?v=vjBD9-KA5ak
Sitt i 4 grupper, punkta upp och orsaker bakom klimatförändringarna. Diskussion
13 Lekt 1 Måndag
Mål: Att förklara flera orsaker till klimatförändringar och vilka konsekvenser
dessa klimatförändringar orsakar för miljö, människa och samhälle
samt redogöra för några förslag på lösningar.
Att göra : Återkoppla till föregående lektion
Arbeta med uppgift där du väljer ut en konsekvens av global uppvärmning, en klimatförändring.
Skriv kort om allmänna konsekvenser, var i världen detta får störst konsekvenser och vilka konsekvenser det blir . Välj sedan ut ett konkret exempel och visa konsekvenser för människa samhälle och miljö.
Sidor att använda : https://www.wwf.se/klimat/konsekvenser/
https://illvet.se/naturen/klimatforandringar
Lekt 2 onsdag
Mål:Att kunna förklara begreppet ekologiskt fotavtryck
Att Undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt beskriva geografiska
mönster av handel och kommunikation.
Du ska också kunna föra resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid; samt orsaker och konsekvenser av denna förändring.
Att göra: Ekologiskt fotavtryck- Läsa tillsammans i häftet
Gå in på Globalis och se tabeller och diagram på ekologiskt fotavtryck
Länk: www.globalis.se/Statistik/Ekologiskt-fotavtryck
Du ska sedan gå in på världsnaturfondens hemsida och göra deras klimatkalkylator, för att se hur
stort ekologiskt avtryck DU gör .
Länk: www.wwf.se/klimat/ekologiska-fotavtryck/sa-beraknar-man/
Hur kan du minska ditt egna avtryck ? Diskutera med kamrat
Rast
Handel och transport
Varifrån kommer dina kläder ? Se dina kläder, anteckna var de kommer ifrån.
Tänk, rita själv flödesschema från planta till dig och vidare .....
v 13 fredag Mål för temadagen: Att kunna förklara begreppen förnybara och ändliga energikällor samt
att kunna se för och nackdelar med de olika energikällorna.
Film om energikällor: https://sli.se/apps/sli/prodsearch.php? db=4&sort=SORT_REL&search=energik%C3%A4llor
Vattenfalls hemsida om för och nackdelar med olika energikällor
https://corporate.vattenfall.se/press-och-media/nyheter/import-nyheter/fordelar-och-nackdelar-med- olika-kraftslag/
v 14 Måndag
Film: Ett miljösmart klädval
Återkoppla till förra lektionen - ni ritade eget flödesschema
Se flödesschema för din tröja från råvara till avfalla via dig som du ritade förra lektionen.
1 Vad är problemet för en hållbar utveckling med vår klädkonsumtion?
-Hur mycket textil konsumerar vi i genomsnitt per år /svensk?
-Hur mycket textil slänger vi i soporna i genomsnitt per år/svensk?
- Se var och hur kläderna tillverkas, se på olika material - bra och dåliga material?
2 Tänk ut och presentera förslag på lösningar
Se Naturskyddsföreningens sida . Se T-shirtens flödesschema och utgå från den
www.naturskyddsforeningen.se/skola/folj-t-shirten
Läs tillsammans: Faktablad - våra kläder
Olika kläd material https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/faktablad-kladskolan
Andra bra länkar: www.sverigeskonsumenter.se/stilmedveten/kategorier/fakta/bomull---hur-bra-ar-det-/
www.radron.se/artiklar/Bomull-tommer-varldens-vattendrag/
V 14 Onsdag - utgår pga NP NO
v 15 Måndag
Vi återkopplar till vad vi gjorde senast - Tshirtens väg
Mål: Att Undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt beskriva geografiska
mönster av handel och kommunikation.
Du ska också kunna föra resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid; samt orsaker och konsekvenser av denna förändring. - Förslag på lösningar ??
Att göra: repetera - återkoppla
Film om klädindustrin ca 5 min : Härifrån till hållbarheten
https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=U104607-05
Film om projekt där bla SIDA går in för att stödja hållbar utveckling inom textilindustrin
https://www.sida.se/Svenska/Har-arbetar-vi/Asien/Bangladesh/resultatexempel/madeinbangladesh/
Hållbart mode inom alla tre aspekter. Hemsida
http://www.sverigeskonsumenter.se/vad-vi-gor/hallbar-konsumtion/hallbart-mode/
Med ekologiskt hållbart mode menar vi att odling, framställning och tillverkning av textil och kläder
ska ha väldigt liten eller ingen påverkan på miljön.
Med socialt hållbart mode menar vi att de som arbetar i produktionskedjan ska få schyssta löner och arbetsvillkor.
Med ekonomiskt hållbart mode menar vi att kläder och textilier ska vara av bra kvalitet och hålla,
för att minska slit och släng-konsumtionen. Det ska gå att förlänga textiliers livslängd genom att
laga eller göra om dem till något nytt. Som sista anhalt i textiliens liv bör det finnas ett återvinnings-
system som tar till vara på fibrerna.
onsdag - repetition inför provet
Vad vill ni att vi ska gå igenom
Historisk källkritik
V 11 lekt 2 onsdag
Mål: Lära
dig historisk källkritik / de specielle kriterier som gäller för just historisk källkritik
Att göra: Vad kommer du ihåg från år 7?
Film/genomgång kring begreppen
Övningar i källkritik
Du som missar lektionen - be om dessa övningar så att du kan jobba hemma med dem.
V 11 lekt 2 onsdag
Mål: Lära
dig historisk källkritik / de specielle kriterier som gäller för just historisk källkritik
Att göra: Vad kommer du ihåg från år 7?
Film/genomgång kring begreppen
Övningar i källkritik
Du som missar lektionen - be om dessa övningar så att du kan jobba hemma med dem.
v 12 lekt 1 måndag
Mål : Att lära dig använda de källkritiska begreppen som du lärt dig
Att göra : Vad gjorde vi senast, kommer du ihåg?
Gemensam repetition av begreppen.
Du måste ta ansvar för att du kan dessa begrepp och att du kan förklara dem, öva att uttrycka kunskap!
Jobba med en gammal NP övning i källkritik
Fler övningar
Genomgång och gemensam bedömning av vad som krävs för olika bedömningar/resultat av uppgiften, enligt NP
Mål : Att lära dig använda de källkritiska begreppen som du lärt dig
Att göra : Vad gjorde vi senast, kommer du ihåg?
Gemensam repetition av begreppen.
Du måste ta ansvar för att du kan dessa begrepp och att du kan förklara dem, öva att uttrycka kunskap!
Jobba med en gammal NP övning i källkritik
Fler övningar
Genomgång och gemensam bedömning av vad som krävs för olika bedömningar/resultat av uppgiften, enligt NP
V 3
Lektion 1 måndag– uppstart första världskriget genom kort bildspel och kort genomgång kring NÄR VAR HUR (Du antecknar)
Därefter bildanalys av bilderna nedan
Två och två därefter i helklass: Vad ser du på bild 1 vilka är det ? Vad vet du ? Hur kan detta leda til ett världskrig?
Vad ser du på bild två? vilka kan det vara? Vad vill den säga ? Vad är Balkan?
Genomgång av orsakerna bakom kriget
1 Nationalism
2 Makt - kolonialism - imperialism
3 Industrialiseringen - vapenproduktion, kapprustning
4 Tyskland ett växande hot
5 Allianser
Ni tar anteckningar kring nationalismen som jag berättar om och vi återkopplar till det vi gjorde innan jul
Valfritt att se " vad är grejen men första världskriget" ( youtube) eller läsa i läroboken. Alla valde filmgenomgång
Läxa : Se filmen igen men framför allt läs i boken s 305-307
Läxkoll nästa gång på orsakerna bakom samt hur de kan kopplas ihop med att kriget bryter ut.
vecka 3
lektion 2
Startar med läxkoll, du som ej var här och inte kollat upp vad du missade förra lektionen och därför inte gjort läxan behöver komma till läxhjälpen på onsdag för att skriva läxkoll då.
Dagens lektionsuppgifter handlar om händelseförloppet och krigets konsekvenser.
1 Svarta veckan - vad händer när och varför?
2 Beskriv kriget i stora drag. Vilka stora fronter? Vilka slogs där ? Viktiga historiska slag? Vad är typiskt för de två fronterna?
3 Två viktiga händelser 1917 som påverkar kriget Vad ? Hur ?
4 Freden. Vad innebar den ? Se uppkopierad sida om Versaillesfreden
lektion 2
Startar med läxkoll, du som ej var här och inte kollat upp vad du missade förra lektionen och därför inte gjort läxan behöver komma till läxhjälpen på onsdag för att skriva läxkoll då.
Dagens lektionsuppgifter handlar om händelseförloppet och krigets konsekvenser.
1 Svarta veckan - vad händer när och varför?
2 Beskriv kriget i stora drag. Vilka stora fronter? Vilka slogs där ? Viktiga historiska slag? Vad är typiskt för de två fronterna?
3 Två viktiga händelser 1917 som påverkar kriget Vad ? Hur ?
4 Freden. Vad innebar den ? Se uppkopierad sida om Versaillesfreden
V 4 måndag Lektion 3
Freden och konsekvenser av kriget .
Lektion 4 Veckans mål
- Veta vad versaillesfördraget innebar
- Veta vilka konsekvenser det fick och vilka känslor det ingav tyskarna
- Vilka konsekvenser det fick för Europas karta
- Varför FN bildades
- relevanta begrepp
1 Först talar vi som vanligt lite kort om vad du gjorde och lärde dig förra lektionen
2 Vi läser tillsammans sidan i häftet om Versaillsfredens och dess villkor, sedan ser vi en kort genomgång från Youtube om Versaillesfreden. Diskutera sedan följande 4/4 som ni sitter. Skriv sedan ner svar på frågorna var och en i skrivhäftet.
- Vad innebar fredsvillkoren för Tyskland ?
- Var det rättvist tycker du ?
- vad tänker du att detta fredsfördrag fick för konsekvenser för Tyskland och Europa ?
3 NF - Vad var det ? När och Varför bildades det ? Vad är det i dag ?
4 Vilka nya länder uppstår ? Eran text i boken är lite klurig så läs och se kartan i arbetshäftet. Jämför kartorna s 305 och sid 315
5 Begrepp du ska kunna / förstå.: Koloni, imperialism, kapprustning, svarta veckan, svarta handen, allianser, nationalism,skyttegrav, ingemansland, mobilisering, västfronten, östfronten, NF, fredsfördrag, tronföljare, revolution, råvaror, Osmanska riket.
4 Arbeta med att förbereda dig inför testen onsdag 30/ 1 nästa vecka .
Kolla i skrivhäftet - dina anteckningar
Läsa i boken - minns du frågorna
Se planeringen - de frågor vi arbetat med där.
Titta på filmerna
V 5 Lektion 5 och 6 mellankriget
Måndag uppstart Läroboken s 335 - 337
Först kort repetition av förra veckan, frågor inför kunskapskollen på torsdag ?
Vi läser tillsammans sidorna och talar om innehållet, sedan arbetar du med frågorna till texten.
ordentliga svar skrivs i skrivboken.
Efter rasten ser vi film om Hitlers väg till makten
Elin tipsar om en podcast: Andra världskriget (Expressen) Du har en app som heter podcaster på din padda - sök där och lyssna!
onsdag
Vi samtalar kring och repeterar vad vi gjorde förra lektionen, går igenom frågorna s 337
1 Vi läser texten s 338 - 341 tillsammans och går igenom betydelsen och svåra ord
2 Svar på följande frågor med hjälp av texten i boken:
a) Beskriv steg för steg hur Hitler gjorde sig till tysk Führer , med oinskränkt makt.
b) Försök att dra några slutsatser av din "lista" i svar 3a
Sammanfattning av 9d . Jämför gärna med andra klasser, det ligger på instuderingsfrågor
Hitlers väg till makten
1919 – Fredsavtalet i Versailles undertecknades. Tyskland fick skulden för kriget och behövde betala skadestånd. Weimarrepubliken bilades och ersatte kejsardömet. Landet blev alltså mer demokratiskt. Revanschismen växte fram i Tyskland. Man pratade om dolkstötslegenden, som innebar att landets korrupta ledare skrev på fredsfördraget utan att Tyskland hade förlorat kriget. Hitler utnyttjade dolkstötslegenden för att få folk på sin sida, han använde det som propaganda. En annan viktig del av den här tiden var rädslan för kommunismen och för att revolutionära idéer skulle få fäste i Tyskland.
1920 – Hitler jobbade under denna tid på armens politiska avdelning. Han fick i uppdrag att undersöka ett antisemitiskt parti, DAP. Hitler själv var antisemit och höll med om många av partiets idéer. Han blev aktiv inom partiet och snabbt en del av ledningen. Partiet bytte namn till NSDAP: Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet.
1923 – Hitler gjorde en statskupp och försökte ta makten, han misslyckades dock och dömdes till 9 månader i fängelse. Under fängelsevistelsen påbörjade Hitler boken Mein Kampf.
1924 – Hitlers bok Mein Kampf (Min Kamp) gavs ut. Den innehöll tankar om hur Hitler ska ta makten och nazistiska idéer. Hitler skrev även om politikernas lögner. Under den här tiden fick Tyskland också lån från USA, vilket hjälpte landet under den ekonomiska krisen.
1928 – Nazisterna fick 2,6% av folkets röster.
1929 – Börskrasch i USA, den stora depressionen spred sig vidare till Europa och Tyskland.
1930 – I det nya valet fick Nazisterna 18,3% av rösterna. Folket började lyssna mer på Hitler under den här tiden.
1932 – Nazisterna fick 230 av 608 platser i parlamentet, 37,8%. Hitler förlorade presidentvalet mot Hindenburg, men visade att han var populär bland folket.
1933 – 30 januari blev Hitler rikskansler, han gav tre nazistledare viktiga ministerposter. Bl.a. blev Hermann Göring inrikesminister.
Gestapo, Hitlers hemliga polis, bildades.
27 februari brann riksdagshuset. Holländaren Marinus van der Lubbe åtalades och avrättades. Hitler la skulden på kommunisterna, och lät arrestera 4000 kommunister.
I mars startade det första koncentrationslägret i Dachau. Det hölls nytt val och nazisterna fick 43,9% av rösterna. Trots att de inte fick egen majoritet krävde Hitler att få styra enväldigt fyra år framåt. De flesta rädda riksdagsledamöter röstade för Hitler, men 94 röstade mot. 24 av dem mördades.
14 juli förbjöds alla partier förutom det nazistiska.
1934 – I juni lät Hitler mörda SA:s ledning under ”de långa knivarnas natt”. SS fick istället ökad makt.
I augusti dog den gamle presidenten Hindenburg vid 84 års ålder, och Hitler utropade sig till Führer. Han hade nu rollen som både president och rikskansler.
3 om du hinner jobba med frågorna i boken s 341
4 Rast
5 Vi ser 25 min av del två i Hitlers väg till makten
Läxa tills tisdag att vara klar med lektionsuppgifterna ovan ( ej 4 )samt att läsa sidorna 344-347 på så sätt att du förstår och kan berätta vad du läst.
v 6 måndag
1 Vi samtalar om läxtexten och går igenom lektionsuppgiften Vikarie då Lena ej kunde ta sig till jobbet pga tåget
2 Eget arbete med arbetsblad
3 Fortsatt arbete med frågorna s 348-349 så långt ni hinner
4 Diskussion i grupp kring frågorna: Vad var det som gjorde att Hitler och hans budskap blev så populärt hos det tyska folket att han framröstades och kunde ta makten.
V 7 Måndag Uppstart förintelsen
Första frågor kring provet . Vi läser texten och jobbar med den sidorna 344-347
frågor till texten :
- Vilka var de stora diktatorerna under 30 talet i Europa och Ryssland'
- Vad var Rhenlandet ? vad hände där 36?
- Vad hände i mars 38?
- Vad hade Hitler för ursäkt att gå i i Tjeckoslovakien ?
prov på mellankrigstiden.
Sidor i boken att läsa 335 - 347. Sidorna 335-340 underlag för resonerande provsfråga. Sidorna342- 347 fakta frågor utifrån texten, ej långa resonerande frågor.
Tips: Gör alla instuderingsfrågor på dessa sidor samt frågorna på sidan 348 - 349.
Se filmerna
Förintelsen
V7 Måndag
Vi återkopplar till det vi tidigare sagt och läst kring förintelsen och försöker närma oss detta svåra och tunga genom att ta del av vittnesmål via kortfilmer som ligger på
forum för levande historia
www.levandehistoria.se/vittnesmal-med-klassrumsovningar/tema-offerforovare-askad
Dagens lektion fokuserar kring åskådarnas roll - Definiera begreppet åskådare
I en situation där det finns förövare och offer så finns det många gånger även andra som tysta tittar på och inte ingriper, det vi kallar åskådare.Vad är det som gör att vi inte ingriper i en situation där en eller flera människor blir utsatta för något?
Vi börjar med att lyssna på ett klipp där Ilona Goldberger beskriver hur deras grannar bara tittar på när de deporteras till Auschwitz.
Ilona Goldberger föddes 1925 i en judisk familj i Ungern. Tillsammans med sin mamma hamnade hon i flera olika koncentrationsläger men hon lyckades överleva. Ilona kom till Sverige 1945.
Därefter berättar Margareta om hur grannarna hånade dem när de marscherade mot tågstationen för att deporteras till Auschwitz.
Margareta Kellner föddes 1914 i en judisk familj i Ungern. Hon deporterades till Auschwitz och lyckades överleva. 1945 kom Margareta till Sverige med hjälp av Röda Korset.
I sista klippet berättar Alexander hur folket i hans stad bara stod och tittade på, utan medlidande när han och hans familj tvingades gå från Gettot till tågen som skulle transportera dem till Auschwitz.
Alexander föddes 1930, i en judisk familj i Ungern. Han överlevde Auschwitz samt ett arbetsläger utanför Magdeburg. Han kom till Sverige 1947
- Vilken roll/funktion fyllde åskådarna?
- Varför tror du att åskådaren inte ingrep?
Onsdagslektionen
Mål för lektionen: Att kunna förklara och använda sig av etiska modeller
Varför gör vi som vi gör? - vissa agerar, andra förblir åskådare
Återkoppling till förra lektionen
Film om etik och moral 19 min
https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%203154
Var får vi vår etik/ moral ifrån ?
Etiska modeller - https://www.so-rummet.se/content/etik-och-etiska-modeller
Du tar anteckningar vid genomgång
Mål för lektionen : Att få större kunskap om Norden och Sveriges roll under 2: vkriget
Att reflektera över vad du lär på lektionen
Att göra : Vi återkopplar till förra lektionen
Keynote genomgång kring första delen av 1a vkriget.
Ni arbetar med bokens sidor 351 - 355. Svarar på frågor så långt ni hinner s 355
ISLAM
Läxplanering år 9 Religion: Islam
Vecka 42 Uppstart
Läxa sid. 85-103
Det här ska ni kunna när veckans två lektioner är gjorda:
Jag är tjänstledig så ni har vikarie.
1 Ni får en lärobok i religion.
2 Vikarien läser högt och ni följer med i texten s 86 - 90
3 Se på den lästa texten, vilka ord behöver förklaras?
4 Besvara frågorna sid 91 . Utförliga svar skrivs som sedan visas för mig när vi ses nästa gång.
5 Ni ska se en film, vikarien väljer att lägga paus i arbetet för att se filmen när hen tycker att det passar.
För dig som hinner:
Fråga 19 . läs frågan och försök att besvara den genom att tänka på det vi läste och talade om kring judendomen. Om du behöver så ta hjälp av läroboken
Gå vidare till s 95 och besvara med hjälp av boken fråga 5 och 6
Vi ses på onsdag!
sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%202005
Filmen heter Stora civilisationer - Islam på sli
Vecka 43
Läxa sid. 104-117 (ej sid.106-110)
Det här ska ni kunna:
Vecka 44 Höstlov
Kristendomen
Vecka 45
Läxa sid. 35-51 samt 76-82 (läs en gång)
Det här ska ni kunna:
Vecka 46
Läxa sid. 54-66
Det här ska ni kunna:
Vecka 48 Jämföra islam och kristendomen.
Läxa sid.
Det här ska ni kunna:
Vecka 49
Prov Kristendom och islam
Sid. 54-66, 76-82 samt 92-105 samt 111-116
Det här ska ni kunna till provet:
Klicka här när du vill redigera.
Vecka 42 Uppstart
Läxa sid. 85-103
Det här ska ni kunna när veckans två lektioner är gjorda:
- Kunna berätta om Muhammeds liv och hur det gick till då islam grundades.
- Veta att Koranen är indelad i 114 suror (kapitel).
- Veta varför Koranen inte kan översättas.
- Kunna redogöra för de fem pelarna inom islam.
- Veta vad en moské och minaret är.
- Känna till följande begrepp: Sunna, Haditer och Sharia.
Jag är tjänstledig så ni har vikarie.
1 Ni får en lärobok i religion.
2 Vikarien läser högt och ni följer med i texten s 86 - 90
3 Se på den lästa texten, vilka ord behöver förklaras?
4 Besvara frågorna sid 91 . Utförliga svar skrivs som sedan visas för mig när vi ses nästa gång.
5 Ni ska se en film, vikarien väljer att lägga paus i arbetet för att se filmen när hen tycker att det passar.
För dig som hinner:
Fråga 19 . läs frågan och försök att besvara den genom att tänka på det vi läste och talade om kring judendomen. Om du behöver så ta hjälp av läroboken
Gå vidare till s 95 och besvara med hjälp av boken fråga 5 och 6
Vi ses på onsdag!
sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%202005
Filmen heter Stora civilisationer - Islam på sli
Vecka 43
Läxa sid. 104-117 (ej sid.106-110)
Det här ska ni kunna:
- Veta vilka likheter och skillnader som finns mellan Sunnimuslimer och Shiamuslimer.
- Hur blir man muslim?
- Tideräkningen inom islam?
- Berätta om några högtider ex. Ramadan.
- Skillnader mellan kvinnans och mannens roll inom islam.
- Klädsel och matregler.
Vecka 44 Höstlov
Kristendomen
Vecka 45
Läxa sid. 35-51 samt 76-82 (läs en gång)
Det här ska ni kunna:
- Kunna berätta om Jesus liv. Från födelse till uppståndelse (i stora drag).
- Kunna följande begrepp: Lärjungar, apostel, liknelse, Petrus, treenigheten, martyr.
- Veta att Bibeln är indelad i det nya och gamla testamentet.
- Veta att det nya testamentet är indelat i De fyra evangelierna, Apostlagärningarna, Paulus brev och uppenbarelseboken.
- Förklara hur det gick till då kristendomen blev en egen religion.
- Förklara de kristna högtiderna.
- Hur blir man kristen?
- Tideräkningen inom kristendomen?
- Berätta om några högtider ex. Påsk.
- Skillnader mellan kvinnans och mannens roll inom kristendomen.
- Klädsel och matregler inom kristendomen.
Vecka 46
Läxa sid. 54-66
Det här ska ni kunna:
- Förklara likheterna och skillnaderna mellan den katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkan.
- Kunna följande begrepp: Påven, kurian, helgon, munk, nunna, sakrament (kunna den sju sakramenten), ikonostas, mysterierna, Martin Luther.
Vecka 48 Jämföra islam och kristendomen.
Läxa sid.
Det här ska ni kunna:
- Jämföra likheter och skillnader mellan kristendomen och islam.
- Jämföra kristendomens riktningar med varandra
- Jämföra islams riktningar med varandra
Vecka 49
Prov Kristendom och islam
Sid. 54-66, 76-82 samt 92-105 samt 111-116
Det här ska ni kunna till provet:
- Du ska kunna fakta om islams och kristendomens grundande, skrifter, lära, riktningar, vardag och högtider samt jämföra religionerna utifrån dessa faktorer.
- Jämföra kristendomens riktningar med varandra (likheter och skillnader)
- Kunna jämföra islams riktningar med varandra (likheter och skillnader)
Klicka här när du vill redigera.
Samhällskunskap
Så styrs Sverige Valet 2018
Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och formar sina samhällen. Samhället är vi, du och jag och alla människor runt omkring oss. För att vi ska kunna vara med och påverka hur vi vill ha det i vårat samhälle måste vi ha kunskap, vi måste känna till hur det fungerar. Vi vill alla leva i ett demokratiskt och jämställt samhälle. Hur skapar vi det ?
Lektion 1 Lektionsmål: Komma underfund med varför det är viktigt att lära om samhällskunskap
Repetera och lära dig hur riksdag och regering bildas och är uppbyggda.
Att göra : 1 Varför läser vi samhällskunskap?
a) Fundera en kort stund för dig själv och skriv ner några ( 2) saker som du tycker är viktigt att lära sig i ämnet samhällskunskap, motivera varför det är viktigt.
b)Sitt i 4 grupper. Alla läser upp sina två saker med liten motivering till varför du tar dessa två punkter.
c) Diskutera, kan ni enas om några punkter?
2 Arbeta med häftet "riksdagen en kort vägledning"
a) Bläddra igenom häftet och läs rubrikerna.
b) Gör en mindmap över hur vår riksdag bildas.
c) Gör en mindmap över hur regeringen bildas.
d) Sammanställ detta i en större mindmap
e) Skriv upp riksdagens och regeringens uppgifter( i din mindmap eller på annan sida om det ej får plats)
3 Hur går det till när man röstar?
a) gå in på denna länk:
www.riksdagen.se/sv-LL/sprak/lattlast/val-till-riksdagen-2018/sa-har-rostar-man/ rostar-man/
b) Läs igenom texten
c) Rita en seriestrip där du förklara med bild och få ord hur det går till att rösta.
V 35 27-1/9
Lektion 2 lektionsmål: Att kunna förklara hur det går till när man röstar.
Att göra: 1 Arbeta klart med förra lektionens uppgifter.
2 3 Hur går det till när man röstar?
a) gå in på denna länk:
www.riksdagen.se/sv-LL/sprak/lattlast/val-till-riksdagen-2018/sa-har-rostar-man/
b) Läs igenom texten
c) Rita en seriestrip där du förklara med bild och få ord hur det går till att rösta.
3Skriva en fråga som du kan söka svar på med hjälp av olika partiers hemsida och material som du hämtar i en valstuga
LÄXA : att hämta material från ett/ två politiska partier i deras valstugor. Be gärna någon som finns i valstugan att försöka svara på din fråga , anteckna eller fråga om du får spela in svaret. se uppgiften nästa lektion
V 35 29/8 onsdag
Lektion 3 lektionsmål: Veta vilka de stora ideologierna bakom partierna är
Kunna säga något om vad det är som skiljer dessa ideologier i grunden
Att göra: 1Först kolla på om du är med på lektionsmålen fram till nu (10 min)
2 Skriv ner din fråga och dina svar ( 20 min)- detta ska redovisas och diskuteras i grupp (20min)
3 Vi ser film om ideologiernas historia tillsammans. Vi startar med konservatism och har gemensam diskussion tillsammans kring filmen. Ni tar anteckningar när ni ser filmen.
Vi fortsätter sedan tillsammans med liberalismen och gör samma sak.
urskola.se/Produkter/182094-Ideologiernas-historia/Om-serien
Filmerna finns också på sli.se sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=EDUS1561
För alla: Vi ser filmer om Liberalism, socialism och konservatism tillsammans
För dig som vill fördjupa dig: se även ekologism och feminism
Lektionsplaneringen höll inte då representanter för mentor.se kom till lektionen för att tala
det tog också längre tid för läxfrågan. Vi har sett en ideologifilm om konservatismen och eleverna fick i läxa att se den igen hemma för att kunna ställa frågor och förstå mer vid samtal om filmen
v 36 Måndag 3/9
Lektion 4 lektionsmål: Veta vilka de stora ideologierna bakom partierna är
Kunna säga något om vad det är som skiljer dessa ideologier i grunden
Att göra: Vi fortsätter att titta på filmerna om ideologiernas historia och ser då filmen om socialismen.
Gemensam klassdiskussion och ni elever tar anteckningar.
Vi går igenom den politiska höger och vänsterskalan - genomgång - kopplar dagens parti till ideologi historiskt
Påminner om att ni behöver ha ett konto på sli.
Efter rasten ser vi partiledardebatt, om vi hinner får ni också ta del av lättläst info om alla riksdagspartier, läs igenom detta och fundera på vilket eller vilka partier som står dig närmast
Ons5/9Lektion 5 planering prov kunskapskrav.
Lektionsmål : kunna viktiga grundläggande skillnader mellan de tre största politiska ideologierna.
Lära sig om riksdags /regeringens arbete
Att göra: ideologierna/film o genomgång
häftet /kopierade sidor-eget arbete med frågeställningar, se instuderingsfrågeflik
Då det var fotografering som tog tid från lektionen hann vi repetera konservatism, se film om socialism och anteckna kring detta. Provsdatum och frågor inför provet .
V 37 måndag 10/9
Lektionsmål : Att få en bild av valresultatet efter gårdagens val
Att få insikt i hur reregringsbildande går till.
Att göra: Genomgång och diskussion kring riksdagsvalet
Genomgång/läsa och arbeta med regeringsbildning
häftet /kopierade sidor-eget arbete med frågeställningar, se instuderingsfrågeflik
Onsdag 12/9
Lektion 6 lektionsmål : Kunna koppla arbetet med lektionsmålen till kunskapskraven
Genom lektionsarbete och repetition känna större trygghet och
säkerhet inför provet nästa vecka
Att göra: Genomgång och gemensamt resonemang kring lektionsmål/kunskapskrav Eget arbete med instuderingsfrågor
Onsdag 19/ 9 SO PROV
Måndag 24/8
Lektionsmål : Att lära fakta om EU
Att fundera på för och nackdelar med olika former av gemensamt beslutande
Att göra : Enskilt arbete med EU arbetsfrågor . Se fil under instuderingsfrågorna
Onsdag 26/8
Lektionsmål : Att lära fakta om EU
Att fundera på för och nackdelar med olika former av gemensamt beslutande
Att göra : Enskilt arbete med EU arbetsfrågor . Se fil under instuderingsfrågorna
V 40 Måndag 1/10
Lektionsmål: Att förbereda sig inför slutuppgiften att kunna diskutera för och nackdelar med EU
Vi kopplar till kunskapskravet om att resonera kring för och nackdelar med
olika former för gemensamt beslutsfattande.
Att göra : Fundera enskilt
Diskutera i små grupper Allt detta om för /nackdelar med EU
Helklassdiskussion
Se kort film
Ämnesutvärdering
onsdag 3/10 Therese SO lärare är med oss på onsdagslektionerna
Lektionsmål : att få fördjupade kunskaper om EU och den gemensamma beslutsformen
att få information kring EU från en liten annan vinkel
att ges tid för egna reflektioner, frågor och diskussioner .
Att göra : Se film gjord i USA om EU
Diskussionsfrågor till filmen
Klassrumsdiskussion
De som behöver kan hoppa över detta och får arbeta i liten grupp med mig för att få mer tid till förklaring på det vi arbetat med fram till nu
Geografi - demografi samt lite namngeografi
Varför läser vi ämnet geografi?
Genom ämnet geografi har vi bland annat möjlighet att bli mer medvetna om samspelet mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen. I detta arbetsområde kommer vi att läsa lite demografi, befolkningslära. Det handlar om hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet och om orsaker till och konsekvenser av detta. Migration och urbanisering är viktiga delar i detta.
V 15 Sidor i läroboken 97-102
lektion 1 Mål
Lektion 2
Samma lektionsmål som ovan samt att kunna läsa och tolka den demografiska transitionsmodellen
Att göra:
V 16
Lektion 1 Mål
Att göra
Lektion 2 Mål
Att göra
Varför läser vi ämnet geografi?
Genom ämnet geografi har vi bland annat möjlighet att bli mer medvetna om samspelet mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen. I detta arbetsområde kommer vi att läsa lite demografi, befolkningslära. Det handlar om hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet och om orsaker till och konsekvenser av detta. Migration och urbanisering är viktiga delar i detta.
V 15 Sidor i läroboken 97-102
lektion 1 Mål
- att veta var på jorden det bor flest människor.
- att kunna förklara varför människor bosätter sig på vissa platser ( förr och nu )
- Var befolkningen ökar snabbast och varför befolkningen ökar
- att kunna begreppen demografi, nativitet, mortatlitet, migration, emigration , immigration och urnbanisering
- Vi diskutera begreppet demografi och var ni tror att det bor flest människor i världen och ser sedan en kort filmad genomgång om detta. Studi.se
- Ni får formulera svar på lektionsmål 1 och 2 och skriva svaren i era skrivböcker
- Vi ser en kort film om den demografiska transitionen och diskuterar den. Ni får sedan skriva en förklaring till modellen i era skrivböcker . Ni kan ta hjälp av era läroböcker
Lektion 2
Samma lektionsmål som ovan samt att kunna läsa och tolka den demografiska transitionsmodellen
Att göra:
- "Entry"ticket på begreppen ni skulle kunna förra lektionen
- Vi läser tillsammans s 100-102
- Ni arbetar sedan med att skriva en förklaring till den demografiska transtionsmodellen
- Hinner vi ser vi en film om världens befolkning.
V 16
Lektion 1 Mål
- Att Kunna förklara den demografiska transitionen, se elevexempel
- Att kunna se orsaker och konsekvenser av migration
- Att kunna ange några push och pull faktorer till migration
- Veckans begrepp
Att göra
- Begreppsövning quizlet
- arbeta / diskutera klart demografiska transitionen
- Övningsblad fördelar/nackdelar orsaker/konsekvenser av migration
- Läsa i läroboken om migration, push och pull faktore
Lektion 2 Mål
- Kunna definiera fattigdom, och säga något om hur fattigdom kan visa sig i ett utvecklingsland
- kunna förklara hur geografin påverkar välfärden/fattigdom
- kunna ange några tänkbara orsaker till U-ländernas situation i dag.
Att göra
- Vad är fattigdom - eget tänk, par,helklass.
- Hur påverkar geografin vår välfärd - eget tänk, par, helklass
- läsa och arbeta med sidor i läroboken. Punkta upp orsaker bakom fattigdom och skriva ner ett resonemang där du förklarar och visar på samband
V 17
lektion 1 utgår pga temadag
lektion 2
Mål Att kunna beskriva några bakomliggande orsaker till utvecklingsländernas situation.
Att kunna läsa av en befolkningspyramid
Att bli säkrare på namngeografi
Att göra :
lektion 1 utgår pga temadag
lektion 2
Mål Att kunna beskriva några bakomliggande orsaker till utvecklingsländernas situation.
Att kunna läsa av en befolkningspyramid
Att bli säkrare på namngeografi
Att göra :
- Punkta upp de orsaker du kan tänka dig ligga bakom utvecklingsländernas situation - gör en mindmap
- valfritt att sedan arbeta enskilt med att skriva resonerande kring orsakerna - träna.
- Vi ser en kort film från studi.se
- Träna seterra - världens till ytan största länder och världens floder
V 18
Lektion 1 Mål : Att bli säker på vilka mål du kan och vilka du behöver jobba mer med inför testet
Att fördjupa dina kunskaper med hjälp av Roslings statistik
Att bli bättre på namngeografin
Att göra: Du ska själv gå igenom målen på hemsidan och bocka av de du kan och skriva upp de mål du måste jobba mer med
Vi ser en del av Roslings film tillsammans
Självstudier inför provet
Lektion 1 Mål : Att bli säker på vilka mål du kan och vilka du behöver jobba mer med inför testet
Att fördjupa dina kunskaper med hjälp av Roslings statistik
Att bli bättre på namngeografin
Att göra: Du ska själv gå igenom målen på hemsidan och bocka av de du kan och skriva upp de mål du måste jobba mer med
Vi ser en del av Roslings film tillsammans
Självstudier inför provet
V 19
lektion 1 Vi arbetar med förra veckans lektionsmål då vi ej hann klart
Mål : Att fördjupa dina kunskaper med hjälp av Roslings statistik
Att göra : Vi ser en del av Roslings film tillsammans
Ni arbetar sedan vidare med frågor och ser resten av filmen enskilt när ni besvarar frågorna
Frågor till Hans Roslings statistik
VÄRLDEN ÄR I STÄNDIG FÖRÄNDRING
Del 1 ( 0-9 min )
Skriv svar så att man förstår frågan. Du kan gärna skriva svaren så att de bildar en sammanhängande text
1 Börja med att ta reda på vem Hans Rosling var. Presentera honom men några meningar
2 Hur många människor är vi på jorden ? Du kan googla fram en aktuell siffra
3 Han visar statistik på hur jordens befolkning har vuxit genom tiderna. Se flera gånger, stanna upp så att du förstår hans diagram.
Varför stannar han till vid 1800talet ? Vad har hänt ? Varför har det hänt ?
4 Var, i vilken världsdel har den största befolkningstillväxten skett ? Vilket land tar han upp som ett exempel? Hur mycket har befolkningen vuxit under de senaste 50-60 åren i landet ? ( under Hans R livstid)
5 Vi får följa en familj. Vad arbetar frun med ? Beskriv hennes arbete.
6 Hur har man lyckats med familjeplanering i Bangladesh ? Hans visar här ännu ett diagram. Varför är året 1972 viktigt ? Hur såg det ut vid den tidpunkten vad det gäller barnafödande och medellivslängd ? Hur ser det ut i dag ? Vad har hänt? Berätta!
lektion 1 Vi arbetar med förra veckans lektionsmål då vi ej hann klart
Mål : Att fördjupa dina kunskaper med hjälp av Roslings statistik
Att göra : Vi ser en del av Roslings film tillsammans
Ni arbetar sedan vidare med frågor och ser resten av filmen enskilt när ni besvarar frågorna
Frågor till Hans Roslings statistik
VÄRLDEN ÄR I STÄNDIG FÖRÄNDRING
Del 1 ( 0-9 min )
Skriv svar så att man förstår frågan. Du kan gärna skriva svaren så att de bildar en sammanhängande text
1 Börja med att ta reda på vem Hans Rosling var. Presentera honom men några meningar
2 Hur många människor är vi på jorden ? Du kan googla fram en aktuell siffra
3 Han visar statistik på hur jordens befolkning har vuxit genom tiderna. Se flera gånger, stanna upp så att du förstår hans diagram.
Varför stannar han till vid 1800talet ? Vad har hänt ? Varför har det hänt ?
4 Var, i vilken världsdel har den största befolkningstillväxten skett ? Vilket land tar han upp som ett exempel? Hur mycket har befolkningen vuxit under de senaste 50-60 åren i landet ? ( under Hans R livstid)
5 Vi får följa en familj. Vad arbetar frun med ? Beskriv hennes arbete.
6 Hur har man lyckats med familjeplanering i Bangladesh ? Hans visar här ännu ett diagram. Varför är året 1972 viktigt ? Hur såg det ut vid den tidpunkten vad det gäller barnafödande och medellivslängd ? Hur ser det ut i dag ? Vad har hänt? Berätta!
Välkomna tillbaka - nu är det vårtermin
Vi kommer att läsa historia - revolutionernas tid
Vi läser i följande ordning
1 Amerikanska revolutionen
2 Franska revolutionen
3 Industriella revolutionen
V 2 Introduktion till revolutionernas tid
Amerikanska revolutionen
Vecka 3-4
Amerikanska revolutionen samt 195-203
Det här ska ni kunna:
- Förklara orsaker till den amerikanska revolutionen.
- Förklara händelseförloppet under den amerikanska revolutionen.
- Förklara konsekvenser/följder av den amerikanska revolutionen
- Förklara varför vänskapen mellan indianerna och kolonisterna tog slut.
- Förklara varför britterna lade tullavgifter och skatter på varor som skulle till Nordamerika.
- Varför gav sig Storbritannien till sist i krig med kolonisterna?
- Förklara hur det kom sig att kolonisterna kunde klara sig mot den brittiska armén.
- Förklara varför andra stater stödde kolonisterna.
Förklara följande begrepp/personer:
Kolonialism, den amerikanska självständighetsförklaringen,
George Washington, Maktdelning (Maktens tre grenar), Mayflower, Nybyggare, Indianer-ursprungsbefolkning.
Avslutas v 5 måndag 29/1 med ett läxförhör på texten i boken s.195-203
Lektionsplanering
v2 lektion 1
Lektionsmål: Att väcka ett intresse för och
att få förförståelse för revolutionernas tid.
Att göra : Tidsaxel. Ni får bilder att klippa ut och tillsammans 2/2 lägga i kronologisk ordning.
Ni får historieböcker
Formulera tre egna frågor till amerikanska revolutionen ( vad vill du veta)
V 2 lektion 2
Lektionsmål: Att väcka ett intresse för och
att få förförståelse för revolutionernas tid.
Att göra: Vi läser tillsammans i läroboken de rutor som kallas "röda tråden" och pratar om tiden innan revolutionen.
Ni får läsa upp de frågor ni formulerat till amerikanska revolutionen.
Vi ser del två av Bye Bye Sverige
Läxa att läsa noga sid 196-197
.
v 3 Lektion 1
Lektionsmål: Att kunna förklara varför nybyggarna kom och
hur deras liv där såg ut.
Att kunna förklara orsakerna bakom revolutionen och
berätta om händelseförloppet.
Att göra: Ni arbetar med texten s 196 - 197. Läs stycke för stycke
skriv sedan med egna ord vad stycket vill berätta för dig.
Vi ser del av film om amerikanska revolutionen.
Läxa: Alla ska vara klara med att ha skrivit om texten s 196-197.
sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%203250
Du som har sli konto kan se filmen flera gånger på egen hand. Amerikanska frihetskriget heter den på Sli. Följ länken.
V3 lektion2 Att kunna förklara varför nybyggarna kom och
hur deras liv där såg ut.
Att kunna förklara orsakerna bakom revolutionen och
berätta om händelseförloppet.
Att göra: Jobba med att skriva ner och förklara texten s 198
Läsa tillsammans s 200-201 i boken
Se en film om amerikanska revolutionen 20 min
Arbeta med frågorna till texten
v 4 Lektion 1 Arbeta med boken sidor 202-203
Vi läser tillsammans
Ni arbetar med texten/frågor
Avslutande läxförhör utifrån punkterna i planeringen s 195-203
Franska revolutionen
Vi kommer att läsa efter följande planering (mer detaljerad lektionsplanering finns till varje lektion, skrolla ner)
Vecka 5 -8
V5-6Det här ska ni kunna:
Bastiljen, privilegier, revolution, ståndssamhälle, envälde, ge exempel på upplysningsfilosofer, Ludvig den XVI, Marie Antoinette, Eden i bollhuset, Nationalförsamlingen, Nationalkonventet, giljotin, värnplikt, Skräckväldet, Robespierre, Marat och Danton.
Code Napoleon, Waterloo, Elba, S:t Helena Decimalsystemet, Religionsfrihet.
Vecka 7-8
Det här ska ni kunna:
Wienkongressen, maktbalans, borgare, klassamhälle, konservatism, liberalism, socialism, nationalism, nation, det kommunistiska manifestet, Karl Marx, Friedrich Engels, Adam Smith, Edmund Burke, proletärer, revolution och reform
Vecka 5 -8
V5-6Det här ska ni kunna:
- Förklara orsakerna till den franska revolutionen.
- Förklara händelseförloppet under den franska revolutionen
- Förklara begreppet upplysningstiden
- Förklara varför Frankrikes grannländer ville få slut på revolutionen.
- Förklara vilka konsekvenser den franska revolutionen fick på kort sikt och på lång sikt.
- Förklara vem Napoleon var och vad han gjorde.
- Förklara vilka grupper som vann och förlorade på revolutionen
- Förklara hur Napoleon Bonaparte fick makt och hur han förlorade sin makt.
- Förklara varför Napoleons erövringar spelade en stor roll för Europa.
Bastiljen, privilegier, revolution, ståndssamhälle, envälde, ge exempel på upplysningsfilosofer, Ludvig den XVI, Marie Antoinette, Eden i bollhuset, Nationalförsamlingen, Nationalkonventet, giljotin, värnplikt, Skräckväldet, Robespierre, Marat och Danton.
Code Napoleon, Waterloo, Elba, S:t Helena Decimalsystemet, Religionsfrihet.
Vecka 7-8
Det här ska ni kunna:
- Förklara hur och varför nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier
- Förklara hur och varför nationalismen växte fram.
Wienkongressen, maktbalans, borgare, klassamhälle, konservatism, liberalism, socialism, nationalism, nation, det kommunistiska manifestet, Karl Marx, Friedrich Engels, Adam Smith, Edmund Burke, proletärer, revolution och reform
sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%201264
Du som har sli konto kan se filmen flera gånger.
Lektionsplanering
v5 lektion 1
Lektionsmål : Att väcka intresse för och ge dig en inblick i hur det franska samhället såg ut vid 1700 talets slut
Att göra: Veckans Nyheter( eftersom vi gör det bör det väl stå :)
Bildanalys
Film ca 30 min . Har du konto i sli kan du följa länken och titta på filmen flera gånger( lärare kan ge dig konto)
sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%201264
v 5 Lektion 2 sidorna 206-209
Lektionsmål: Att kunna förklara orsakerna bakom revolutionen
Att göra: Utifrån filmen punktar vi tillsammans upp orsaker bakom revolutionen
Vi läser texten i boken tillsammans
Ni ska sedan göra en mindmap kring orsakerna
Svara på frågor till texten i den mån ni hinner.
v 6 Lektion1 sidorna 210 - 215
Lektionsmål: Att kunna redovisa dina kunskaper om den Amerikansk revolutionen
V 6 lektion 2 Lena är tyvärr sjuk så ni får vikarie eller jobba på egen hand.
Vi skulle göra en tidsaxel tillsammans över händelserna i franska revolutionen, får se hur det går på egen hand.
Skriv ner svaren på mina frågor så kan vi gå igenom det sen.
1 Se bilden s 206 - vad visar den ? Kolla datum och försök förstå vad det är som händer ?
Prata med någon kamrat. Denna händelse ses som uppstarten till revolutionen och den dagen är Frankrikes nationaldag,
2 S 208-209 där går texten igenom orsakerna bakom revolutionen. Vi har ju ritat orsakerna tillsammans. Är du inte klar med det så gör det nu först. Du som inte förstår vad du ska göra frågar någon kamrat som var med när vi började göra detta. ( rita en bild för varje orsak till franska revolutionen, så att du kommer ihåg orsakerna lättare)
3 Läs sista stycket s 209 Vad står det att kungen försöker göra? Hur lyckas det ?
4 När det inte lyckas så kallar han ( regeringen) in representanter för de tre stånden till ett möte, i detta möte vägrar tredje ståndet rösta i det system som finns ,eftersom alla stånd hade en röst var så förlorade alltid tredje ståndet trots att de var 98 % av befolkningen. Läs vidare under rubriken Eden i bollhuset, vad händer i bollhuset?
5 Hoppa vidare till s 211 , se rubrikerna och skriv ner en sammanfattning till varje rubrik på s 211, 212, 213 så att du förstår vad som händer
Klart :)
v 7 lekt 1 onsdag . Vi såg filmen om franska revolutionen och gjorde sedan tillsammans en tidsaxel med händelseförloppet.
Ni som var frånvarande måste ta igen detta genom att se filmen och läsa i boken och göra en egen tidsaxel.
Alla bör se filmen flera gånger! Se nedan , den finns på sli.se
PROVET FRAMFLYTTAT TILL ONSDAG EFTER LOVET!!
Här ser du en dålig bild på den tidsaxel vi gjorde tillsammans:)
Planering
Industriella revolutionen
Det här skall ni kunna när arbetsområdet är slut:
Ange och förklara några Orsaker till att den industriella revolutionen kunde starta
- Triangelhandeln
- Jordbruket förändras
- Nya uppfinningar och maskiner
Förklara hur arbetarnas arbetsvillkor såg ut och förändrades
Reflektera/resonera kring hur har den industriella revolutionen påverkat oss i dag?
Vecka 10
Lektion 1 prov på franska revolutionen
Läxa sid: 171, 223-225
Lektion 2
Mål : Att få en introduktion till och överblick över vad den industriella revolutionen var.
Att göra
Diskutera utifrån era förkunskaper vad den industriella revolutionen innebär.
Vi Tittar på film från sli.se 16 min och diskuterat frågor till filmen.
Vecka 11
Lektion1
Mål:
- Att kunna förklara hur triangelhandel fungerar och hur den kunde bidra till att den industriella revolutionen kunde starta i Storbritannien
- Att kunna förklara vilka förändringar som gjordes inom jordbruket i Storbritannien under mitten på 1700-talet.
- Läsa tillsammans i boken om jordbrukets förändring och hur detta påverkade utvecklingen i samhället, därefter en elevövning kring denna förändring
- Eleverna läser texten i boken tillsammans i smågrupper och reder ut svåra begrepp. Sedan svarar gruppen på frågorna i boken på sid. 225. Läxa till måndag 12/3 att göra färdigt frågorna på sid. 225
- Genomgång av triangelhandeln
Lektion 2
Läxa sid 230-231, 234-237
Mål:
- Att kunna förklara hur arbetarnas arbetsvillkor såg ut och förändrades.
- Att kunna förklara hur fackföreningar växer fram.
Ni skriver era svar i skrivboken.
1 Beskriv hur arbetssituationen kunde se ut för en arbetare tex hur det kunde vara att arbeta i en fabrik.
2 Ge exempel på hur det kunde bli sämre för mskor att bo i stan jämfört med att bo på landet.
3 Varför bildades fackföreningar?
4 Fackföreningar var först förbjudet men tilläts sedan - hur kom det sig ? ( att de tilläts) Förklar
Vecka 12
Lektion 1
Mål: Att lära sig om någon uppfinning och kunna förstå hur just den påverkar och förändrar människans situation och samhällets utveckling
Att göra:
Paruppgift kring uppfinning
Instruktion
Tid: Arbete kring uppfinning, två lektioner inspelning plus träna inför redovisning, en lektion. Redovisning en lektion. Filmen/redovisningen får vara max 5 min
- Uppfinning lottas ut till respektive grupp.
- Börja med att söka fakta i läroboken och komplettera vid behov. Se länktips.
- Ni skall besvara följande frågor:
- Berätta kort beskrivande fakta om din uppfinning samt visa bild.
- Förklara sedan utförligt vilken nytta uppfinningen hade under industriella revolutionen.
- Beskriv också vilken förändring din uppfinning har bidragit till för individ och samhälle.
- Alla grupper spelar in en redovisning som mailas till mig, ni har ansvar att höra med mig att filmen kommit fram till min mail innan ni lämnar lektiossalen
- Redovisning i klassrummet sker efter lovet genom att vi ser på varandras inspelningar.
Lektion 2 Arbeta vidare med par uppgiften kring en uppfinning
V 13
Lektion 1
Mål: Att muntligt kunna redogöra och förklara vad du lärt kring din uppfinning och dess betydelse
Att göra:
Redovisning genom att ni spelar in er redovisning som ni mailar. Detta ska göras innan ni lämnar lektionssalen
Lektion 2
Mål: Att skriftligt visa på de kunskaper du inhämtat genom att skriva om några uppfinningars betydelse för individ och samhälle
Att göra:
Enskilt arbete kring de redovisningar ni sett.
V 14 PÅSKLOVKlicka här när du vill redigera.
Välkomna tillbaka efter höstlovet
Vi ska fortsätta att läsa samhällskunskap men nu rikta in oss på samhällsekonomi.
Kunskaper i samhällsekonomi behöver du för att kunna vara delaktig i att fatta viktiga politiska beslut för samhället du lever i tex om hur samhällets resurser ska fördelas. Du behöver också kunskaper i ekonomi för att bättre klara av ett vuxenliv med arbete, skatter, sparande och investeringar och för att veta hur du ska konsumera för en hållbar utveckling.
Vi ska fortsätta att läsa samhällskunskap men nu rikta in oss på samhällsekonomi.
Kunskaper i samhällsekonomi behöver du för att kunna vara delaktig i att fatta viktiga politiska beslut för samhället du lever i tex om hur samhällets resurser ska fördelas. Du behöver också kunskaper i ekonomi för att bättre klara av ett vuxenliv med arbete, skatter, sparande och investeringar och för att veta hur du ska konsumera för en hållbar utveckling.
Så här ser grovplaneringen ut:
v 45 Sid 4-10
Dina och samhällets pengar.
Onsdag:Den privata ekonomin.
v 46 Sid 11-14
Vecka 46 onsdag
v 48 onsdag och torsdag
Eget arbete med det ekonomiska kretsloppet
v 49 onsdag och torsdag
Ändrad planering dessa sista lektioner - ni får resterande lektioner på er och bedömingen görs efter jul
V 45 Lektion 1 onsdag
Lektionsmål: Att kunna förklara begreppet ekonomi
Att se och kunna förklara relationen mellan utbud och efterfrågan och hur det bestämmer priset.
Genomgång kring begreppet ekonomi som vi ofta förknippar med hur vi använder våra pengar, vår budget.
När började vi använda pengar och varför ?
Vi läser sidan 6 och 7.
Vad bestämmer priset på en vara? Övningsblad att arbeta med.
v 45 Sid 4-10
Dina och samhällets pengar.
Onsdag:Den privata ekonomin.
- Vad betyder begreppet ekonomi.
- Budget, inkomst och utgift.
- Bruttolön, nettolön och disponibel inkomst.
- Behöver vi pengar? Varför handlar vi med varandra?
- Utbud, efterfrågan och jämviktspris. Konsument, producent och marknad.
- Planekonomi, marknadsekonomi och blandekonomi.
v 46 Sid 11-14
Vecka 46 onsdag
- Det ekonomiska kretsloppet
- Läxförhör begrepp
- Fortsättning ekonomiskt kretsloppet
- Genomgång av praouppgift
v 48 onsdag och torsdag
Eget arbete med det ekonomiska kretsloppet
v 49 onsdag och torsdag
Ändrad planering dessa sista lektioner - ni får resterande lektioner på er och bedömingen görs efter jul
V 45 Lektion 1 onsdag
Lektionsmål: Att kunna förklara begreppet ekonomi
Att se och kunna förklara relationen mellan utbud och efterfrågan och hur det bestämmer priset.
Genomgång kring begreppet ekonomi som vi ofta förknippar med hur vi använder våra pengar, vår budget.
När började vi använda pengar och varför ?
Vi läser sidan 6 och 7.
Vad bestämmer priset på en vara? Övningsblad att arbeta med.
lektion 2 Torsdag
Lektionsmål: Att kunna se att olika ekonomiska system ger olika konsekvenser.
Att kunna ge några exempel på hur de olika ekonomiska systemen påverkar samhällets ekonomi
De styrande i landet måste bestämma
Vi ser på presentationen nedan : Olika ekonomiska system
Lektionsmål: Att kunna se att olika ekonomiska system ger olika konsekvenser.
Att kunna ge några exempel på hur de olika ekonomiska systemen påverkar samhällets ekonomi
De styrande i landet måste bestämma
- Vad som ska tillverkas
- Hur det ska tillverkas
- Vem som ska få tjäna pengar på det som tillverkats
Vi ser på presentationen nedan : Olika ekonomiska system
- Planekonomi
- Marknadsekonomi
- Blandekonomi
- Kretsloppsekonomi
Följande begrepp ska ni kunna förklara innan ni går på prao
1Börja med att förklara begreppet ekonomi, denna förklaring bör vara lite längre och utförligare än resten av begreppen.
2 Förklara begreppen vi gått igenom( några begrepp tar vi upp kommande lektion) Budget, inkomst, utgift, marknad, producent, konsument, nettolön, bruttolön, skatt, utbud, efterfrågan, offentliga sektorn, planekonomi, marknadsekonomi, blandekonomi, monopol, jämviktspris
1Börja med att förklara begreppet ekonomi, denna förklaring bör vara lite längre och utförligare än resten av begreppen.
2 Förklara begreppen vi gått igenom( några begrepp tar vi upp kommande lektion) Budget, inkomst, utgift, marknad, producent, konsument, nettolön, bruttolön, skatt, utbud, efterfrågan, offentliga sektorn, planekonomi, marknadsekonomi, blandekonomi, monopol, jämviktspris
Lekt 3 onsdag Sidor i boken 11-13
Lektionsmål: Lära sig om det ekonomiska kretsloppet
Att se vilka aktörerna är och hur pengarna går mellan dessa aktörer.
Att göra :
Lektionsmål: Lära sig om det ekonomiska kretsloppet
Att se vilka aktörerna är och hur pengarna går mellan dessa aktörer.
Att göra :
- Nyhetsmorgon
- repetition
- 2/2 rita det ekonomiska kretsloppet
Lektion 4
Lektionsmål: Visa att du kan ämnesbegreppen vi kommit i kontakt med.
Lära dig mer om ekonomiska kretsloppet
Filmen vi såg om kretsloppet : https://www.studi.se/l/det-ekonomiska-kretsloppet-del-2
Att göra :
Lektionsmål: Visa att du kan ämnesbegreppen vi kommit i kontakt med.
Lära dig mer om ekonomiska kretsloppet
Filmen vi såg om kretsloppet : https://www.studi.se/l/det-ekonomiska-kretsloppet-del-2
Att göra :
- Begreppskoll
- ekonomiska kretsloppet - rita
- praouppgift
V 48 Välkomna tillbaka efter praon- -ni är efterlängtade !
Lektionsmål: Att få information och förstå den avslutande uppgiften som ni
kommer att bedömas i.
Att göra: Nyhetsmorgon
Uppgiftsgenomgång
Arbete med uppgiften
Det ekonomiska kretsloppet
Du/ni ska göra ett arbete där följande kunskapskrav ska bedömas:
Kunskapskrav 1 : Eleven visar kunskap om olika samhällsstrukturer
E grundläggande C goda A mycket goda
I detta arbete ska du då visa kunskap om den ekonomiska strukturen – det ekonomiska kretsloppet.
Kunskapskrav 2: Eleven ska undersöka hur samhällsstrukturer är uppbyggda och hur de fungerar. De ska beskriva samband inom och mellan olika strukturer
E enkla C förhållandevis komplexa A komplexa
I ditt arbete ska du då kunna beskriva hur det ekonomiska kretsloppet fungerar och beskriva samband mellan de olika aktörerna i kretsloppet.
Kunskapskrav 3 i beskrivningen av samband kan eleven använda begrepp
E på ett fungerande sätt C relativt väl fungerande sätt A väl fungerande sätt
I detta arbete innebär det då att du ska förklara begrepp och använda dig av begrepp när du förklarar kretsloppet
Kunskapskrav 4 Eleven kan föra resonemang om hur individen och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver samband mellan olika faktorer
E enkla C relativt välutvecklade A välutvecklade nyanserat
I detta arbete innebär det att du ska kunna se hur vi människor kan påverka men också påverkas av förändringar i det ekonomiska kretsloppet och att det påverkar hela samhället.
Uppgiftsbeskrivning
Ni Får arbeta 2/2 för att på bästa sätt illustrera / visa att ni förstått kretsloppet. Vilka är aktörerna? Ge relevant fakta om dem. Vad går mellan dess aktörer? Förklara och beskriv. Till detta får ni 2 lektioner ,ni ska då spela in . Det gör alla
V 49 ska vi på första lektionen lyssna på de som vill redovisa för klass. Vi lottar om det blir för många som vill redovisa i klass. Andra lektionen får ni individuellt svara skriftlig på vad som händer i kretsloppet om någon förutsättning ändras. Tex om någon i ett hushåll blir sjuk, vad händer då i kretsloppet, hur kan man tänka att det påverkar?
Ni kommer att få av oss få en förändrad situation att ta ställning till där och då för att visa att ni förstår hur olika händelser kan påverka individ/ samhälle.
Lektionsmål: Att få information och förstå den avslutande uppgiften som ni
kommer att bedömas i.
Att göra: Nyhetsmorgon
Uppgiftsgenomgång
Arbete med uppgiften
Det ekonomiska kretsloppet
Du/ni ska göra ett arbete där följande kunskapskrav ska bedömas:
Kunskapskrav 1 : Eleven visar kunskap om olika samhällsstrukturer
E grundläggande C goda A mycket goda
I detta arbete ska du då visa kunskap om den ekonomiska strukturen – det ekonomiska kretsloppet.
Kunskapskrav 2: Eleven ska undersöka hur samhällsstrukturer är uppbyggda och hur de fungerar. De ska beskriva samband inom och mellan olika strukturer
E enkla C förhållandevis komplexa A komplexa
I ditt arbete ska du då kunna beskriva hur det ekonomiska kretsloppet fungerar och beskriva samband mellan de olika aktörerna i kretsloppet.
Kunskapskrav 3 i beskrivningen av samband kan eleven använda begrepp
E på ett fungerande sätt C relativt väl fungerande sätt A väl fungerande sätt
I detta arbete innebär det då att du ska förklara begrepp och använda dig av begrepp när du förklarar kretsloppet
Kunskapskrav 4 Eleven kan föra resonemang om hur individen och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver samband mellan olika faktorer
E enkla C relativt välutvecklade A välutvecklade nyanserat
I detta arbete innebär det att du ska kunna se hur vi människor kan påverka men också påverkas av förändringar i det ekonomiska kretsloppet och att det påverkar hela samhället.
Uppgiftsbeskrivning
Ni Får arbeta 2/2 för att på bästa sätt illustrera / visa att ni förstått kretsloppet. Vilka är aktörerna? Ge relevant fakta om dem. Vad går mellan dess aktörer? Förklara och beskriv. Till detta får ni 2 lektioner ,ni ska då spela in . Det gör alla
V 49 ska vi på första lektionen lyssna på de som vill redovisa för klass. Vi lottar om det blir för många som vill redovisa i klass. Andra lektionen får ni individuellt svara skriftlig på vad som händer i kretsloppet om någon förutsättning ändras. Tex om någon i ett hushåll blir sjuk, vad händer då i kretsloppet, hur kan man tänka att det påverkar?
Ni kommer att få av oss få en förändrad situation att ta ställning till där och då för att visa att ni förstår hur olika händelser kan påverka individ/ samhälle.
Ny planering för att ni ska få lite mer tid.
Lektionsplanering 8d
Vecka 49
Lektion 1 Onsdag
-Berättar att vi skjuter fram betygssättningen
-20 min till att bli klar med filmen.
-Skriva uppgiften
Torsdagens lektion utgår
Vecka 50
Tisdag har vi SO på engelskan
-Par om två och två får ett A3 papper och uppgiften om XXX. På pappret skall ni skriva ner konkret vad som händer i det ekonomiska kretsloppet just kring det här fallet. Tänk på att alla fyra aktörer skall vara med. Diskutera med kompisen och reflektera hur ni har besvarat uppgiften.
-Efter 20 min byter man kompis och fortsätter att förklara och beskriva hur ni har tänkt för varandra. -1 -Gemensam genomgång av hög och lågkonjunktur.
- Titta på A3-pappret igen och se om ni behöver fylla på med något.
Lektionen på onsdagen utgår pga. Lussekamp
Lektion 3
Ta ditt eget svar och fundera på vad du vill fylla på med. Läs noga igenom och se hur du vill utveckla ditt svar efter arbetet i grupp och genomgång på tavlan. Skriva uppgiften igen. Denna uppgift tas in för bedömning och betygssätts på andra sidan julledigheten.
När man är klar får man en uppgift av oss.
DEMOKRATI / DIKTATUR
samhällskunskap läser vi för att ni bättre ska kunna förstå och känna er delaktiga i det samhälle och den värld ni lever i. i Läroplanen står det att ni genom undervisningen i ämnet ska få sammanfattningsvis ges utveckla er förmåga att:
- reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
- analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
- analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
- uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
- söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
- reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Grovplanering
V. 40-41 Demokrati och diktatur . Sidor i boken 5-15.
V 42 Hur kan vi påverka . Sidor i boken 16-22
V 43 Baskurs "Hur Sverige styrs"
V 44 Höstlov
r
V40 Onsdag Demokrati och diktatur
Lektionsmål : Du ska kunna förklara innebörden av begreppet demokrati med hjälp av ämnesord tex åsiktfrihet....
- Vi startar upp med "brainstorming" på tavlan - vad tänker ni på när ni hör orden demokrati och diktatur och kopplar det till dagsaktuelle händelser
- Ni arbetar med uppgiften nedan " vad är grejen med demokrati och diktatur ?"
Vad är grejen med demokrati och diktatur?
Gå in på följande länk till en genomgång av Mattias Axelsson där han förklarar skillnaden mellan demokrati och diktatur
https://youtu.be/1_yU832p-ao
Lyssna och titta i 6 min och 45 sekunder, gå sedan tillbaka för att svara på följande frågor . Skriv svaren i din skrivbok. Skriv rubrik, skriv med blyers så läsligt som du kan J
1 Var kommer ordet demokrati från och vad betyder det?
Skriv : Ordet demokrati kommer från ……. Och betyder…..
2 Vad betyder åsiktsfrihet ?
Skriv: Åsiktsfrihet innebär att…
3 Vad betyder Tryckfrihet ?
( svara som jag visat tidigare)
4 Vad betyder det att Majoriteten ska bestämma?
5 Vad menas med rättsäkerhet?
6 Vilka är de 5 punkter som krävs för att ett land ska sägas vara en demokrati ?
7 Gå till kartbilden 4:10
8 Vad visar den blå färgen ?
9 Vad visar den röda färgen ?
10 Vad visar den gula färgen ?
11 Vilka tre världsdelar har ”mest” demokrati?
12 Ge ex på länder som är diktaturer.
13 Vad säger de om Indien ?
14 Vad säger de om Ryssland – spela tillbaka om du vill ?
15 Lyssna vidare på bilden olika diktaturer , Stanna sedan och svara på frågorna, spela tillbaka om du vill för att kunna svara på: Vilka olika diktaturer finns ?
16 Ge ex på något land där det är teokrati .
17 Se nästa bild Demokrati i Sverige . Han säger där att Vi haft folkomröstningar i Sverige på nationell nivå, Vad menas men nationell nivå ?
18 Hur många folkomröstningar har vi haft i Sverige ?
19 Ge ex på 3 saker vi folkomröstat om .
20 Vad menas med att folkomröstningar är rådgivande ?
Gå in på följande länk till en genomgång av Mattias Axelsson där han förklarar skillnaden mellan demokrati och diktatur
https://youtu.be/1_yU832p-ao
Lyssna och titta i 6 min och 45 sekunder, gå sedan tillbaka för att svara på följande frågor . Skriv svaren i din skrivbok. Skriv rubrik, skriv med blyers så läsligt som du kan J
1 Var kommer ordet demokrati från och vad betyder det?
Skriv : Ordet demokrati kommer från ……. Och betyder…..
2 Vad betyder åsiktsfrihet ?
Skriv: Åsiktsfrihet innebär att…
3 Vad betyder Tryckfrihet ?
( svara som jag visat tidigare)
4 Vad betyder det att Majoriteten ska bestämma?
5 Vad menas med rättsäkerhet?
6 Vilka är de 5 punkter som krävs för att ett land ska sägas vara en demokrati ?
7 Gå till kartbilden 4:10
8 Vad visar den blå färgen ?
9 Vad visar den röda färgen ?
10 Vad visar den gula färgen ?
11 Vilka tre världsdelar har ”mest” demokrati?
12 Ge ex på länder som är diktaturer.
13 Vad säger de om Indien ?
14 Vad säger de om Ryssland – spela tillbaka om du vill ?
15 Lyssna vidare på bilden olika diktaturer , Stanna sedan och svara på frågorna, spela tillbaka om du vill för att kunna svara på: Vilka olika diktaturer finns ?
16 Ge ex på något land där det är teokrati .
17 Se nästa bild Demokrati i Sverige . Han säger där att Vi haft folkomröstningar i Sverige på nationell nivå, Vad menas men nationell nivå ?
18 Hur många folkomröstningar har vi haft i Sverige ?
19 Ge ex på 3 saker vi folkomröstat om .
20 Vad menas med att folkomröstningar är rådgivande ?
Torsdag Vi skriver prov i Hinduism och Buddhism
V 41 onsdag Sidor i boken 8-13
lektionsmål: Att med egna ord kunna formulera viktiga skillnader mellan en demokrati och en diktatur.
Lena sjuk Nükett har lektionen
lektionsmål: Att med egna ord kunna formulera viktiga skillnader mellan en demokrati och en diktatur.
Lena sjuk Nükett har lektionen
- Kort repetition av uppstartslektionen
- Därefter läser vi sidorna 8-9 tillsammans och talar om texten
- Ni delas in i grupper 4/4 och får ett arbetsblad om skillnader mellan demokrati / diktatur. Ni ska tillsammans diskutera och fylla i de rutor som finns om vilken roll olika "saker" har i en demokrati och en diktatur( skolans roll, roll, politikernas roll osv)
- Nu ska du enskilt skriva i din skrivbok och träna på att formulera svaren själv :
- vilken roll spelar skolan i en demokrati jämfört med i en diktatur?
- Vilken roll spelar media i en demokrati jämfört med i en diktatur?
Torsdag
Lektionsmål: Du ska bli säkrare på att formulera dig i frågor där du ska jämföra och beskriva skillnader.
Du ska bli medveten om olika metoder att påverka, skapa opinion
Lektionsmål: Du ska bli säkrare på att formulera dig i frågor där du ska jämföra och beskriva skillnader.
Du ska bli medveten om olika metoder att påverka, skapa opinion
- Genomgång på hur man kan jämföra och vilka ord som är bra att använda sig av i en jämförelse.
- Ni jobbar för att utveckla era svar kring mediernas roll i demokrati och diktatur.
- Om du vill påverka någonting i ditt samhälle, vilka metoder kan du då använda dig av? Fundera och punkta upp. Läs sedan s 16-17 och fyll på din lista.
- Hinner du så,arbeta vidare med folkrörelser-vad ÄR en folkrörelse? Ge exempel. Läs s 18-19
V 42 onsdag
Lektionsmål: Lektionsmål: Du ska kunna förklara följande begrepp: Direkt demokrati, representativ demokrati, åsiktsfrihet, yttrandefrihet,censur, och rättssäkerhet.
Lektionsmål: Lektionsmål: Du ska kunna förklara följande begrepp: Direkt demokrati, representativ demokrati, åsiktsfrihet, yttrandefrihet,censur, och rättssäkerhet.
- Vi läser i läroboken sidorna 4-7 och samtalar om texten, reder ut begrepp.
- Ni får se elevexempel och "betygsätta" dem
- Arbete i grupp 4/4 där ni ska reda ut begreppen representativ och direkt demokrati tillsammans och ge exempel. Ta också fram fördelar och nackdelar med de två olika demokratiska beslutssätten.
https://www.youtube.com/watch?v=42tmN2V6G1storsdag
Lektionsmål: Att kunna förklara begreppet MR och vad det innebär.
Att kunna diskutera och redogöra för dess betydelse.
Fundera kort själv inför begreppet MR -skriv kort
Se film https://www.youtube.com/watch?v=42tmN2V6G1s
Skriv igen inför begreppet MR
Spel om MR
Inför politikerbesöket: se PP och introdilm
Diskussionsfrågor
Lektionsmål: Att kunna förklara begreppet MR och vad det innebär.
Att kunna diskutera och redogöra för dess betydelse.
Fundera kort själv inför begreppet MR -skriv kort
Se film https://www.youtube.com/watch?v=42tmN2V6G1s
Skriv igen inför begreppet MR
Spel om MR
Inför politikerbesöket: se PP och introdilm
Diskussionsfrågor
V 43 onsdag
Lektionsmål : Att få en överblick över "hur Sverige Styrs"
Att kunna svara på lektionens kontrollfrågor.
Genomgång på tavlan där jag berättar om val/ riksdag/regering. Ni är aktiva genom att säga vad ni kan och genom att ställa frågor.
Ni ritar därefter i er skrivbok den "skiss" jag har ritat upp på tavlan. Skriv in kommentarer till skissen
Därefter arbetar ni enskilt med lektionens"kontrollfrågor" som är följande:
Svaren ska skrivas på sådant sätt som vi talat om dvs man ska förstå frågan genom att läsa svaren. De ska kunna "stå för sig själva"
Lektionsmål : Att få en överblick över "hur Sverige Styrs"
Att kunna svara på lektionens kontrollfrågor.
Genomgång på tavlan där jag berättar om val/ riksdag/regering. Ni är aktiva genom att säga vad ni kan och genom att ställa frågor.
Ni ritar därefter i er skrivbok den "skiss" jag har ritat upp på tavlan. Skriv in kommentarer till skissen
Därefter arbetar ni enskilt med lektionens"kontrollfrågor" som är följande:
- När och hur ofta har vi val i Sverige?
- Vi väljer till tre olika beslutsnivåer, vilka?
- Vilka två huvudområden har landstingen hand om ?
- Vad menas med följande begrepp a) Proportionellt valsystem b) Mandat c) Utskott d) departement e) Ledamöter och ministrar f) Proposition/ motion
- Vilka är riksdagens (3) och regeringens(4) viktigaste uppgifter?
Svaren ska skrivas på sådant sätt som vi talat om dvs man ska förstå frågan genom att läsa svaren. De ska kunna "stå för sig själva"
Hinduism & Buddism
Vi läser religionskunskap i skolan för att ni ska få en bättre förståelse för er omvärld. Förståelsen för den värld du lever i och för andra människors sätt att tänka och leva utvecklas om du har kunskaper om religioner och andra livsåskådningar.
Du kan då också bättre förstå och lättare se samspelet mellan religioner och samhället.
Du ska bli medveten om att den religion som anhängarna utövar kan skilja sig åt beroende på var i världen det är, det kan också skilja sig åt från den religion som religionens präster och andliga ledare vill visa.
Målet för detta arbetsområde är att du ska
- Utveckla dina kunskaper och din förmåga att berätta och förklara centrala tankar inom religionen
- Du ska kunna jämföra och reflektera hur de olika religionerna påverkar människor och samhällen
-Du ska kunna jämföra religionerna och också jämföra det med din egen livsåskådning
-Du ska få en bättre förståelse för och kunskap om hur hinduer och buddister lever och utövar sin tro
Läromedel: SOS år 9 Religion
Onsdag Torsdag
34 Uppkomst historia Cirkeltänk Läran begreppen
35 Gudar, heliga skrifter Läxförhör Fotografering
Vardagar och högtider
36 Kastsystem/demokrati/ samhälle Buddhism legend uppkomst
37 Läran begrepp/skillnader med hinduism Jobba vidare med förra lektionens mål
38 Riktningar/ Klosterliv Vardagar högtid läxförhör Jämförelser individuellt/grupp
39 Lektionen utgår
v40 Repetition/ arbete inför provet Prov
v 34 Onsdag Introduktion Lärobokens sidor 8-13
Lektionsmål: Du ska lära dig var, när och hur hinduismen uppkommit
Vi startar med en kort film där en ungdom berättar om hur det är att vara hindu.
sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=U100570-09
Gemensam tankekarta - vad vet du / ni ? ( EPA)
- Vi läser tillsammans sidorna 8-9
- Lärarledd genomgång om uppkomst. Alla läser sedan s 10-11
- film "Under ett och ett halvt år har programledaren Anna Lindman Barsk rest Sverige runt för att möta människor som låter religion och andlighet styra sina liv. För trots att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder är intresset för andlighet stort."
- Besvara följande frågor.
- Hur ska man förstå och förklara att hinduerna kallar sin religion för " den eviga lagen" ?
- Hur är den mer vetenskapliga förklaringen till hur religionen uppkommit?
- Förklara kastsystemet och hur det uppkommit.
Klicka på länken för att se filmen:
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD 2372
V 34 Torsdag Lektionen utgår pga dansuppvisning!!
V 35 Onsdag Läroboken sidorna 17-27
Lektionsmål: Du ska lära dig vad en troende hindu tror på och och kunna förklara det med hjälp av de centrala begreppen
- Kort repetition- visa vad du kommer ihåg från förra lektionen!
- Lärargenomgång om Hinduismens lära. Viktiga begrepp: Atman, Brahman, Karma, reinkarnation, Moksha,Samsara
- Förklara hur alla centrala begrepp vi skrivit upp på tavlan hänger ihop, rita gärna till din förklaring. Detta ska lämnas in innan du går från lektionen
- V 35 Torsdag Läroboken sidorna 24-25,30-34
Lektionsmål: Du ska lära dig om de 5 "största" Gudarna samt viktiga traditioner och högtider inom hinduismen.
- Vi läser tillsammans s 24 och 25
- Sen ser vi en film https://www.studi.se/l/hinduism-gudar
- Du ska se bilderna s 24 och skriva kort om varje Gud. Skriv namn på Guden, Beskriv guden och vad den "kan".Skriv upp Gudens symboler. Lämna plats så att du kan rita guden och symbolerna sedan
- www.indien.nu/allt_om_indien/religion/gudar/Ganesha
- Läs sedan enskilt s 30 "Hur är det att vara hindu?" Förklara sedan vad Puja är.
- Vad är Yugadi? Varför är alla glada och firar då ?
- Läs om Holi s 32 - känner du igen det ? Prata med en kamrat och se om någon av er sett eller hört om någon liknande fest i Sverige
- Lyssna och se korta filmpresentationen ovan. Använd hörlurar!
- Rita Gudarna och deras symboler.
- Vad gör de på bilden s 33
- Se bilden s 35 - vad gör de ? Varför ?
- Förbered dig för läxförhöret nästa gång. Du ska träna på att kunna målen som står för de tre lektioner som vi haft.
V36 Onsdag Läroboken s 35-37 och s 21-22
Lektionsmål: Att kunna förklara hur gamla traditioner i hinduismen påverkar människornas liv och demokratin
- Läxförhör
- Vi ser en bit av filmen " de kastlösa" tillsammans.
- Ni sitter i grupp och arbetar med uppgiften " Indien världens största demokrati"
- Gemensamt avslut där ni redovisar era diskussioner
Uppgift
Indien - Världens största demokrati !
Man kan ofta höra och läsa om att Indien är världens största och snabbast växande demokrati.
Om man slår upp Indien i Nationalencyklopedin kan man läsa följande:
Statsskick och politik - Uppslagsverk - NEStatsskick och politik. Indien. Indien är en suverän, demokratisk och sekulariserad federal republik med parlamentariskt styrelsesätt och allmän och lika rösträtt.
www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/indien/statsskick-och-politik
Diskutera i grupp
1 Tala fritt om vad ni tänkte på när ni såg filmen.
2 Håller ni med om att Indien är en demokrati?
Motivera varför / varför inte
3 Är kastsystemet tillåtet enligt lag i Indien ?( googla om ni ej vet )
4 Vilken roll spelar religionen i Indien om ni jämför med religionens roll i Sverige?
5 Hur uppkom kastsystemet? Varför uppkom det ? För vilka är det ett bra system ? För vilka är det ett dåligt system?
Indien - Världens största demokrati !
Man kan ofta höra och läsa om att Indien är världens största och snabbast växande demokrati.
Om man slår upp Indien i Nationalencyklopedin kan man läsa följande:
Statsskick och politik - Uppslagsverk - NEStatsskick och politik. Indien. Indien är en suverän, demokratisk och sekulariserad federal republik med parlamentariskt styrelsesätt och allmän och lika rösträtt.
www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/indien/statsskick-och-politik
Diskutera i grupp
1 Tala fritt om vad ni tänkte på när ni såg filmen.
2 Håller ni med om att Indien är en demokrati?
Motivera varför / varför inte
3 Är kastsystemet tillåtet enligt lag i Indien ?( googla om ni ej vet )
4 Vilken roll spelar religionen i Indien om ni jämför med religionens roll i Sverige?
5 Hur uppkom kastsystemet? Varför uppkom det ? För vilka är det ett bra system ? För vilka är det ett dåligt system?
Buddhism
V 36 fredag Buddhism uppstart. Legenden om religionens uppkomst. Lärobokens sidor 40-44
Lektionsmål: Du ska lära dig var, när och hur Buddismen uppkommit.
V 36 fredag Buddhism uppstart. Legenden om religionens uppkomst. Lärobokens sidor 40-44
Lektionsmål: Du ska lära dig var, när och hur Buddismen uppkommit.
- Vi läser legenden tillsammans.
- Diskutera i grupp följande frågor ( Alla skriver ner svar enskilt efter att ni diskuterat och samtalat om frågorna)
- Varför ville Siddhartas föräldrar hålla honom instängd i palatset?
- Varför lämnade han ändå palatset? (Han lämnade palatset de första gångerna för att .. Han lämnade sedan sin familj och palatset för alltid för att.....)
- Vad menas med att han försökte leva som asket? Varför gjorde han det ?
- Vad betyder ordet Buddha?
- Nu ska du kunna skriva en god förklaring till lektionsmålen med hjälp av ovanstående svar.
37 Onsdag Buddismens lära. Lärobokens sidor 44-48, 50-53
Lektionsmål: Du ska försöka förstå buddhismens lära: de fyra sanningarna, den åttafaldiga vägen och målet för en buddism.
Lektionsmål: Du ska försöka förstå buddhismens lära: de fyra sanningarna, den åttafaldiga vägen och målet för en buddism.
- Repetition av förra lektionens mål
- Gemensam läsning
- Lärarledd genomgång då eleverna antecknar
- Diskutera likheter och skillnaden hinduism och buddhism med bänkkamraten. Punkta upp vad ni kan se för skillnader och likheter ( venndiagram)
- Arbeta med frågorna i boken om du hinner. Se att du kan frågorna s 48, leta upp svaret på den fråga du inte kan . Detta behöver du ej skriva ner. Gå vidare till s 57 skriv svaren i skrivboken, starta med frågorna på grundnivån
v37 Torsdag Arbeta vidare med förra lektionens uppgifter. Jobba med frågorna i boken
Läxförhör nästa gång på:
1 När, var och hur uppstod buddhismen?
2 Du ska kunna återge legenden lite kort, kunna svara på frågorna vi arbetat med kring legenden.
3 Berätta vad buddismen har "lånat" från hinduismen - vad som är lika i deras sätt att tänka om människan, världen och Gud. Vad skiljer ?
4 Vad är Buddhas lära ? Vad blev han upplyst om ? ( de fyra sanningarna, förklara dem)
Läxförhör nästa gång på:
1 När, var och hur uppstod buddhismen?
2 Du ska kunna återge legenden lite kort, kunna svara på frågorna vi arbetat med kring legenden.
3 Berätta vad buddismen har "lånat" från hinduismen - vad som är lika i deras sätt att tänka om människan, världen och Gud. Vad skiljer ?
4 Vad är Buddhas lära ? Vad blev han upplyst om ? ( de fyra sanningarna, förklara dem)
Välkomna tillbaka till en ny termin Vt 2017
Geografi veckoplanering 13-14 Jordgloben Läxa sid. 8-12 och 14-20 Detta jobbar vi med( ska du kunna på läxkoll efter lovet) Hur man använder en kartbok(symboler, skala, färger) Årstider, Polcirkeln, sommarsolståndet och vintersolståndet. Dag och natt, Vändkretsar, Ebb och flod Gradnätet, Longitud och latitud (längdgrader och breddgrader) Topografiska kartor, Tematiska kartor, skala GIS Lektionsplanerig - detta gör vi på lektionen Lektion 1 v 13 tisdag Genomgång tillsammans i klassen kring begreppen världskarta, ekvator, GMT, vändkretsar, zenit, polcirkeln, gradnät, världsdelar, världshav. Dela ut kartböcker och gå igenom upplägg med innehåll och register. Vad står koordinaterna för? Tematiska och topografiska kartor, skillnaden? Kartboksövningar Läxa till nästa lektion, läs sid 8-9. Förklara med egna ord varför vi får dag och natt, varför vi har årstider i Sverige och vad midnattssol är. onsdagslektionen utgår Lektion 1 v14 tisdag Repetition från förra lektionen, vilka begrepp? Koll av läxa. Sitt två och två och förklara frågorna för varandra. Formulera sedan ett enskilt ett svar kring varför vi har årstider/ dygn. Detta lämnas in för bedömning. Utgå från bilderna i boken sid 15 och prata om gradnätet. Alla ritar en jordglob och sätter ut längd och breddgrader tillsammans. Eleverna jobbar med egna övningar. Om tid finns börja jobba med Seterra Europa länder och huvudstäder. Lektion 2 onsdag Kan du alla begrepp vi gick igenom senast ? Läs sid 10 och förklara vändkretsarna, vintersolståndet, sommarsolståndet Läs s 12 och förklara sedan muntligt Ebb och flod. Gradnätet gick vi igenom tidigare ( s 14-15 i boken), nu ska du öva genom att jobba med ett arbetsblad Repetera begreppen och arbeta i läroboken med frågorna. Veckan efter lovet kommer läxförhör på detta. s 13 frågorna 4-9, 12, 14, s 14 frågorna 1-3,6,7. v. 16-17 Klimat och väder Läxa sid. 24-34 Detta jobbar vi med: Vad är det för skillnad mellan klimat och väder? Var är det varmast och kallast på jorden? Varför? Hur påverkar klimatet och vädret människorna och växtligheten? Rita och förklara hur det ser ut vid Ekvatorn.(Regnskog och öken) Monsunvind och havsströmmar. Varför det regnar. Högtryck och lågtryck. Klimatdiagram. Kustklimat och inlandsklimat Lektionsplanering: detta gör vi på lektionerna; Läxkoll på torsdagens lektion då du ska kunna : Hur man använder en kartbok(symboler, skala, färger) Årstider, Polcirkeln, sommarsolståndet och vintersolståndet. Dag och natt, Vändkretsar, Ebb och flod Gradnätet, Longitud och latitud (längdgrader och breddgrader) världsdelar och världshav,Topografiska kartor, Tematiska kartor, skala GIS v. 18-19 Detta jobbar vi med: Klimatzoner s 37-55 Arbetsstencil: sätt ut världens klimatzoner Eget arbete med att skriva kring varje klimatzon: Du ska beskriva klimatet, vegitationen, djurlivet samt hur detta påverkar människan som bor i den zonen. Instruktion: Läs s 38-41. Det handlar om tropiska zonen. Skriv i skrivboken / ipad : Rubrik Tropiska zonen Tropiska zonen består av två skilda områden nämligen regnskog och savann. Jag ska börja berätta om regnskogen. Klimat : Sammanfatta och skriv här det som står på s 38 om regnskogens klimat. Vegetation: Se bilden s 39 och skriv om växtligheten ,ta hjälp av texten i rutan Djurliv. Finns ej så mycket info i texten men se bilden och skriv ner vilka djur du tror finns här, googla och eller fråga kamrat/läraren Gå sedan vidare och gör samma sam med Savann. Efter det tar du nästa klimatzon s 42 : Subtropiska zonen. Gör sedan så även kring tempererade och polarzonen. Sista frågan att fundera på som du ska diskutera med en kamrat och även skriva ner svar på är _Hur påverkas människan av att bo i de olika klimatzonerna ? Hur måste hon anpassa sig till klimatzonen hon lever i? Prov 15/5 Se instuderingsfråge fliken |
|
Historia- de första civilisationerna.
Vi startade detta arbetsområde innan jul genom att se första delen i en bra filmserie Världens historia.
Ni skulle besvara frågorna nedan och visa mig era svar via mail eller skrivbok.
Vi arbetade med frågor till filmens första del
Frågor till filmen Världens historia del 1
1Varifrån tros alla vi människor komma? Rita på kartan hur vi vandrade
2 De talar om en kvinna som har spelat en stor och viktig roll för många av oss – vad handlade det om?
3 I Europa stötte ”vi” ihop med neanderthalarna, vad var det som gjorde att vi var de som överlevde medans de så småningom dog ut ?
4 En stor svårighet för mänskligheten inträffar för ca 25000 år sedan - vad ?
5 I samband med det berättar de om en viktig uppfinning . vilken?
6 När temperaturen så småningom börjar stiga igen börjar något som kallas jordbruksrevolutionen vad var det? Förklara. Rita ut på kartan var denna revolution startar.
7 I Turkiet har man grävt fram rester av ett av de första samhällena. Hur förändrades livet för människorna när de blev bosfasta jordbrukare och började leva tillsammans? På gott och ont
V2
Lektion1 studiedag
Lektion2 torsdag
Vi återkopplar till filmen och frågorna vi arbetade med innan jul, jag noterar vilka som redovisat svar och vilka som har kvar att göra detta. Vi ser tillsammans på planeringen, kunskapskraven och hur era insatser och kunskaper kommer att bedömmas. När vi diskuterat detta kommer jag att lägga in det här ovan så att ni ser vad som beslutats.
Ni får en lärobok( ta med bibliotekskort) och vi läser tillsammans sida 9. Ni besvarar därefter minns du fråga 1 samt fundera frågorna 1 och 2 som finns på sid 10.Du som hinner börjar med frågor till sidorna 13-17.
Frågorna finns under fliken instuderingsfrågor
v3
Lektion3 måndag
Då jag drabbats av dödsfall i familjen och var borta från arbetet hela vecka 3 ändrades planerna för arbetet med flodkulturerna. det planerade grupparbetet ställs in. Ni fick följande frågor att arbeta med. Dessa frågor får ni arbeta vidare med under vecka 4
Hej!
Här kommer instruktioner för 7a, 7c och 7d i SO under veckan.
Läs sid: 23-25 och svara på frågorna, minns du?1-3 på sid 25
Läs sid: 26-27 och svara på frågorna på sid 27.
Läs sid: 28-29 och svara på frågorna på sid 29.
Läs sid: 30-33 och svara på frågorna, minns du? på sid och Fundera fråga 2.
Läs sid: 34-37 och svara på frågorna på sid 37.
Läs sid 38-39 och svara på frågorna på sid 39.
Läs sid: 43-45 och svara på frågorna på sid 45.
Läs sid 46-47 och svara på frågorna på sid 47.
Läs sid 48-49 och svara på frågorna på sid 48 och 49. Funderafrågan s 49 kan du hoppa över
Läs sid 50-53 och svara på frågorna på sid 53.
Lektion 4 torsdag
Vikarie: Arbeta vidare med frågorna
Lektion 5 måndag
Lena tillbaka: Ni får arbeta klart med de frågor ni fått när jag var borta. Svaren lämnas in för bedömning efter lektionen på torsdag.
Lekion 6 torsdag
Arbeta vidare med frågorna. svaren lämnas in efter lektionens slut.
instruktioner__uppgift_flodkulturerna_år_7.doc | |
File Size: | 867 kb |
File Type: | doc |
V 43 Samhällskunskap Lag & rätt
Vi ska nu börja med samhällskunskap, det läser vi för att du ska få mer kunskaper om samhällets lagar och normer, mänsnkliga rättigheter, demokratiska värderingar i skola och samhälle - ja för att förstå hur individen och samhället påverkar varandra och därmed bli en god världsmedborgare :)
Vi kommer att arbeta med detta i ca 5 v. En grovplanering finns i filen nedan.
Vi kommer att arbeta med detta i ca 5 v. En grovplanering finns i filen nedan.
läxplanering_lag_och_rätt_år_7.docx | |
File Size: | 168 kb |
File Type: | docx |
Vi arbetar med boken SOS samhälle 7 sidorna 54-87
v 43 lekt 1 Introduktion till lag&rätt genom en dagsaktuell händelse - helgens demonstrationer för att de afghanska ungdomarna ska få stanna.
Gemensam tankekarta tillsammans på talan utifrån: vad är bra med Sverige?
Begrepp "från brott till straff" små lappar med begreppen som eleverna försöker lägga i rätt ordning.
Vi läser tillsammans s 56-64
7d hann fram till rättegången s 61
Läxa att kunna placera orden i rätt ordningen.
Lek 2 Ni får tillbaka So religionsproven, jag talar kring hur vi tänkt vid rättningen, tid för reflektion och skriftliga kommentarer hur ni tyckte att det gick.
Vi läser vidare s 61-64, skriver begreppen i rätt ordning och skriver en förklaring till orden.
Ni får veta att veckan efter lovet blir det test på begreppen.
( Förundersökning, häktning, husrannsakan, anhållan, åtal, åklagare, rättegång, försvarsadvokat, nämndeman, målsägare, tilltalad, dom, påföljd, = E om du kan förklara vad som menas med dessa ord)
v 45 lekt 1 Vad kan det finnas för anledning till att man begår brott ?
Gruppdiskussion utifrån frågan och filmen " det här är mitt liv - ingen utväg"
Vad tror ni ?
- Är det flest killar eller tjejer som begår brott ?
- Vem blir kriminell? Arv eller miljö ?
- Är risken större om man bor i en förort?
- Är risken större att man åker fast där ? varför/ varför inte?
- Finns det samband mellan alkohol och ungdoms brottslighet?
- Har ungdomsbrottsligheten ökat senaste 10-15 åren? Blivit grövre? Vi lyssnar på en "professor i brott" och hör hans svar på frågorna www.brottsrummet.se/sv/ungdomsbrottslighet---en-intervju-med-professon-jerzy-sarnecki
Lekt 2
1 Vi börjar med test på begreppen ( Förundersökning, häktning, husrannsakan, anhållan, åtal, åklagare, rättegång, försvarsadvokat, nämndeman, målsägare, tilltalad, dom, påföljd, = E om du kan förklara vad som menas med dessa ord)
2 När du är klar läser du om regler, lagar och normer samt skriver ner vad det är / vad skiljer s 82-82
3 Hinner du så jobba på samma sätt med civil, straff och offentlig rätt
Vid tillfälle
Läs det jag skrivit här nedan
Det är ganska vanligt att tonåringar någon enstaka gång begår ett brott. Vanligast är stölder i skolan eller i affärer.
Andelen ungdomar mellan 15 och 17 år som misstänks för brott har minskat jämfört med för tio år sedan medan de misstänkta mellan 18 och 20 år utgjorde ungefär samma andel. Däremot har andelen 21-29 år ökat. Så en förskjutning upp i åldrarna kan ses bland de misstänkta personerna.
Vilka barn och ungdomar blir kriminella?De allra flesta som begår ett brott som unga fastnar inte i kriminalitet. Men en liten grupp människor blir kriminella. Den lilla gruppen står för en stor del av brottsligheten.
Det finns en del forskning om vilka tidiga riskfaktorer som kan leda till att en person blir kriminell. Det kan handla om att man som liten är aggressiv, förstör för andra, har sönder saker, är allmänt bråkig, har koncentrationssvårigheter och har svårt att umgås med andra barn och vuxna. Barnet kan också ha svårt att följa med i skolarbetet och ha svårt med känslor. Detta leder ofta till problem med kamrater och till svårigheter i skolan överhuvudtaget och detta kan skapa en grogrund för att senare börja begå brott och fortsätta med det.
Svara på frågorna
Vilka brott är typiska ungdomsbrott?
vad kan samhället göra åt ungdomsbrott?
vad är gängkriminalitet?
www.brottsrummet.se/sv/ungdomar-och-brott
Det är ganska vanligt att tonåringar någon enstaka gång begår ett brott. Vanligast är stölder i skolan eller i affärer.
Andelen ungdomar mellan 15 och 17 år som misstänks för brott har minskat jämfört med för tio år sedan medan de misstänkta mellan 18 och 20 år utgjorde ungefär samma andel. Däremot har andelen 21-29 år ökat. Så en förskjutning upp i åldrarna kan ses bland de misstänkta personerna.
Vilka barn och ungdomar blir kriminella?De allra flesta som begår ett brott som unga fastnar inte i kriminalitet. Men en liten grupp människor blir kriminella. Den lilla gruppen står för en stor del av brottsligheten.
v46 Temavecka
v 47 lektion 1
1 Repetition lagar, regler och normer, sammanfattar på tavlan tillsammans
2 Genomgång kring civilrätt, straffrätt och offentlig rätt. Arbetsblad "sortera brotten"
3 Om vi hinner påbörjar vi arbete med påföljder i hem och expertgrupper
4 Ni får tillbaka era ord test
lektion 2
En lektion där ni får arbeta enskilt med lärobokens frågor s 87.
Vi läser först tillsammans s 72,73,74 innan vi börjar arbeta enskilt med frågorna.
Höstterminen 2016 startar med religionskunskap 7D
planering_re___7.docx | |
File Size: | 100 kb |
File Type: | docx |
Vi ses två pass i veckan Varje pass är på 90 minuter
Lektion 1
Mål för lektionen: Att få större förståelse för ämnet, vad det handlar om och varför vi ska läsa religionskunskap. Lära sig några nya begrepp: ateism, sekularisering, identitet, existentielle frågor, livsåskådning.
Presentation av ämnet
Varför läser vi ämnet religionskunskap i skolan ? Fundera och prata med din bänkkamrat.
Vi sammanställer era funderingar på tavlan
Genomgång av planering
Genomgång av kunskapskrav
Bokutlåning
Bild 2
Vi skriver bildtext tillsammans
Vi skriver bildtext tillsammans
Lektion 6 måndag 12/9
Kort repetition av var vi slutade förra lektionen. Annika tar sedan över och sätter igång bilduppgiften
Uppgift: Religion och identitet
Utifrån diskussioner och det du har läst i religionsboken om vad religion är, ska du göra tre berättande bilder. Varför söker sig människor till en religion och hur påverka det en människas identitet.
en bild om fördelarna med en religion,
en bild om hur religionen kan ha negativa konsekvenser
en bild som berättar vad som påverkat dig och din identitet, vem är du?
Mål:
Bild
Att arbeta med en egen idé
Att berätta en historia med bilder.
Att kunna skapa bilder med olika tekniker
Att kunna föra arbetet framåt
Att presentera arbetet med anpassning till syfte och sammanhang
So
Arbetssätt:
Gör en tankekarta tillsamman med din bänkkamrat om fördela och nackdelar.
Intervjua varandra för att få hjälp med att formulera din egen identitet, vem är du?
Gör tre skisser.
Du ska göra tre bilder antingen som en serie vilket innebär att bilderna hänger ihop på något sätt eller du kan göra det som tre fristående bilder.
Du kan antingen jobba med collage vilket innebär att du skapar nya bilder utifrån bilder som du hittar i tidningar eller som du skriver ut från nätet.
Eller jobba med tuschteckningar.
Tid: v.36-40 en avSO lektionerna
Lycka till
Lina, Lena och Annika
Lektion 7 torsdag 15/9
Mål för lektionen : Fortsatt mål är att ta större ansvar för att du lär dig och att kunna
uttrycka vad du inhämtat för kunskaper.
Att lära dig om judendomens historia och centrala gestalter(viktiga personer)
Vi startar med en tillbakablick: Vad gjorde vi senast? Kort repetition om bild 1 och 2.
Högläsning s 9-11 i läroboken för år 8
Ny bild
Vem är detta ? Vad håller han i händerna? Varför är han viktig för judendomen?
Mål för lektionen : Fortsatt mål är att ta större ansvar för att du lär dig och att kunna
uttrycka vad du inhämtat för kunskaper.
Att lära dig om judendomens historia och centrala gestalter(viktiga personer)
Vi startar med en tillbakablick: Vad gjorde vi senast? Kort repetition om bild 1 och 2.
Högläsning s 9-11 i läroboken för år 8
Ny bild
Vem är detta ? Vad håller han i händerna? Varför är han viktig för judendomen?
Vad visar denna bild ?
Alla hann inte detta klart.
Alla hann inte detta klart.
Därefter ämnesutvärdering inför utvecklingssamtalet.
Lektion 8 måndag 19/9
Bild/SO arbete med Annika fram till 13.50 därefter fortsätter ni skriva bildtexterna till de bilder ni klistrat in i skrivhäftet.Det ska bli klart.
Lektion 10 måndag 26/9
Bild / SO lektion där ni fortsätter att uttrycka era tankar kring religion och identitet utefter de riktlinjer som visats ovan.
Läxa: Ni ska jobba med sid 20, så som vi började i klassrummet.
Du ska träna på att visa att du förstår en text och att kunna uttrycka det med egna ord !
Gör så här :
1 Läs stycket om Gud
2 Tag ut max 6 stöd ord
3 Träna att återberätta vad texten handlar om med hjälp av dina stödord, träna att prata högt.
4 Gör samma sak med texten under rubriken Människan.
5 Gör samma sak med texten under rubriken världen.
lek 11 torsdag 29/9
Mål : Att visa att du kan uttrycka dina kunskaper om läran med egna ord
Att inhämta kunskaper om centrala urkunder.
En kort genomgång av urkunder därefter får ni tiden att beskriva och förklara läran med hjälp av era stödord.
lektion 12 måndag 3/10
Bild / so lektion
Mål i SO: Att jobba vidare med att uttrycka dina kunskaper och tankar kring identitet och religion i ord och bild
lektion 13 torsdag 6/10
Mål för lektionen: Denna lektion fokuserar vi på att du ska öka din förmåga att uttrycka vad du lärt dig.
Detta gör vi under lektionen: Enskilt arbete med instuderingsfrågor där du ska uttrycka dina kunskaper genom att träna de olika förmågorna att resonera, reflektera och diskutera i dina skriftliga svar
/ Ni jobbade jättebra, med god arbetsro :) Applåd!!!
Måndag 10/10
Bild /SO lektion - De sista 20 min hinner vi starta upp med denna uppgift
Mål för lektionen: Att kunna resonera om likheter och skillnader inom judendomen, kunskapskrav 2
Detta gör vi under lektionen: Ni arbetar enskilt
1 Vad heter de olika inriktningarna?
Judendomens 4 inriktningar. ( skriv denna rubrik)
Skriv : De fyra olika riktningarna inom judendomen är ……se s 25
2 Förklara namnen på inriktningar – vad betyder orden ? Googla och försök förklara!
Skriv om varje riktning. Här är tips på hur ni kan starta era meningar
x betyder ……. med det menas…. Jag tror att det betyder att…..
man kan jämföra det med…..
Om man tänker på judendomen så kan det då bli att……..
de som tillhör den riktningen tycker att….
3 Läs i boken och fyll på mer info om de olika inriktningarna.
Ta upp hur de ser på regler s 24-25
Hur de ser på män och kvinnor s 24-25 men även s 31
torsdag 10/10
Vi fortsätter där vi slutade förra lektionen med jämförelser av de olika riktningarna, se ovan!